Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kupelwieser, Leopold - Kuper - Kupera - Kupetzky l. Kupeczky, Johann - Kupfersamterz - Kupidon - Kupjansk - Kuplett - Kupning - Kupol - Kupolgraf - Kupolhvalf - Kupolugn - Kupong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Kuper-Kupong
296
kas målningar i Invalidhuset,
i Altlerchenfelder-kirche och i
Ståthållarpalatsets mottagningssal, allt i Wien.
C. R. N.»
Kuper, målare. Se Co öp er l, sp. 686.
Kupera (fr. couper), af skära, af klippa, bryta;
taga af (i kortspel); i biljardspelet se Biljard,
sp. 380; afhugga svansen på får (emedan smuts
eljest fastnar i svansullen och förorenar ullen
äfven på kringsittande kroppsdelar) och ridhästar
(hufvudsakligen på grund af ett missriktadt mod);
(om vin) förskära (se Förskärning). - Kupérad (om en
mer eller mindre vidsträckt trakt), bruten, fylld af
omväxlande höjder och dalar.
Kupe’tzky [ko-] 1. Kupeczky, Johan n, österrikisk
målare, f. 1667 i Bösing vid Pressburg, d. 1740 i
Nurnberg, var lärjunge af Benedikt Klaus från Luzern
och af slutade sina studier i Italien. Han var en
kraftig och dugande porträttmålare, gärna anlitad
af tidens furstar och magnater. Arbeten af honom
finnas i Tysklands och Österrike-Ungerns museer.
A. L. E.
Kupf ersamterz, miner. Se L e 11 s o m i t.
Kupidön. Se Cup i d o.
Kupja’nsk, kretsstad i ryska guv. Charkov, vid Oskol,
biflod till Donets. 7,256 inv. (1897). J- F- N.
Kuple’tt (fr. couplet, dim. af couple,
lat. cöpnla, band), mus., mindre sångstycke
af munter, uddig karaktär och strofisk
fornij användt företrädesvis i vådeviller.
A. L.*
Kupning, landtbr., odlingsåtgärd, som består
däri, att man med handredskap, årder eller
plog lägger upp matjorden till en förhöjning,
kupa, kring växande plantor. Därmed vinnes, att
rötterna få ett djupare matjordslager för sina
underjordiska delar och ökad näringsrymd. Kupning
brukas i synnerhet i fråga om potatis, hvars
afkastning därigenom ökas, på samma gång knölarna
skyddas genom den ökade jordbetäckningen.
H. J. Dft.
Kupol (af lat. cupula, liten tunna, bägare), bygnk. Se
H v al f, sp. 1390-91.
Kupolgraf, arkeol., ett slags stenbyggd graf
med vanligen rund grundplan och hvälfdt tak
samt en kortare eller längre gång, ledande in
till grafkam-maren. Dessa grafvar äro antingen
ingräfda i en sluttning af lös sten eller jord
eller täckta af en jordhög. Hvalfvet (kupolen)
bildas genom öfver-kragning. Kupolgrafvarna äro
troligen efterbildnin-gar efter runda hyddor. De
äldsta hittills kända kupolgrafvarna äro anträffade
på Kreta. En af dessa, funnen vid Hagia Triada
(se d. o.), bestod af en i tvärsnitt 9 m. bred,
rund kammare (grek. iho’los), som varit täckt
af ett nu instörtadt, falskt hvalf, samt af en
gång (äro1 mos). Mer än 200 skelett hittades i
grafven. Små breda koppardolkar m. m. visa, att
grafven tillhörde kopparåldern, här ungefär förra
hälften af 3:e årtusendet f. Kr. Andra kretensiska
kupolgrafvar ha upptäckts vid Ha-gios Onuphrios, vid
Kumasa nära Gortyna och vid Isopata. Den sistnämnda
har fyrkantig grundplan, men är täckt af ett falskt
hvalf. Mest bekant af alla kupolgrafvar torde vara
den s. k. Atreus’ skattkammare (se fig.) vid Mykenai
i Grekland. Denna, liksom öfriga kupolgrafvar på
Greklands fastland, härrör från tiden omkr. 1500
f. Kr. (se M yk en sk a kulturen). Den är tillverkad
af väl huggna stenar. Hvalfvet har varit rikt smyckadt
med brons-rosetter. Från kupolrummet leder en liten
gång in
till den egentliga, fyrsidiga graf kammaren. Andra
grekiska kupolgrafvar äro funna vid Heraion, Va-phio,
Arkina, Pylos, Menidi, Orchomenos, Dimini
Sektion och plan af kupolgrafven "Atreus’
skattkammare" vid Mykenai i Grekland.
och på ön Kefallenia. Kupolgrafvar af yngre slag
känner man från Svarta hafvets norra kust och
mellersta Italien, till hvilket sistnämnda land de
kommo med etruskerna. Unga former förekomma äfven
i Mindre Asien. Eedan tidigt fördes denna graftyp
från det östra Medelhafsområdet till sydvästra
Eu-repa. Kupolgrafvar äro bekanta från Spanien
(t. ex. Almeria), Portugal (t. ex. Alcalar i Algarve),
Frankrike (Bretagne) och Brittiska öarna (t. ex. New
G rån ge på Irland). De tillhöra 3:e årtusendet
f. Kr. Ur kupolgraf varna anses gånggrif terna ha
utvecklat sig.
Litt.: 0. Montelius, "Orienten och Europa" (i
"Antiqvarisk tidskr. för Sverige", XIII, 1894)
och "De rnykeniska kupolgraf varna och de nordiska
gånggrifterna" (i "Fornvännen", 1909). T. J. A.
Kupolhvalf, bygnk. Se Hvalf, sp. 1390.
Kupolugn. Se G j utning, sp. 1231.
Kupo’ng (fr. coupon, af couper, afklippa,
således eg. af klippt stycke), till obligationer,
aktie-eller lottbref hörande ränte- . eller
vinstanvisning. Kupongerna äro tryckta på ett
särskildt ark, k u-p o n g a r k, hvarifrån
innehaf våren af klipper dera, den ena efter
den andra, allteftersom de förfalla. Mot deras
afl ämnande utbekommer han den ränta eller den
vinstandel, som belöper sig på den tidsperiod de
representera. Obligationskupongerna äro, liksom
själfva obligationen, ställda till innehaf våren och
inlösas utan kvittering. Aktie- och lottkupon-gerna
däremot inlösas, först sedan de vederbörligen
kvitterats af aktie- eller lottegaren. öfverst eller
nederst på kupongarket är tryckt en s. k. talong, som
berättigar till erhållande af ett nytt kupongark,
om det föregående tagit slut, innan ränte-
1. vinstutdelningen upphört genom obligationens
infriande eller bolagets upplösning. Äfven
bankdepositionsbevis åtföljas stundom af kuponger, mot
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
