- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
353-354

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvadratur - Kvadrera - Kvadrerad sköl - Kvadriga - Kvadrillion - Kvadriremer - Kvadrivium - Kvadron - Kvadronering - Kvadrumaner - Kvadrupeder - Kvadruplextelegrafering - Kvadruppelallians - Kvadruppelhybrid - Kvænangen - Kvaggan - Kvalificera - Kvalifikation - Kvalitativ - Kvalitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

353

Kvadrera-Kvalitet

354

approximativt bestämmer ytan af hvarje del
under antagande, att dess krokliniga begränsning
tillhör någon viss enkel kurva, eller på andra sätt,
t. ex. med tillhjälp af en planimeter (se d. o.). För
mekanisk kvadratur finnas olika formler, af hvilka
den mest använda är den s. k. "Simpsons formel". -
Om Quadratura circuli se Cirkelns kvadratur. -
I äldre arbeten förekommer ordet kvadratur ofta
liktydigt med integration, enär integrationen
ursprungligen uppfattades geometriskt, i hvilket
fall den kan anses sammanfalla med bestämmande af
en yta. - 2. Astron., det skenbara läge, som två
himlakroppar intaga i förhållande till hvarandra,
då deras geocentriska longituder skilja sig på 90°.
1. d- F.) 2. (B-d.)

Kvadrera (lat. quadräre), uppdela i fyrkanter. -
Mat. 1. Bestämma ytan af en gifvcn kroklinig figur
(jfr Kvadratur). - 2. Upphöja ett alge-braiskt uttryck
i kvadrat eller multiplicera det med sig själf.

Kvadrerad sköld, her. Se Fyrdelt.

Kvadriga. Se Q u a d r i g a.

Kvadrilliön (fr. quadrillion), talord, utmärkande
en billion billioner, eller fjärde potensen af en
million = (1,000,000)*, i Frankrike dock räknadt som
ett vida lägre tal, näml. en million milliarder.

Kvadrirémer (af lat. qua’ttuor, fyra, och remus,
åra), skpsb. Se Galär, sp. 678.

Kvadrivium. Se T r i v i u m.

Kvadrön (eng. quadroon), detsamma som kvarter o
n. Se Människoraser.

Kvadronering (af lat. qmdräre, göra likformig, af
quardra, fyrkant), ett fordom i guldsmedskonsten
användt förfaringssätt att medelst djupgraverade
stämplar inslå fortlöpande utsirningar i silfver-
och guldarbetcn.

Kvadrumäner, zool. Se Q u a d r u m a n a.

Kvadrupeder, zool. Se Quadrupeda.

Kvadruplextelegrafering, ett system, hvarigenom
åstadkommes, att man på en och samma telegrafledning
kan sända fyra samtidiga meddelanden, två i
hvardera riktningen. Det finnes flera olika slag af
kvadruplexsystem, men det edisonska torde vara det
mest använda och har införts äfven i Sverige. En
kvadruplex kan anses som en duplicerad diplex,
som är en anordning, hvarigenom två meddelanden
samtidigt kunna sändas från en och samma station till
en annan. Vid det edisonska systemet vinnes detta
därigenom, att i ledningen finnas inkopplade efter
hvarandra två afsändningsapparater, "polechanger" och
"increasern", af hvilka "pol-echangern" vänder den
ena eller andra batteripolen utåt linjen, i regel
den negativa, då "polechangern" står i hviloläget,
och den positiva i arbetsläget, hvaremot "incrcasern0
i arbetsläget uppökar batterispänningen till den
tredubbla eller ännu högre. Mottagningsapparaterna
utgöras af ett polariseradt och ett opolariseradt
relä, af hvilka det förstnämnda påverkas af positiva,
men ej af negativa strömmar,^ vare sig dessa äro af
styrkan l eller 3, och det polariserade reläet följer
således polechan-gern på afsändningsstationen,
hvaremot det opolariserade reläet bringas i
arbetsläget endast af strömmar af styrkan 3, vare sig
de äro positiva eller negativa, och detta relä följer
således "increasern" vid dess arbete. Med hjälp af
lokal strömkretsar kunna de utsända telegraf tecknen
sedermera re-

gistreras på vanliga morseskrifapparater
eller mottagas med hörsel på så kallad
"sounder". Duplice-ringen af en diplex sker
efter samma principer, som angifvits under
duplextelegrafering (se d. o.). All.

Kvadru’ppelallians (af lat. qua’druplus, fyrfaldig),
allians emellan fyra makter. Bland allianser af detta
slag äro mest bekanta den, som, riktad emot Spanien,
2 aug. 1718 afslöts i London emellan Storbritannien,
Frankrike och Österrike under förutsättning af
Nederländernas biträde, vidare det mot don Carlos
och dom Miguel riktade förbund, som Storbritannien,
Frankrike, Spanien och Portugal 22 april 1834 in-gingo
i London, samt alliansen i Chaumont-en-Bassigny (se
d. o.). - Jfr 0. Wcber, "Die Quadru-pelallianz vom
jahre 1718" (1887).

Kvadru’ppelhybrid (af lat. qua’drnplus, fyrfaldig). Se
Hybrid.

Kvsenangen, Kvsenang-sfjord, Kvsen-angstinderne. Se
under K v ä-.

Kvaggan, zool. Se Hästdjuren, sp. 173.

Kvalificera (af lat. quälis, sådan som, och farcere,
göra), bestämma till art och egenskap, ange någontings
beskaffenhet; göra lämplig, förklara behörig. -
Kvalificerad, lämplig, duglig; behörig; betingad,
närmare bestämd (t. ex. majoritet, se d. oj; skärpt
(se nedan); sportv., en term, som anger, att t. ex. en
häst är lämpad för en viss täfling, d. v. s. att den
har de egenskaper o. s. v., som enligt propositionerna
fordras för att få starta i löpningen. En häst, som
är 4 år gammal, är t. ex. icke kvalificerad för en
täfling, som är utskrifven för 3-åriga, o. s. v. -
Kvalificerad majoritet (pluralitet). Se Majoritet. -
Kvalificeradt brott, förbrytelse, som begåtts
under försvårande omständigheter (t. ex. våld mot
föräldrar, med inbrott förenad stöld). - Kvalificeradt
dödsstraff, skärpt dödsstraff (se d. o., sp. 1238). -
Kvalificeradt erkännande. Se Erkännande, sp. 819. -
Kvalificeradt frihetsstraff, med skärpningar förbundet
fängelsestraff (se Frihetsstraff, sp. 1425). -
Jfr Diskvalificera.

Kvalifikation (se Kvalificera), bestämmande af
egenskaper; lämplighet, duglighet, behörighet.

Kvalitativ, som har afseende på arten, till
beskaffenheten eller värdet (se K v a l i t e t och
jfr K v a n-t i t a t i v). - Kvalitativ analys,
kem. Se Analys 3. - Kvalitativ åtskillnad, filos. Se
K v a l i t e t l

Kvalitet (lat. quälitas, fr. qualilé), beskaffenhet;
egenskap; sort (af en handelsvara). - 1. Filos.,
någontings bestämdhet till sitt väsens art. Denna
bestämdhet kan vara väsentlig, så att den ej af
detta individuellt bestämda föremål kan utbytas mot
en annan, men behöfver ej nödvändigt vara detta. -
Kvalitativ åtskillnad, åtskillnad till arten, innebär,
att hvar och en af de åtskilda icke blott har ett plus
af bestämdhet utöfver den andra i något afseende,
utan att denna senare äfven eger något, som den
förre saknar. Åtskillnadens väsentlighet beror i
detta fall naturligtvis på bestämningarnas. I hvarje
fall förutsattes ett för båda gemensamt, ett genus,
under hvilket båda subordinera. Så t. ex. finnes
mellan ett grönt och ett rödt föremål en kvalitativ
åtskillnad, men detta är möjligt endast därigenom, att
båda falla under genus "färgadt föremål". Betraktade
ur den synpunkten, att de äro former, i

Tryckt den 24/411 Ord, som saknas under K, torde
sökas under C.

15 b. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:30:51 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free