- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
281-282

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungälf - Kungörelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillverkningsvärde af 893,560 kr., hvaraf 600,000 kr. på
en käxfabrik och 290,000 kr. på ett glasbruk. Inom
stadens område finnes en ypperlig, till enskild

illustration placeholder
Situationsplan af Kungälf.


person utarrenderad sandtäkt, ur hvilken årligen
uttagas omkr. 100,000 kbm. Vid 1908 års slut uppgingo
stadens bokförda tillgångar till 480,902 kr. och
skulder till 74,927 kr. I kommunalskatt erlades 1910
kr. 2,50 pr bevillningskrona. – I kyrkligt hänseende
bildar K. med Rödbo (som begagnar stadens kyrka)
och Ytterby ett regalt pastorat i

illustration placeholder
Fig. 3. Kungälf i nutiden, sedt från Bohus fästningsruin.


Älfsyssels södra kontrakt, Göteborgs stift. För val af
riksdagsman till Andra kammaren tillhör staden länets
södra valkrets. – K. är en af Sveriges minnesrikaste
orter. Det hette urspr. Konungahälla l.
Kongælla och låg under medeltiden omkr. 2,5 km. längre
ned vid Nordre älf vid den nuv. Kastellegården (se
d. o. och W. Berg, "Augustinerklostret i Konungahälla"
i Göteb. och Bohusläns fornminnesför:s "Bidrag", V,
1893). Det nämnes i sagorna som en af Norges förnämsta
köpstäder (det omtalas redan i senare hälften af
900-talet, då Harald Gråfäll och hans moder, Gunnhild,
uppehöllo sig där) och som mötesplats för Nordens
konungar eller deras fullmäktige. Mest bekant är det
stora fredsmöte, som hölls där sommaren 1101 mellan
Inge d. ä., Magnus Barfot och Erik Ejegod och hvarvid
Inges dotter Margareta gafs Magnus till äkta
som underpant på förlikningen. Sin blomstringstid
hade staden under Sigurd Jorsalafare, som ofta
vistades där samt utvidgade, befäste och förskönade
den; men redan fem år efter hans död, eller 1135,
utplundrades och förstördes den i grund af en skara
vendiska vikingar. Den blef visserligen kort
därefter återuppbyggd och befäst samt vardt en
viktig ort under Norges följande inbördeskrig, men
sitt forna välstånd återfick den ej. I början
af 1300-talet tillhörde K. som hertigdöme
Erik Magnusson, som innehade äfven dess på en
holme i älfven belägna fäste Miklaborg (se
Ragnhildsholmen). När Eriks svärfader, norske konungen
Håkan Magnusson, 1308 återfordrade K:s slott
och länge utan framgång belägrade det, uppförde han,
för att betvinga detsamma, på Bagaholm ett nytt
fäste, det sedan ryktbara Bohus. Efter den tiden
försvinner K:s slott ur historien, och Bohus omtalas
i stället. Staden fortlefde ännu, ehuru troligtvis
öfverflyglad af Lödöse och Marstrand, samt fick sina
privilegier flera gånger bekräftade och utvidgade.
1368 brändes K. af hanseaterna. I nordiska
sjuårskriget sköflades och brändes staden 1563
af svenskarna och likaledes i febr.
1612 under Jesper Krus. Den flyttades
då på Kristian IV:s befallning till den ö,
där Bohus slott låg. Där sköts den 1645 i brand af
svenskarna, och då Gyldenlöve i aug. 1676
hotade Bohus, afbrände svenskarna själfva K., för att
norrmännen ej skulle kunna fästa sig därstädes. För
belägringen af Bohus 1678 låg den norska delen
af Gyldenlöves här i läger vid det afbrända K. 20
maj–21 juli. Ett par år därefter flyttades K. till
sin nuv. plats på fastlandet (en vy af staden i
slutet af 1600-talet jämte Bohus fästning, efter
Sueciæverket, finns i art. Bohus) och erhöll 1762
stapelstadsrätt. I början af sept. 1788 besattes det
för några dagar af norrmännen under prinsen af Hessen.
C. E. O-r. L. W:son M.

Kungörelse kallas ett offentligt meddelande af påbud,
föreskrifter eller underrättelser, som skola lända
till efterrättelse för medborgare i allmänhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:13 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free