- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
305-306

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kurck 4. Knut K. - Kurck 5. Gustaf K. - Kurck 6. Arvid Fredrik K. - Kurck 7. Knut K. - Kurderna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

305

Kurderna

306

äfven vändes mot rådet, var det hufvudsakligen K:s
bestämda uppträdande, som åvägabragte tillåtelsen
för rådsherrarna att svara hvar för sig. Först vid
tiden för domarnas afsägande kunde han förmå sig att
erkänna den tillsatta kommissionens behörighet. Vid
samma tid (okt. 1681) blefvo K. och en af hans
ämbetsbröder, Gustaf Sparre, ställda under åtal inför
Svea hofrätt och förvista från hofvet, emedan de
vägrade underteckna en skrifvelse från slutet af 1680,
hvari rådet i fråga om gränserna för sin myndighet
uttalade sig i enlighet med konungens och ständernas
uppfattning. Efter att ha ingifvit böneskrifter
fingo de likväl snart rättegången nedlagd och
förvisningen upphäfd. K. upphörde emellertid i slutet
af 1681 med all ämbetsutöfning och var en af de åtta
rådsherrar, som "afskedades i maj 1682. Räfsten med
förmyndarstyrelsen i förening med reduktionen drabbade
K. så hårdt, att i slutet af 1685 hans hus i Stockholm
och åtskillig lösegendom gingo under klubban. På sin
ålderdom sysslade K. med genealogiska studier.

5. Gustaf K., friherre, riksråd, den
föregåendes broder, f. 10 okt. 1624 på Klackeborg
i Järstads socken af Östergötlands län, d.
12 mars 1689 på Ollonö i Östergötlands län,
tjänade som officer under 30-åriga kriget och
befordrades 1651 till öfverste för ett finskt
kavalleriregemente, blef 1658 landshöfding i
Östergötlands län och utnämndes 1664 till rådsherre, i
hvilken egenskap han 1667 fick plats i Krigskollegiet.
1665 blef han innehaf-vare af häradshöfdingesysslan
i Hammarkinds, Björkekinds och östkinds härad
samt fick 1674 lagmansämbetet i Kalmar läa.
Icke fullt så betydande som brodern, understödde
han denne i striderna inom rådet, dock ej vid
riksskattmästarvalet 1668, då han rikskansleren till
behag röstade på Bååt mot löfte att få efterträda
denne som generalguvernör öfver drottning Kristinas
förläningar, ett ämbete, som han 1669-74 beklädde.
Förmyndarräfsten och reduktionen träffade honom
hårdt. Samtidigt med brodern förständigades han att
ingifva sin begäran om af-sked från riksrådsämbetet
(maj 1682), hvarefter han drog sig undan till sin
egendom Ollonö.

6. Arvid Fredrik K., grefve, den
föregåendes brorsons sonson, jurist, politiker,
f. 27 mars 1735 i Malmö, d. 6 juni 1810 på
sin egendom

Jordberga i Skåne, in-skrefs 1751 som auskul-tant
i Göta hofrätt, där han 1762 blef assessor. Vid
riksdagen i Norrköping 1769 väckte K. stor
uppmärksamhet för det klara och skickligt uppsatta
memorial, hvari han tog mössrådet i försvar och som
väl närmast torde föranledt, att han, när vinden åter
vändt sig till mössornas förmån, 1772 blef uppförd
å riksrådsförslag. Under tiden hade han 1771 nått
generalauditörs värdighet, och 1775 utnämndes han
till revisionssekreterare. 1776 blef han Vasa hofrätts
förste president och verkade med stor berömmelse till
1781, då han transporterades till presi-

dent i Göta hofrätt. 1792 inkallades h n n som led. i
Högsta domstolen, utnämndes s. å. till president i
Kammarkollegium, blef 1793 "en af rikets herrar" och
erhöll 1797 grcflig värdighet, ehuru han, barnlös som
han var, icke tog introduktion å riddarhuset i denna
egenskap. 1801 tog han afsked ur statstjänsten. Äfven
under det gustavianska enväldets dagar var K. en för
moderation och själfständighet samt medborgerligt
sinne högt skattad riksdagsman, hvilken särskildt som
led. af 1789 års bankoutskott inlade energiskt arbete
för att ena de söndrade sinnena i redligt arbete för
fosterlandets välgång.

7. Knut K., friherre, sonsons son af K. 4, politiker,
f. 20 jan. 1761 å Hcdensö i Södermanland, d. 8
dec. 1831 i Stockholm, blef 1776 kadett vid
krigsakademien i Berlin, 1777 k. lifdrabant,
1781 fänrik och 1782 löjtnant vid Södermanlands
regemente. Efter att några år ha varit anställd som
officer i fransk tjänst tog K., nära lierad med 1789
års riddarhusopposition, s. å. afsked ur krigstjänsten
för att å sin egendom, Ekcnsholm i Södermanland,
lefva en förmögen jorddrotts oberoende lif. Efter
konungamordet 1792 blef K. häktad, men efter en
kort tid frigifven. Misstankarna hade föranledts
af hans nära vänskap med sin frände A. L. Ribbing,
med hvilken han sedermera under en lång följd af
år underhöll en intim korrespondens. Vid 1800 års
riksdag, då K. tillhörde ekonomiutskottet, stod han
i oppositionens främsta led och blef efter dess
slut på konungens befallning jämte Skjöldebrand,
N. Silfverschöld m. fi. åtalad inför Göta hofrätt
för förgripliga uttalanden mot landtmarskalken
vid det stormiga sammanträdet 29 maj, då Hans
Järta m. fl. af sade sig adclskapet. I likhet med
sina dåvarande stridsbröder var K. en bland dem,
som 1809 främst främjade sakernas nya ordning. Hans
varma och vältaliga anförande å riddarhuset 8 maj för
programmet: "konstitution först, kung sedan" anses mer
än något annat ryckt ståndet med sig, och hertig Karl
måste nödtvunget afstå från den plan, som af honom
gillats, men urspr, utstakats af G. Adlcrsparre,
att han skulle först på grund af arfsrätt utropas
till konung och regeringsformens antagande blifva
beroende af hans sanktion. K. var äfven verksam
led. af statsutskottet vid samma riksdag och talade i
juli 1809 för upp-skof med tronföljarvalet. Han blef
1810 kammarherre hos konungen, 1817 hofmarskalk och
1818 öfverstekammarjunkare.

1_3. M. G. s. 4 o. 5. (V. s-g.) 6-7. V. M.

Ku’rderna, den talrikaste delen af befolkningen i
det efter dem benämnda landet Kurdistan (se d. o.),
äro ett sedan uräldsta tider i dessa trakter inhemskt
iranskt folk, splittradt i en mängd små själfständiga
stammar. Kurdernas antal uppskattas på tämligen
osäkra grunder till omkr. 2 1/4 mill. Omkr. 1 1/2
mill. lyda under turkisk och 3/4 mill. under persisk
öfverhöghet. Redan hos klassiska författare omtalas
detta folk under namnen karducher, gordyéer
(Xenofon, Stralon) och kyrtier (Polybios) och dess
land under namnet Gordyaja eller Gordyene. Syriska
författare kalla folket kardu, armeniska
kordukh. Någon tillförlitlig förklaring af det inhemska
namnet kurd (plur. akrad), hvilket kurderna själfva
härleda från det persiska kurd, tapper, har man ännu
icke funnit. Icke heller är det möjligt att uppdraga
någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free