- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
357-358

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kwando - Kwango - Kwangprovinserna - Kwang-si - Kwang-tschóu-fu - Kwanrj-tschóu-wan - Kwang-tung - Kvanne - Kwannon - Kwanryo - Kvantitativ - Kvantiterande vers - Kvantitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sydöstligt lopp, utvidgar sig på ett ställe till ett
bredt träskområdo (Tsjobe) samt är trots sina många
krökningar, som försvåra en färd på densamma, farbar
för båtar ända till sin förening med Sambesi under
17° 40’ s. br. och 25° 20’ ö. lgd.
(J. F. N.)

Kwango (Kuango), biflod till Kassai i Väst-Afrika,
har sina källor i Angola under 11° 30’ s. br.,
bildar från 8° 10’ s. br. gräns mot Belgiska Kongo,
i hvilket den inträder under 6° s. br., upptager
fr. h. den ännu föga kända Vambu och Kuilu (i
sitt nedre lopp äfven kallad Djuma) och förenar
sig med Kassai vid Ngambe under 3° 20’ s. br. Den
är 1,000 km. lång och farbar för små ångbåtar
omkr. 300 km. från sin mynning. Vid Tembo Aluma
bildar den det 118 m. höga Kejsar Vilhelmsfallet.
(J. F. N.)

Kwangprovinserna, de båda sydligaste provinserna i
Kina, i Si-kiangs flodområde. Se Kwang-tung
och Kwang-si.

Kwang-si (Kuang-si), provins i södra
delen af Kina, n. om Tonkin, n. och v. om
prov. Kwang-tung. 217,300 kvkm. 5,2 mill. inv.,
Kinas svagast befolkade provins. Endast i slättlandet
bo kineser, medan nästan oberoende miao-tse inneha
bergsområdet, och K. har kallats den minst kinesiska
af de 18 provinserna. Bergen bestå till allra största
delen af röd sandsten. Nästan alla floderna flyta
till Si-kiang, i sitt öfre lopp kallad Hung-kiang
(största bifloden Jü-kiang). Hufvudprodukten är
ris; dessutom odlas majs, kanel, anis, socker,
te och indigo; de viktigaste industrierna äro
bomulls- och sidenväfveri. Bergsbruk förekommer
knappast. K. har spelat en viktig roll i Kinas inre
historia som tillhåll för upprorsmakare och röfvare,
som ofta stört landsfreden. Hufvudstad är Kwéi-lin
(omkr. 100,000 inv.) i nordöstra delen; kommersiellt
mycket viktigare äro fördragshamnarna
Wu-tschóu och Lung-tschóu samt Nan-ning
(se dessa ord). J. F. N.

Kwang-tschóu-fu (Kuang-tschou-fu). Se Kanton.

Kwang-tschóu-wan (Kuang-tsjéou), af Frankrike 1898
på 99 år förpaktadt område på östra kusten af halfön
Léi-tschóu i kinesiska prov. Kwang-tung, uppkalladt
efter bukten K., omkr. 90 km. i genomsnitt, 10–24
m. djup och i s. skyddad af ön Tung-hai. Området,
som 1899 tillökades med två öar i viken, är omkr. 700
kvkm. med 60,000 inv. och lyder sedan 1900 under
generalguvernören öfver Franska Indo-Kina samt
förvaltas af en administrator. Det är deladt i tre
förvaltningsområden, men den kinesiska kommunala
organisationen bibehålles. Frankrike har rätt att
där anlägga en flottstation och koldepå samt har
börjat anlägga vägar och planerat en järnväg till
Wu-tschóu vid Si-kiang. Hufvudort är frihamnen
San-hwan, vid Matse, midt emot Fort Bayard. Import-
och exportvärdet uppgår till omkr. 2 mill. doll.
J. F. N.

Kwang-tung. 1. (Kuang-tung) Kustprovins i södra
Kina, i v. begränsad af Kwang-si. Areal (tills. med
ön Hai-nan) 243,000 kvkm. 31,9 mill. inv. Provinsen
omfattar landet kring nedre Si-kiang, mrd hvilken
Pei-kiang förenar sig, och Tung-kiang, hvilken
faller ut i en för alla tre floderna gemensam
mynning, Kantonviken. K. är till större delen
ett lågbergigt land och en af Kinas rikaste
provinser. Mineraltillgångarna (särskildt järn
och stenkol) äro stora och jorden i dalarna och på
slättlandet ytterst
fruktbar, i synnerhet i deltat omkring
Kanton. Förnämsta produkterna äro ris, siden, te
och socker. Utanför kusten ligger ett stort antal
öar, bl. a. Hai-nan utanför Léi-tschóu-halfön
och Hong-kong utanför Kantonviken. Befolkningen
består delvis af stammarna punti, hakka, haklo
samt miao-tse. Provinsens hufvudstad är Kanton. För
främlingar öppnade äro, jämte hufvudstaden, Scha-tóu
(Swa-tow), Kaulun, Lappa, Pak-hoi, vid kusten
San-schui, Kong-mönn och Kum-tschuk vid Si-kiang samt
Kiung-tschóu på Hai-nan. – På östra kusten af halfön
Léi-tschóu ligger det till Frankrike 1898 förpaktade
området Kwang-tschóu-wan (se d. o.). England eger
Hong-kong och Portugal Macao. – 2. Se Kwan-tung. 1. J. F. N.

Kvanne, bot., namn på Angelica archangelica.

Kwannon, japansk gudinna. Se del XII, sp. 1459.

Kwanryo, japansk regent. Se del XII, sp. 1457.

Kvantitativ, som har afseende på myckenheten (mängden,
storheten, graden o. s. v.). Se Kvantitet och jfr
Kvalitativ. - Kvantitativ analys, kem. So Analys 3. -
Kvantitativ åtskillnad, filos. Se Kvantitet 1.

Kvantitérande vers, melr., kallas, i motsats mot den
på accenten som princip byggda versen i de moderna
språken, latinets och grekiskans vers. Se Kvantitet 3.

Kvantitet (lat. quantUas, fr. quantité), myckenhet,
mängd, storhet. - 1. Filos., någontings bestämdhet
till graden (af storhet eller egenskap). Denna
bestämdhet är för väsendet själf alltid mer eller
mindre oväsentlig. Kvantiteten kan växa och minskas,
utan att själfva arten och väsendet därigenom
förändras. Dock föranleder, efter hvad Hegel visat, en
kvantitativ förändring, stegrad öfver ett visst mått,
ofta en skillnad till arten. När t. ex. vattnets
värmegrad sjunkit under et-fc visst mått, fryser
vattnet till is; när temperaturen stigit ett visst
mått, öfvergår det till ånga. - Kvantitativ åtskillnad
innebär, så långt den är rent kvantitativ, endast
ett plus å den ena sidan, ett motsvarande minus å den
andra. Inom tillvarons högre sfärer medför dock hvarje
"quantum" nödvändigt mer eller mindre ett "quale",
och den kvantitativa åtskillnaden blir egentligen en
abstraktion ur en kvalitativ. - 2. Log. Ett omdömes
kvantitet anges van-liffen som dess bestämdhet med
afseende på vidden eller omfånget af predikatets
giltighet om subjektet. Ur denna synpunkt indelas
omdömena i universella, där predikatet gäller hela
subjektets sfär (alla A äro B, inga A äro B),
och parlikvlära, där det gäller blott en del af
denna (några A äro B, några A äro icke B). Då man
emellertid knappast kan frånkänna ett logiskt predikat
väsentlighet för dess subjekt och därmed giltighet
för hela dess sfär, torde saken rättare fattas så,
att kvantiteten afser fullständigheten af subjektets
bestämdhet, och detta subjekt är i det universella
omdömet bcstämdt i afseende på hvarje annat begrepp,
i det partikulära endast med afseende på det genus,
inom hvars omfång det faller (t. ex. några trianglar
= en del af de föremål, som falla inom omfånget af
begreppet triangel, oafgjordt hvilka). Se vidare
Omdöme. - 3. Språkv., den tidslängd, som i tal
upptages af en fonetisk enhet, (t. ex. ett språkljud,
en stafvclse). Ett språkljud kan uttalas mer eller
mindre långt, d. v. s. de arti-kulationsfaktorer,
som bidraga till dess bildning,

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free