- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
343-344

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kutscha - Kutschin-indianer - Kutschkelied - Kutschuk Kainardji - Kutsten - Kuttenberg - Kutter 1. Skpsb. - Kutter 2. Mek - Kutterbrigg - Kutterhufvud - Kutterstagsbändning - Kutting - Kutuzov, Michail Ilarionovitj Golenistjev, furst K.-Smolenskij

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kutscha, stad i kinesiska Öst-Turkestan, under
41° 37′ n. br., vid vägen från Kaschgar till Hami och
vid floden Kok-su. 14,000 inv. K. är en i både
merkantilt och militäriskt afseende viktig stad.
J. F. N.

Kutschin-indianer. Se Han-kutschin.

Kutschkelied [ko′tʃkelīd], en tysk soldatvisa, som
sjöngs under fransk-tyska kriget 1870–71 och börjar
med verserna: ”Was kraucht dort in dem busch
herum? Ich glaub’, es ist Napolium!” – Visan
författades 1870 af en soldat, Gotthelf Hoffmann,
som begagnade författarnamnet ”Füsilier
August Kutschke” och sedermera utgaf ”Kutschkes
ausgewählte gedichte” (1895) m. m.

Kutschuk Kainardji (Küčük-Kainardža),
by i norra Bulgarien, 23 km. s. ö. om Silistria,
historiskt bekant genom den fred, som Katarina II
af Ryssland där afslöt med sultan Abdu-l-Hamid
21 juli 1774. Fördraget förklarade Krim, Jedisan,
Budjuk och Kuban oafhängiga af Porten, medgaf
ryssarna fri segelfart på Svarta hafvet samt rätt att
göra föreställningar hos Porten till förmån för
Moldau och Valakiet samt för den ortodoxa kyrkan i
Konstantinopel och dess personal (om vantolkningen
häraf se Turkiet, Historia). Till Ryssland
afträddes Kinburn, Jenikale, Kertj, Azov och
Kabarda. Freden lade grund till Rysslands öfvermäktiga
ställning i sydöstra Europa.

Kutsten, jaktv., på Gottland sådan nära stranden
belägen, ur vattnet något uppskjutande, flat eller
svagt hvälfd sten, hvarpå sälar pläga gå upp för
att hvila. (Jfr Kut.) Kutstenarna utgöra goda
fångstplatser för säl, och där sådana stenar saknas,
har man stundom genom uttransporterande af lämpliga
stenar anordnat konstgjorda fångstställen.
G. G.

Kuttenberg [ko′tt-], tjech. Kutná hora,
bergsstad i Böhmen, s. ö. om Prag, vid österrikiska
nordvästbanan. 14,814 inv. (1900), mest tjecher. De
märkligaste bland stadens många monumentala
byggnader äro den vackra Barbarakyrkan (1300–1500-talet)
och det s. k. ”Wälscher hof” (1200-talet),
fordom konungaresidens och myntort, där de första
groschen-mynten uppges ha blifvit slagna. De 1237
upptäckta, fordom mycket rika silfvergrufvorna,
grunden till K:s uppblomstring, ha nyligen nedlagts.

illustration placeholder

Kutter (eng. cutter, af cut, skära, klyfva). 1.
Skpsb., ett mindre, enmastadt fartyg med skarp
bottenform samt stort djupgående. Masten, som har
stång, står vertikalt, och klyfvarbommen ligger
horisontalt. Kuttern för följande segel: bomsegel,
gaffeltoppsegel, stagfock och klyfvare, dessutom
förekomma så kallad flygande jagare (se den stora
fig.), äfvensom bredfock (se fig. till vänster)
eller ock spinnaker (se fig. till höger).

2. Mek., en spindel, kutterhufvud, hvarå hyfveljärn
fastskrufvats och hvarmed själfva hyflingsarbetet
sker i en hyfvelmaskin (se d. o., sp. 1477),
Fastsättandet af järnen, vanligen fyra, på rätt sätt
är ett mycket tidsödande arbete, hvarför kuttrarna på
moderna hyfvelmaskiner utbytts mot s. k. fräsar, där
hyfveljärn och kutterhufvud äro gjorda i ett stycke,
hvarigenom ombytet af stål sker synnerligen lätt. Jfr
Fräs, sp. 45 och fig. 9.
1. J. G. B. (C. K. S.) 2. W. E-n.

Kutterbrigg, skpsb., ett förr brukligt slag af
brigg (se d. o.), som skilde sig från den nu
förekommande briggen däri, att undermasterna
voro högre, hvarigenom kutterbriggen fick
höga undersegel samt stort briggsegel.
J. G. B.*

Kutterhufvud, mek. Se Kutter 2.

Kutterstagsbändning, sjöv., ofta förekommande sätt att
fästa (bända) vant och stag vid jungfrur. Jfr Jungfru,
Stag och Vant.

Kutting, gammalt ord, betecknande ett mindre kärl
för flytande varor. Kutting användes ännu på Island
som ett bestämdt mått = 7,729 1.

Kutuzov, Michail Ilarionovitj Gole-nistjev, furst
K.-S m o l e n sk i j, rysk gene-ralfältmarskalk,
f. 16 sept. 1745, d. 28 april 18.13, deltog
1764-70 i striderna med polackerna och därefter i
kriget med Turkiet, efter hvars slut han korn att
tillhöra Su-vorovs omgifning och blef en trogen
anhängare af dennes krigskonst. I det 1787 ånyo
uppblossande kriget med [j Turkiet tog K. verksam
del och blef en bidragande orsak till, att turkarna
måste afsluta freden i Jassy 1792. Han lämnade kort
därefter krigstjänsten och användes i diplomatiska
värf, men kallades 1805 af kejsar Alexander I till
befälhafvare för den armé, som afgick att tillsammans
med österrikarna bekriga Napoleon I. I slutet af
nov. s. å. skedde de båda arméernas förening. K. fick
högsta befälet, ryckte på kejsar Alexanders befallning
fram till Austerlitz för att kringgå och besegra
Napoleon, men blef själf i grund slagen 2 dec. Sedan
fick han befäl i Moldau, men hemkalla-des efter
det misslyckade anfallet på Braila i april 1809. Då
förhållandet till Frankrike blef alltmera spändt och
ryska regeringen ville ha slut på kriget med Turkiet,
sändes K. 1811 att taga befälet öfver den med turkarna
stridande armén. Han lockade storvesiren Achmed pascha
öfver till högra Donaustranden och tvang honom att
ge sig (26 nov. 1811), hvarefter freden i Bukarest
följde i maj 1812. Napoleon I ryckte då in i Kyssland,
och efter

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free