Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kutscha - Kutschin-indianer - Kutschkelied - Kutschuk Kainardji - Kutsten - Kuttenberg - Kutter 1. Skpsb. - Kutter 2. Mek - Kutterbrigg - Kutterhufvud - Kutterstagsbändning - Kutting - Kutuzov, Michail Ilarionovitj Golenistjev, furst K.-Smolenskij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Kutscha-Kutuzov,
344
Kutscha, stad i kinesiska Öst-Turkestan, under 41°
31’ n. br., vid vägen från Kaschgar till Hami och vid
floden Kok-su. 14,000 inv. K. är en i både merkantilt
och militäriskt afseende viktig stad. J- F. N.
Kutschin-indianer. Se Han-kutschin.
Kutschkelied [ko^jkelid], en tysk soldatvisa,
som sjöngs under fransk-tyska kriget 1870-71 och
börjar med verserna: "Was kraucht dort in dem
busch herum? Ich glaub’, es ist Napolium!" - Visan
författades 1870 af en soldat, G o 11 h e l f H o
f f-mann, som begagnade författarnamnet "Fiisilier
August Kutschke" och sedermera utgaf "Kutschkes
ausgewählte gedichte" (1895) m. m.
Kutschuk Kainardji (Kticiik-Kain ard za), by i norra
Bulgarien, 23 km. s. ö. om Silistria, historiskt
bekant genom den fred, som Katarina II af Kyssland där
afslöt med sultan Abdu-1-Hamid 21 juli 1774. Fördraget
förklarade Krim, Jedisan, Budjuk och Kuban oafhängiga
af Porten, medgaf ryssarna fri segelfart på Svarta
hafvet samt rätt att göra föreställningar hos Porten
till förmån för Moldau och Valakiet samt för den
ortodoxa kyrkan i Konstantinopel och dess personal
(om vantolkningen häraf se Turkiet, Historia). Till
Eyssland af träddes Kinburn, Jenikale, Kertj, Azov
och Ka-barda. Freden lade grund till Kysslands
öfvermäk-tiga ställning i sydöstra Europa.
Kutsten, jaktv., på Gottian d sådan nära stranden
belägen, ur vattnet något uppskjutande, flat eller
svagt hvälfd sten, hvarpå salar pläga gå upp för
att hvila. (Jfr K u t.) Kutstenarna utgöra goda
fångstplatser för sal, och där sådana stenar saknas,
har man stundom genom uttransporterande af lämpliga
stenar anordnat konstgjorda fångstställen. G. G.
Kuttenberg [ko’tt-], tjech. Kutnd hora, bergsstad
i Böhmen, s. ö. om Prag, vid österrikiska
nordvästbanan. 14,814 inv. (1900), mest tjecher. De
märkligaste bland stadens många monumentala byggnader
äro den vackra Barbarakyrkan (1300-1500-talet)
och det s. k. "Wälscher hof" (1200-talet),
fordom konungaresidens och myntort, där de första
groschen-mynten uppges ha blifvit slagna. De 1237
upptäckta, fordom mycket rika silfvergrufvorna,
grunden till K:s uppblomstring, ha nyligen nedlagts.
Kutter (eng. cutter, af cut, skära, klyfva). 1. ett
mindre, enmastadt fartyg med skarp
bottenform samt stort djupgående. Masten, som har
stång, står vertikalt, och klyfvarbommen ligger
horisontalt. Kuttern för följande segel: bomsegel,
gaffeltoppsegel, stagfock och klyfvare, dessutom
förekomma så kallad flygande jagare (se den stora
fig.), äfvensom bredfock (se fig. till vänster)
eller ock spinnaker (se fig. till höger).
2, Mek., en spindel, kutterhufvud, hvarå hyfveljärn
fastskrufvats och hvarmed själfva hyflings-arbetet
sker i en hyfvelmaskin (se d. o., sp. 1477),
Fastsättandet af järnen, vanligen fyra, på rätt sätt
är ett mycket tidsödande aibete, hvarför kuttrarna på
moderna hyfvelmaskiner utbytts mot s. k. fräsar, där
hyfveljärn och kutterhufvud äro gjorda i ett stycke,
hvarigenom ombytet af stål sker synnerligen lätt. Jfr
F r ä s, sp. 45 och fig. 9.
1. J. G. B. (C. K. S.) 2. W. B-n.
Kutterbrigg, skpsb., ett förr brukligt slag af
brigg (se d. o.), som skilde sig från den nu
förekommande briggen däri, att undermasterna
voro högre, hvarigenom kutterbriggen fick
höga undersegel samt stort briggsegel.
J- G. B.*
Kutterhufvud, mek. Se Kutter 2.
Kutterstagsbändning, sjöv., ofta förekommande sätt att
fästa (bända) vant och stag vid jungfrur. Jfr Jungfru,
Stag och Vant.
Kutting, gammalt ord, betecknande ett mindre kärl
för flytande varor. Kutting användes ännu på Island
som ett bestämdt mått = 7,729 1.
Kutuzov, Michail Ilarionovitj Gole-nistjev, furst
K.-S m o l e n sk i j, rysk gene-ralfältmarskalk,
f. 16 sept. 1745, d. 28 april 18.13, deltog
1764-70 i striderna med polackerna och därefter i
kriget med Turkiet, efter hvars slut han korn att
tillhöra Su-vorovs omgifning och blef en trogen
anhängare af dennes krigskonst. I det 1787 ånyo
uppblossande kriget med [j Turkiet tog K. verksam
del och blef en bidragande orsak till, att turkarna
måste afsluta freden i Jassy 1792. Han lämnade kort
därefter krigstjänsten och användes i diplomatiska
värf, men kallades 1805 af kejsar Alexander I till
befälhafvare för den armé, som afgick att tillsammans
med österrikarna bekriga Napoleon I. I slutet af
nov. s. å. skedde de båda arméernas förening. K. fick
högsta befälet, ryckte på kejsar Alexanders befallning
fram till Austerlitz för att kringgå och besegra
Napoleon, men blef själf i grund slagen 2 dec. Sedan
fick han befäl i Moldau, men hemkalla-des efter
det misslyckade anfallet på Braila i april 1809. Då
förhållandet till Frankrike blef alltmera spändt och
ryska regeringen ville ha slut på kriget med Turkiet,
sändes K. 1811 att taga befälet öfver den med turkarna
stridande armén. Han lockade storvesiren Achmed pascha
öfver till högra Donaustranden och tvang honom att
ge sig (26 nov. 1811), hvarefter freden i Bukarest
följde i maj 1812. Napoleon I ryckte då in i Kyssland,
och efter
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
