- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
347-348

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kuylenstierna, 1. Alexis Edvard Ulrik K. - Kuylenstierna 2. Osvald Fredrik K. - Kuylenstierna 3. Maria Elisabet K.-Wenster - Kuyper, Abraham - Kuyusan - Kw. - Kva. - Kwa, biflod - Kwa, negerstam - Kwa, se Kinesiska litteraturen - Kvacksalfvare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


liffulla skildringar, dels i tidningspressen,
dels i bokform (Mina resor i Orienten 1899-1900,
Bland chineser och mongoler 1900–02 och Mitt sista
vandringsår, 1904). K. har vidare skrifvit populära
krigsberättelser (Det stora kriget mellan Japan
och Ryssland, 1904–05; Svenska bragder och stordåd,
1907–08). 1900 och 1904–10 var han anställd i "Dagens
nyheter", än som utrikesredaktör, än som kåsör (under
märket Mustafa).

2. Osvald Fredrik K., ättling i femte led af
Johan Kuylenstierna, militär, skriftställare, f. 12
juni 1865 på"Karlsborg, student 1884, löjtnant
1892, kapten vid Positionsartilleriet 1904,
har skildrat ungdomsminnen i Den gamla kasernen
(1901), utgifvit arbeten om Kierkegaard (1898) och
Goethe (1905), broschyrer i försvarsfrågan och
de krigshistoriska Striderna vid Göta älfs mynning
åren 1717 och 1719 (1899) och Karl XII:s drabanter (1910).

3. Maria Elisabet K.-Wenster, född Kuylenstierna,
f. 16 sept. 1869 på Stubbsund, Sicklaö socken,
gift 1905 med hofrättsnotarien Holger Wenster,
har författat ett stort antal noveller och romaner:
Beroende (1898; ny uppl. 1908), I tiders tider (1899),
Doris Smith (1900, ny uppl. 1909), Bubblor (1901),
Gungfly (1903, ny uppl. 1907), 7 elfte timmen
(1905, ny uppl. 1907), Lif-vets röster (1905),
Sophie Oltosdotter (1907, 2:a uppl. 1910), Ädelt
midt (s. å.), Strömdrag (1908), Borgmästarinnan
(1909), Cecilia Vasa (1910), Drottning Moi-Méme
(s. å.), Gunvor (s. å.) och 7 stället för kärlek
(s. å.), i hvilka man stundom finner sträf-vanden att
genom skildring af moderna psykologiska konflikter
stiga öfver förströelseläsningens nivå.

Kuyper [köjper], Abraham, nederländsk teolog,
politiker, f. 29 okt. 1837 i Maassluis, blef efter
studier i Leiden 1862 teol. doktor, prästvigdes 1863,
verkade som predikant bl. a. i Utrecht och (fr. 1870)
i Amsterdam samt började tidigt utöfva flitig
teologisk och politisk skriftställarverksamhet. 1872
blef han utgifvare af den konservativa tidningen
"De standaard" och framlade sitt politiska
program i skriften Het calvinisme, de grondslag en
waarborg onzer constitutioneele vrijheden, hvari han
förfäktade en på strängt calvinistisk grund stående
konservativ åskådning. K. valdes 1874 till medlem
af Andra kammaren och nedlade då sitt pastorsämbete
för att helt egna sig åt politiken, men lämnade
1877 af hälsoskäl riksdagen samt blef 1880 lärare
i teologi vid det s. å. af honom grundlagda fria
kristliga universitetet i Amsterdam. Efter Groen
van Prinsterers död (1876) hade han blifvit ledare
för det nyorganiserade "antirevolutionära" partiet,
hvars åskådning han framlade i skriften Öns program
(1879); därjämte verkade han för sina kyrkliga idéer
genom veckotidningen "De heraut" (fr. 1877) och blef
1886 ledare för en hans idéer hyllande sammanslutning,
"de doleerenden", inom den .holländsk-reformerta
kyrkan K. var 1894-1901 ånyo medlem af Andra kammaren
och juli 1901-juni 1905 premiär- och inrikesminister,
stödd på en "kristlig demokratisk" allians mellan
calvinister och katoliker, hvilken sammanhölls af
gemensam motvilja mot ateismen och materialismen
i "franska revolutionens idéer", som koalitionen
förefann och bekämpade hos "de otrogne" (liberale*-
och socialister). Därigenom fick hans politik en
starkt klerikal färg, som bl. a.
kom till synes i lagen om den högre undervisningen-af
1905, hvarigenom bl. a. de fria kristliga högskolorna
erhöllo statsunderstöd och promotionsrätt liksom
universiteten. K. inblandade sig ofta personligen
i utrikespolitiken och åtog sig särskildt under
sydafrikanska kriget med ifver boernas sak. Vid
valen i juni 1905 besegrades regeringskoalitionen
af en allians mellan liberaler och socialister;
K. afgick då och företog en längre utländsk resa,
invaldes i okt. 1908 åter i Andra kammaren och
vann ånyo stort inflytande bland de högergrupper,
som bildade majoriteten. S. å. erhöll han titeln
"statsminister". K. blef emellertid 1909 starkt
komprometterad genom upptäckten af, att en köpman
under hans ministertid erhållit en ordensutmärkelse
till lön för gåfvor till välgörenhetsanstalter
och partifonder. – Bland K:s många skrifter märkas
en edition af deft polske reformatorn Johannes af
Lascos verk (2 bd, 1866), Het sociale vraagstuk en
de christelijke reli-gie (1891), Encyclopcedie der
heilige godgeleerdheid (3 bd, 1894), en uppsats om
krisen i Syd-Afrika (i "Eevue des deux mondes",
1900; höll. uppl. s. å.) samt en samling af
hans riksdagstal, Parlementaire redevoeringen
1894-1905 (bd l, 1908). K:s föreläsningar
om calvinismen utgåfvos i tysk öfv. 1904.

V. S–g,

Kuyusan, vulkan på Kiushiu (se d. o.).

Kw., förkortning för kilowatt. Se Arbetsförmåga.

Kva., förkortning för kilovoltampere (se d. o.).

Kwa, biflod till Kongo, uppstår genom föreningen af
Kassai och Mfini. Den är icke mer än 80 km. lång,
men mycket vattenrik genom sina väldiga kall*
armar. Vid dess utlopp ligger stationen Kwamouth.
J. F. N.

Kwa, negerstam. Se Kalabar.

Kwa. Se Kinesiska litteraturen, sp. 91.

Kvacksalfvare (af lty. quaken, eg. kväka som en groda,
skräfla, skryta, och salfva; jfr betydelsen af orden
charlatan och marktschrejer), person, som obehörigt
utöfvar medicinsk praktik och idkar otillåten
medikamentsförsäljning. Den svenska lagstiftningen
rörande kvacksalfveri är ganska gammal och föråldrad
samt därför äfven svår att tillämpa. Den äldsta
förordningen (Apotekarsocietetens privilegier 10
april 1675, förnyade 28 juni 1683) afser skydd för
apotekarna i deras yrke "emot alt ingrep, förfång
och prejudice af materialister, quaksalware,
empiricis och andre, som stryka kring landet
.... och under hvarjehanda sken och inbillningar,
både offenteligen och oförmärckt, .... utprånglat
deras förmengde och odugelige medikamenter och salwor"
etc. Genom medicinalordningarna 30 okt. 1688 skyddas
däremot läkarna mot intrång af kvacksalfvare (se
Collegium medicorum). – De föråldrade lagarna rörande
kvacksalfveriet äfvensom nutidens friare åsikter
om rättigheten för enskilda, äfven icke läkare,
att bispringa med sjukvård göra det synnerligen
svårt att komnm åt verkliga kvacksalfvare i andra
fall, än om de bevisligen vållat någon skada eller
begagnat i vanlig handel förbjudna gifter; och äfven i
sådana fall äro straffen för obetydliga att förekomma
kvacksalfveri. Missbruket hotar emellertid nu att taga
en sådan öfverhand, att man börjat inse nödvändigheten
att vidtaga åtgärder för hämmande af kvacksalfveriets
ytterligare utbredning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:30:51 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free