- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
345-346

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kutym - Kutzo-valaker - Kuusamo - Kuusankoski - Kuusjoki - Kuusjärvi - Kuuskoski - Kuweit - Kuven - Kuvera - Kuvert - Kuvlungarna, Se Jon Kuvlung - Kuvös - Kuxhaven - Kuyl, Johan Jacobsson - Kuylenstierna - Kuylenstierna, 1. Alexis Edvard Ulrik K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kutym-Kuylenstierna

346

stora ansträngningar lyckades ryssarna förena sina
båda skilda arméer. K., gammalryssen, var då den
populäraste mannen i Ryssland, hvarför kejsaren
ställde honom i spusen för armén efter Barclay
de Tolly. Han förlorade visserligen slaget vid
Boro-dino 7 sept. 1812 och fortsatte återtåget
till och bakom Moskva; men under återtåget
från Ryssland förstördes Napoleons armé, och
K. fick ännu en gång rycka in i Tyskland, där
han aflcd före krigsrörelsernas början. K. har
som härförare blifvit mycket olika bedömd.
C. b. N.

Kutym (se C o u t u m e), sedvana; tradition; om
affärs-, handels- eller platskutym se Handelsbruk.

Kutzo-valaker. Se Tsintsarer och V a l a-k c r.

Kuusamo [kūsamå], socken af Uleå härad och Kemi
domsaga, Uleåborgs län, Finland. Landareal
9,058 kvkm. Befolkningen, finsk, 11,607
pers. (1908). Konsistoriellt pastorat af 2:a kl.,
Kuopio stift, Uleåborgs prosteri. K. är en af
landets mest höglända och bergiga trakter. Dess
högst liggande sjöar befinna sig på en höjd af
240 m. ö. h., och öfver dessa resa sig berg till
en höjd af ytterligare inemot 300 m. De högsta
bergstopparna äro Nuorunen, Iivaara och Kuntivaara.
O. I. (A. G. F.)

Kuusankoski [kū-], pappersbruk vid K. fors i Kymmene
älf, Valkeala socken, Viborgs län, Finland. K. anlades
1872 af ett aktiebolag, som bildats i Åbo. 1904
sammanslogs affären med Kymmene, på älfvens motsatta
strand, och Voikka bruk till Kymmene aktiebolag
(se vidare Kymmene).
T. C.

Kuusjoki [kūs-jåki], kapell under S:t Bertils
imperiella pastorat, Finland. Landareal
126 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,316
pers. (1908). A. G. F.

Kuusjärvi [kūs-järvi], imperiellt pastorat af 2:a
kl., Karelens öfre kontrakt, Finland, Nyslotts
stift, Libelits härad och domsaga. Landareal 318
kvkm. Befolkningen, finsktalande, 3,535 pers. (1908).
A. G. F.

Kuuskoski [kūs-kå’ski], by i Finland, Nylands län,
vid Forsbyån. 23 febr. 1808 intog öfverstelöjtnant
Stjernvall med en Björneborgsbataljon vid K. en
försvarsställning, som å flankerna försågs med
förhuggningar. Följande dag anföll en rysk styrka
under generalmajor Tutjkov, som efter en kort strid,
under hvilken Stjernvall blef fången, undandref
svenskarna till Mörskom och Forsby.
L. W:son M.

KuwéTt. Se K u e i t.

Kuven, folkförsamling. Se A l b a n e s e r, sp. 472.

Kuvera (Kub er a), ind. myt., rikedomens och
skatternas gud, en af världsvaktarna, i n., och
härskare öfver en del demoniska väsen, såsom
räksasa’er, yaksa’er o. s. v., hvilka liksom
guden själf sägas härstamma från Brahmä°s son
Pulastya. Af demonen Rävana (Rämäyana) beröfvad sin
honom af Brahmä skänkta hufvudstad Länka (Ceylon),
tog han sitt residens på berget Gandhamädana eller
Käiläsa (ett sagoberg i eller n. om Himalaya) med
den i paradisisk yppighet och fägring prunkande
staden Alakä (Meghaduta). K. f ramställes som
vanskaplig, med tre ben och blott åtta tänder. Hos
buddisterna gäller han som den östra världsvaktaren
(lokapäla), hos jäina3erna (jinisterna) som tjänare
för den 19:e arhant i nuv. tidsålder (avasarpim).
K. F. J.

Kuve’rt [äfven -var], fr. couvert (af couvrir, täcka),
den för hvarje gäst vid ett matbord framsatta

tallriken med tillbehör af servett, sked, gaffel, knif
och glas; kniffoder, fodral innehållande sked, gaffel
och knif; omslag till bref (se vidare Försegling).

- Kuvertera, innesluta i ett brefkuvert. Kuvlungarna.
Se Jon K u v l u n g.

Kuvös (fr. couveuse, eg. höna, som ligger på
ägg), en säng, särskildt konstruerad för att
vidmakthålla lifsvärmen hos nyfödda klena
barn. Den förfärdigas vanligen med dubbla
väggar, mellan hvilka varmt vatten cirkulerar.
Avn.

Kuxhaven [ko’kshafen], Cuxhafen, hamnstad
i hamburgska amtet Ritzebüttel, vid vänstra
stranden af Elbemynningen, 135 km. nedanför
staden Hamburg, består sedan 1873 af de båda forna
köpingarna K. och Ritzebüttel. 11,145 inv. (1905),
sedan byn Döse s. å. införlifvats med K. K. har en
säker och välbelägen hamn, anlagd vid mynningen
af en liten å, med varf och stora bassänger,
en viktig lotsstation, hafsbad och fyr. K. har
gett sitt namn åt Elbemynningens befästningar,
som bestå af svårt bestyckade pansarverk (forten
Kugelbake, Grimmerhörn, Döse, Neues Fort m. fl.).
Ö. om K. utmynnar vid Brunsbüttel
Nord–Östersjö-kanalen.
J. F. N. L. W:son M.

Kuyl [köjl], Johan Jacobsson, holländsk verkmästare,
inkallades 1641 till Göteborg att biträda vid
fortifikationsarbetena och fick 1642 "beställning" som
verk- och slussmästare där, men tjänstgjorde tidtals
på andra håll, såsom en del af vintern 1644-45 vid
Horns armé i Skåne och 1649 som biträde med arbetena
å Kvarnholmen vid Kalmar. 1653 byggde K. en bro vid
Gräfsnäs. 1659- 60 deltog han i arbetena vid Kronborg
på Själland och i byggandet af den långa flottbron
mellan Möen och Bogö. Hösten 1661 ihjälslogs han
genom olyckshändelse af vindbryggan vid Västerport
i Göteborg.

- K:s broder, Adrian Jacobsson K., inkom till
Sverige 1646 och deltog från 1647 och åtminstone
till 1656 i arbetena å Kvarnholmen för nya
Kalmars anläggande. Se vidare Kuylenstierna.
L. W-son M.

Kuylenstierna [tjy-], svensk adlig ätt, som
härstammar från den till Sverige från Holland
inkallade fortifikationsverkmästaren Johan Jacobsson
Kuyl (se denne), hvars sonson, amiralitetskaptenen
J o h a n Kuyl (f. 1664, d. 1745), 1693 adlades med
namnet Kuylenstierna.

1. Alexis Edvard Ulrik K., den sistnämndes ättling
i sjätte led, reseskildrare, tidningsman, f. 10
april 1862 på Bro i Råby-Rönö socken, Södermanland,
blef student i Nyköping 1880, underlöjtnant vid
Södermanlands regemente 1882 och kapten 1900 samt
öfverflyttades 1903 till reserven. K. har 1894-1902
företagit ett stort antal resor, företrädesvis
i Orienten, stundom under förklädnad och med
många äfventyr. 1894-98 besökte han Nord-Afrika,
Palestina, Mindre Asien, Mekka, Jerusalem,
Hauran, Beirut och (öfver Akaba vid Röda hafvet,
genom Mesopotamien) Bagdad, Babylons och Ninives
ruiner samt Konstantinopel. 1898-99 färdades han som
korrespondent för "Dasrens nyheter", delvis till fots,
genom Kina, Mandschuriet, Korea och Japan samt åter
med en mongolisk kamelkaravan genom Gobiöknen öfver
Urga till Kiachta och Mysovaja (vid Baikalsjön) samt
med järnvägen till Europa. 1901-02 reste han genom
Ryssland till Baku, Persien, Indien, Port Said,
Ismid och Dede-Agatsch. öfver sina resor har han
lämnat en mängd

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free