Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvalitet - Kvalitetsmått - Kvalitetsvikt - Kvaller - Kvallskog - Kvalster - Kvalsund, 1. Härad, 2. Sund - Kvalö - Kwambaku - Kwammu - Kwamouth - Kwan - Kwando
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
355
Kvalitetsmått-Kwando
356
hvilka detta gemensamma (genus) framträder, kunna
de kvalitativt åtskilda alltför väl äfven med skäl
betraktas som kvantitativt åtskilda, så till vida
nämligen som den ena är en mer, den andra en mindre
adekvat form för detta hela och detta kan för deras
åtskillnad och inbördes förhållande i det hela vara
företrädesvis karakteristiskt. Så t. ex. kunna
människan och djuren väl sägas vara kvalitativt
skilda (om det ock kan bli en omtvistad fråga, i
hvilken bemärkelse den skillnaden är väsentlig),
men lika obestridligt är, att, ses de båda som
fallande inom sfären af begreppet förnimmande väsen,
står människans förnimmande högre än djurens, och
människan och djuren äro sålunda äfven kvantitativt
(till graden) skilda. - 2. Log. Ett omdömes
kvalitet är dess bestämdhet med afseende därpå,
huruvida predi-katet tillägges subjektet som en
bestämning eller frånkännes detta. I förra fallet
är omdömet positivt (t. ex. A är fi), i det senare
negativt (t. ex. A är icke fi). Se vidare Omdöme. -
3. Fonet., sammanfattningen af de för ett visst
språkljud som sådant utmärkande egenskaper, hvilka
bero på samverkan af olika artikulationsfaktorer och
som skilja språkljudet från andra. Så snart blott
en enda arti-kulationsfaktor verkar olika, uppstår
ett annat språkljud, med annan kvalitet. Så skilja
sig t. ex. p och b kvalitativt därigenom, att det
senare är tonande (och svagt), det förra tonlöst
(och starkt); b och m skilja sig därigenom, att
det förra är "bullerljud", det senare resonant. I
ett språkljuds kvalitet ingår verkan af röstband
(tonalitet och styrka), luftströmmens väg (genom mun
eller näsa), artikulationsform (explosion, friktion
etc.) och artikulationsläge. I skarfven mellan två
språkljud, som uttalas det ena efter det andra, har
man en glidning eller ett öfvcrgångsljud med konfusion
emellan båda ljudens kvaliteter. Dels kräfver nämligen
ett organs, t. ex. gomseglets eller tungans, öfvcrgång
från en ställning till en annan någon tid, dels kan,
när flera artikulationsfaktorer för de båda ljuden
äro olika, flera organs inställning för det senare
ljudet ej ske absolut samtidigt. - 4. Schackt. Att
vinna kvalitet betyder, att den ene spelaren, vid
bortgifvandet af en pjäs mot en af motståndarens,
förlorar en pjäs af mindre värde än motspelaren,
t. ex. en löpare mot ett torn. Beräkningen af
pjäsernas värde sker något olika. En bestämning är:
En lätt pjäs (löpare eller springare) = 3 bönder.
Tornet = en lätt pjäs och en bonde.
Brottningen = två torn eller tre lätta pjäser.
Det är emellcrtH omöjligt att fastställa ett
oföränderligt bytesvärde för alla fall, då pjäsernas
värde förändras under spelets gång. I början af spelet
är det jämförelsevis mest konstant.
l o. 2. L. H. Å.* 3. Lll. 4. B-n B.
Kvalitetsmått (Kvalitetsvikt), hand., fastställande
af förhållandet mellan vissa varors mått och vikt,
hvilket åter tjänar till ledning vid bedömandet af
varans kvalitet. Antingen anges då, hur stor vikten
äi af ett visst mått eller hvilket mått, som går på
en viss vikt. Sådana uppgifter förekomma särskildt
i fråga om säd och garn. Om säd gäller i regel, att
kvaliteten är bättre, ju tyngre säden är, hvarför
uppgift på vikten af ött visst mått säd blir ett
uttryck för kvaliteten. På olika h All anges denna
sädens kvalitetsvikt fortfarande på olika sätt,
ehuru man länge sträfvat att få till stånd en
internationell beteckning. Sålunda anges i Frankrike
(utom Marseille, som jämte Algeriet har sin egen
beteckning) och öfriga romanska länder samt i Belgien,
Holland, Österrike-Ungern och s">dra Tyskland sädens
kvalitctsvikt i kg. per hl., i Nord-Tyskland i gr. per
1., i England i engelska pounds per impcrial bushel
(stundom quarter), i Nord-Amerika och Canada i
engelska pounds per amerikansk bushel, i Ryssland
(utom östcrsjöhamnarna) i pud per tjetvert, i de
ryska östcrsjöhamnarna och vanligen i de nordiska
länderna i holländskt troy 9; per gammal Amsterdamer
zak. Vid bestämmandet af kvalitetsvikten undcrsökcs
emellertid ej den faktiska vikten af ofvan angifna
större mått, utan väges blott en bråkdel af dessa
på därtill särskildt inrättade vågar. Den verkliga
vikten af det större måttet fås emellertid icke blott
genom en enkel multiplikation, utan hänsyn måste äfven
tagas därtill, att säden i ett stort mått har större
täthet och följaktligen proportionsvis högre vikt
än i ett litet mått. Ofta äro de använda vågarna så
konstruerade, att ifrågavarande afvikelse mer eller
mindre fullständigt upphäfves. - l fråga om garn
betecknar man trådens finlek ("nummer") genom att
ange den längd, som går på en viss vikt (se Garn).
Å. \V:sonM.
Kvalitetsvikt. Se K v al i t et sm att.
Kväller, bot., namn på Aegopodium Podagraria.
Kvaliskog, skogsv., skog, som uppvuxit myckot
hastigt, hvarigenom årsringarna blifvit breda och
virket löst. På grund af den stora vattenhalten
är sådant virke i rått tillstånd mycket
tungt och därför besvärligt att transportera.
W. E-n.
Kvalster, zool. Se Fågelkvalster, Gama-s i d se,
Uårsäcksk^alster och Spindeldjur.
Kvalsund. 1. Härad i Finnmarkens amt, Norge, omfattar
delar af Kvalö och Seilund. 1,064 inv. (1910). -
2. Sund mellan Kvalö och Ringvasö, 30 km. långt,
bildar inloppet till Tromsö, l o. 2. O. A. ö.
Kvalö, namn på flera norska öar, af hvilka följande
må framhållas. 1. ö i Tromsö amt, hör till Hellesös
och Tromsösundets härad och skiljes af sund och
strömmar från Ringvasö, Tromsö och fastlandet. 740
kvkm. Dess högsta punkter äro Store Blaamand
(1,005 m.) och Lille Blaamand (800 m.). - 2. ö i
Finnmarkens amt, tillh"r Hammerfests och Kvalsunds
härad. 339 kvkm. Bland dess fjäll må nämnas Tyven
(419 m.), bekant för sin glänsande utsikt; högst
är det ungefär midt på ön belägna Svartfjeld
(624 m.). På ön ligger staden Hammer-fest.
l o. 2. O. A. ö.
Kwambaku, japanskt riksämbete. Se del XII, sp. 1452,
1456-68 och 1485.
Kvvammu, japansk kejsare. Se del XII, sp. 1451.
Kwamouth [-moth], station. Se K w a.
Kwan (kwamme), japansk vikt. Se Japan, sp. 1279.
Kwando (Kuando), en af Sambesis bifloder i
Syd-Afrika, har sina källor i berglandet s. v. om
Muata Jamvos rike, där på kort afstånd från
hvarandra upprinna Kongos bifloder Kuango och Mobinda
(Ikelemba), kustflodcn Kuanza samt Kubango. Källorna,
som besöktes af major Serpa Pinto på hans resa tvärs
öfver Afrika från Benguela till Pretoria i Transvaal
(1878–79), ligga på 1,700 m. höjd under 13° s. br. och
19° ö. lgd. Floden har ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
