Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kutym - Kutzo-valaker - Kuusamo - Kuusankoski - Kuusjoki - Kuusjärvi - Kuuskoski - Kuweit - Kuven - Kuvera - Kuvert - Kuvlungarna, Se Jon Kuvlung - Kuvös - Kuxhaven - Kuyl, Johan Jacobsson - Kuylenstierna - Kuylenstierna, 1. Alexis Edvard Ulrik K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kutym-Kuylenstierna 346 stora ansträngningar lyckades ryssarna förena sina båda skilda arméer. K., gammalryssen, var då den populäraste mannen i Ryssland, hvarför kejsaren ställde honom i spusen för armén efter Barclay de Tolly. Han förlorade visserligen slaget vid Boro-dino 7 sept. 1812 och fortsatte återtåget till och bakom Moskva; men under återtåget från Ryssland förstördes Napoleons armé, och K. fick ännu en gång rycka in i Tyskland, där han aflcd före krigsrörelsernas början. K. har som härförare blifvit mycket olika bedömd. C. b. N. Kutym (se C o u t u m e), sedvana; tradition; om affärs-, handels- eller platskutym se Handelsbruk. Kutzo-valaker. Se Tsintsarer och V a l a-k c r. Kuusamo [kusarna], socken af Uleå härad och Kemi domsaga, Uleåborgs län, Finland. Landareal 9,058 kvkm. Befolkningen, finsk, 11,607 pers. (1908). Konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Kuopio stift, Uleåborgs prosteri. K. är en af landets mest höglända och bergiga trakter. Dess högst liggande sjöar befinna sig på en höjd af 240 m. ö. h., och öfver dessa resa sig berg till en höjd af ytterligare inemot 300 m. De högsta bergstopparna äro Nuoruncn, livaara och Kuntivaara. O. I. (A. G. F.) Kuusanko'ski [ku-], pappersbruk vid K. fors i Kymmene älf, Valkeala socken, Yiborgs län, Finland. K. anlades 1872 af ett aktiebolag, som bildats i Åbo. 1904 sammanslogs affären med Kymmene, på älfvens motsatta strand, och Voikka bruk till Kymmene aktiebolag: (se vidare Kymmene). " T. C. Kuusjoki [kus-jåki], Kapell under S:t Bertils im-periella pastorat, Finland. Landareal 126 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,316 pers. (1908). A. G. F. Kuusjärvi [kus-järvi], imperiellt pastorat af 2:a kl., Karelens öfre kontrakt, Finland, Nyslotts stift, Libelits härad och domsaga. Landareal 318 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 3,535 pers. (1908). A. G. F. Kuuskoski [kus-kå'ski], by i Finland, Nylands län, vid Forsbyån. 23 febr. 1808 intog öfverstelöjtnant Stjernvall med en Björneborgsbataljon vid K. en försvarsställning, som å flankerna försågs med för-hus;2;nmgar. Följande dag anföll en rysk styrka under generalmajor Tutjkov, som efter en kort strid, under hvilken Stjernvall blef fången, undandref svenskarna till Mörskom och Forsby. L. W:son M. KuwéTt. Se K u e i t. Kuven, folkförsamling. Se A l b a n e s e r, sp. 472. Kuvera (Kub er a), ind. myt., rikedomens och skatternas gud, en af världsvaktarna, i n., och härskare öfver en del demoniska väsen, såsom räksasa'er, yaksa'er o. s. v., hvilka liksom guden själf sägas härstamma från Brahmä°s son Pulastya. Af demonen Rävana (Rämäyana) beröfvad sin honom af Brahmä skänkta hufvudstad Länka (Ceylon), tog han sitt residens på berget Gandhamädana eller Käiläsa (ett sagoberg i eller n. om Himalaya) med den i paradisisk yppighet och fägring prunkande staden Alakä (Meghaduta). K. f ramställes som vanskaplig, med tre ben och blott åtta tänder. Hos buddisterna gäller han som den östra världsvaktaren (lokapäla), hos jäina3erna (jinisterna) som tjänare för den 19:e arhant i nuv. tidsålder (avasarpim). K. F. J. Kuve'rt [äfven -var], fr. couvert (af couvrir, täcka), den för hvarje gäst vid ett matbord framsatta tallriken med tillbehör af servett, sked, gaffel, knif och glas; kniffoder, fodral innehållande sked, gaffel och knif; omslag till bref (se vidare Försegling). - Kuvertera, innesluta i ett brefkuvert. Kuvlungarna. Se Jon K u v l u n g. Kuvös (fr. couveuse, eg. höna, som ligger på ägg), en säng, särskildt konstruerad för att vidmakthålla lifsvärmen hos nyfödda klena barn. Den förfärdigas vanligen med dubbla väggar, mellan hvilka varmt vatten cirkulerar. Avn. Kuxhaven [ko'kshafen], C u x h a f e n, hamnstad i hamburgska a m t et Ritzebtittel, vid vänstra stranden af Elbemynningen, 135 km. nedanför staden Hamburg, består sedan 1873 af de båda forna köpingarna K. och Ritzebuttel. 11,145 inv. (1905), sedan byn Döse s. å. införlifvats med K. K. har en säker och välbelägen hamn, anlagd vid mynningen af en liten å, med varf och stora bassänger, en viktig lotsstation, hafsbad och fyr. K. har gett sitt namn åt Elbemyn-ningens befästningar, som bestå af svårt bestyckade pansarverk (forten Kugelbake, Grimmerhörn, Döse, Neues Fort m. fl.), ö. om K. utmynnar vid Bruns-biittel Nord- östersjö-kanalen. J. F. N. L. W:son M. Kuyl [köjl], Johan Jacobsson, holländsk verkmästare, inkallades 1641 till Göteborg att biträda vid fortifikationsarbetena och fick 1642 "beställning" som verk- och slussmästare där, men tjänstgjorde tidtals på andra håll, såsom en del af vintern 1644-45 vid Horns armé i Skåne och 1649 som biträde med arbetena å Kvarnholmen vid Kalmar. 1653 byggde K. en bro vid Gräfsnäs. 1659- 60 deltog han i arbetena vid Kronborg på Själland och i byggandet af den långa flottbron mellan Möen och Bogö. Hösten 1661 ihjälslogs han genom olyckshändelse af vindbryggan vid Västerport i Göteborg. - K:s broder, Adrian Jacobsson K., inkom till Sverige 1646 och deltog från 1647 och åtminstone till 1656 i arbetena å Kvarnholmen för nya Kalmars anläggande. Se vidare Kuylenstierna. L. W-son M. Kuylenstierna [tjy-], svensk adlig ätt, som härstammar från den till Sverige från Holland inkallade fortifikationsverkmästaren Johan Jacobsson Kuyl (se denne), hvars sonson, amiralitetskaptenen J o h a n Kuyl (f. 1664, d. 1745), 1693 adlades med namnet Kuylenstierna. 1. Alexis Edvard Ulrik K., den sistnämndes ättling i sjätte led, reseskildrare, tidningsman, f. 10 april 1862 på Bro i Råby-Rönö socken, Södermanland, blef student i Nyköping 1880, underlöjtnant vid Södermanlands regemente 1882 och kapten 1900 samt öfverflyttades 1903 till reserven. K. har 1894-1902 företagit ett stort antal resor, företrädesvis i Orienten, stundom under förklädnad och med många äfventyr. 1894-98 besökte han Nord-Afrika, Palestina, Mindre Asien, Mekka, Jerusalem, Hauran, Beirut och (öfver Akaba vid Röda hafvet, genom Mesopotamien) Bagdad, Babylons och Ninives ruiner samt Konstantinopel. 1898-99 färdades han som korrespondent för "Dasrens nyheter", delvis till fots, genom Kina, Mandschuriet, Korea och Japan samt åter med en mongolisk kamelkaravan genom Gobiöknen öfver Urga till Kiachta och Mysovaja (vid Baikalsjön) samt med järnvägen till Europa. 1901-02 reste han genom Ryssland till Baku, Persien, Indien, Port Said, Ismid och Dede-Agatsch. öfver sina resor har han lämnat en mängd Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
