- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
441-442

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyffhäuser - Kyffhäuserbund der deutschen landeskriegerverbände - Kyfos - Kügelgen, 1. Gerhard von K., 2. Karl Ferdinand von K. - Kyhlberg, Ola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

441

Kyffhäuserbund der deutschen
landeskriegerverbände-Kyhlberg

442

från Harz. Norra hufvudkammen bär två märkliga
borgruiner: i v. Eothenburg (394 m.) och
i ö. Kyffhausen (457 m.). Den senare borgen,
sannolikt anlagd i 10:e årh., var ofta Hohenstauf
ernås residens, och vid densamma äro fästa många
tyska folksagor och sägner (jfr Fredrik, romersk
kejsare 2, sp. 1303). På södra sidan af berget ligger
Barbarossagrottan (350 m. lång). 1896 aftäcktes helt

Fig. 1. Kyffhäusermonumentet.

nära borgen Kyffhausen ett 65 m. högt monument
(fig. 1; efter B. Schmitz’ ritningar) öfver kejsar
Vilhelm I. Underbyggnaden består af flera öfver
hvarandra liggande terrasser. På den andra finnes
kejsar Fredrik

Fig. 2. Fredrik Barbarossas staty å
Kyffliäusermonu-mentet.

Barbarossas staty (fig. 2; modellerad af
N. Geiger). Trappor föra upp till den af hörntorn
prydda öfversta terrassen, hvilken uppbär en massiv
kvadratisk torn-liknande byggnad, som af smalnar
uppåt. Midt öfver Barbarossas staty, framför
tornbyggnaden, står oin-gifven af allegoriska
gestalter Vilhelm I:s 9,5 m. höga ryttarstaty
af drifven koppar (modellerad af E. Hundrieser).
(J. F. N.)

Kyffhäuserbund der deutschen landeskrieger-

verbände [-k/nt - döjt- -krigerf er bände]. Se K
r i-garföreningar.

KyföS [ky-; af grek. kyfofs, krökt], med., en
ryggradskrökning med vinkelböjning rätt bakåt;
puckel, vanligen omfattande de nedre hals- och
de öfre bröstkotorna. Se Ryggradskrök-n in gar.
" F. B.*

Kugelgen [k/gelgen]. 1. Ger härd von K., tysk
målare, f. 1772, mördad 1820, studerade från 1791
i Rom, vistades sedan i München, Riga, Petersburg,
Paris och Dresden, där han 1805 blef professor vid
konstakademien. K. målade ideella motiv (Ariadne
och Andromeda, båda i Berlins natio-nalgalleri, Den
förlorade sonen, i Dresdengalleriet) och porträtt
(Drottning Louise, Goethe m. fl.). Se monografier af
Hasse (1824) och af K. v. Kugelgen (1901). - Äfven
hans son, W i l h e l m v o n K. (f. 1802, d. 1867),
var målare, men är mest känd genom sin själfbiografi,
Juyenderinnerimgen eines alten mannes (1870; 23:e
uppl. 1904; "En gammal mans ungdomsminnen", 1903). -
2. Karl Ferdinand von K., G. v. K:s tvillingbroder,
landskapsmålare, f. 1772, d. 1832, följde brodern
till Rom, hamnade sedan i Petersburg och arbetade
för kejsar Alexander I. Han utförde bl. a. en mängd
bilder från Krim och från Finland, l-2. C. R.N.*

Kyhlberg [tjyl-],01a, döfstumskolepedagog, f. 18
nov. 1841 i östra Espinge församling, Malmöhus län,
blef student i Lund 1861 och filos, doktor 1868, var
adjunkt vid Lunds folkskollärarseminarium 1868-70
och folkskoleinspektör i Norrköping 1870-76,
studerade döfstum- och blindundervisningen i
Danmark, Tyskland, Schweiz och Norge 1876 och var
föreståndare vid Manilla 1876-1907 (till 1878 var
äfven Blindinstitutet förlagdt dit). K. har därjämte
varit döfstumskoleinspektör 1877-88 samt led. i
de kungl. kommittéerna för döfstumundervisningens
ordnande (1876-78) och för ordnandet af andesvagas
undervisning (1893-94) samt i en af ombud för landets
samtliga döfstumskolcstyrelser tillsatt kommitté
ang. döfstumlärarpersonalcns och dess änkors och barns
pensionering (1897-99). K. har varit en reformator
på den svenska döfstumundervisningens fält. I
motsats till de på tyska skolans grundval stående
"ger-manisterna", som ville undervisa alla döfstumma
medelst talmetoden, hvilket dock i många fall skedde
på bekostnad af den språkliga utvecklingen, ansåg
K. (en "skolastiker") det visserligen möjligt att lära
så godt som alla döfstumma att tala, men där talet
skulle drifvas för mycket på den andliga utvecklingens
bekostnad, satte han icke så högt varde på defc förra,
att han därför ville uppoffra den senare. Han tog
därför i första hand sikte på det språkliga målet:
att så vidt möjligt föra den döfstumme därhän, att han
efter slutad skoltid hjälpligt kunde reda sig med en
lättare, för gemene man afsedd bok. Alla döfstumma
borde dock först pröfvas medelst talmetoden. Efter
resultatet af denna pröfning borde de, som kunde
hinna det språkliga målet medelst användning af tal
och afläsning, undervisas med talmetoden, men de,
som icke genom denna metod kunde hinna detta mål,
undervisas medelst skrifmetoden, d. v. s. medelst
skrift och handalfabet. Genom att i parallellklasserna
å tal- och skriflinjen genomgå samma lärokurser funnes
tillfälle att när som helst under skoltiden företaga
behöfliga öfverflyttningar från den ena linjen till
den andra. Möjligheten att medelst

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free