- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
447-448

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kykliska skalder - Küküllö - Kylande medel - Kylande pulver - Kylander, Ture Fredrik - Kylapparat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

447

Kiikiillö-Kylapparat

448

sångerna underordnade värde. Sin största betydelse
ega de därigenom, att Greklands tragiska skalder
till stor del ur dem hämtat sitt stoff. Äfven den
bildande konsten har från dem lånat idéer. För vår
kännedom om de kykliske skalderna ha vi hufvudsakligen
att tacka de upplysningar, som den alexandrinske
grammatikern Proklos (2:a årh. e. Kr.) har meddelat
i sin "Krestomati". Bland kykli-ska skalder, hvilkas
nam" äro kända, märkas S t a-sinos från Cypern, hvars
dikt "Kypria" (11 böcker) behandlade de händelser,
som föregingo handlingen i Iliaden; A r k t i n o
s, hvars "Aithiopis" (5 böcker) och "Iliu persis"
(Tröjas förstöring, 2 böcker) likasom L e s c h e s’
"Lilla Iliad" (4 L 5 b.) bildade en fortsättning
af Iliaden. Om de grekiske hjältarnas hemfärd
från Tröja handlade A g i a s’ "Nostoi" (5 b.). En
fortsättning af Odyssén utgjorde Eugammons "Telegonia"
(2 b.). Den tebanska sagokretsen behandlades i tre
dikter, "Oidipodeia", "Thebais" och "Epigonoi", af
hvilka den förstnämnda tillskrifves lacedemoniern
Kinaithon, Heraklessagan i "Oichalias eröfring",
hvars författare uppges vara Kreofylos. I behåll
varande fragment af det kykliska eposet äro samlade af
Kinkel, "Epicorum grecorum fragmenta" (1877). Litt.:
Welcker, "Der epische Cyklus öder die ho-merischen
dichter" (1835-49), Duntzer, "Homer und der epische
Cyklus" (1839), Jahn, "Epische bilderchroniken"
(1873), och Wilamowitz-Möllen-dorff, "Der epische
Cyklus" (i "Eomerische unter-suchungen", 1884). *
A. M. A.

Kukullö [ky’kyllö], floder. Se Kökel.

Kylande medel (lat. remedia refrigerantia), med.,
äro sådana medel, som kunna, lokalt eller allmänt,
nedsätta kroppstemperaturen eller framkalla en
förnimmelse af kyla. Med detta namn betecknades
i äldre tider t. ex. allehanda syror, såväl
organiska som oorganiska, och flera slags salter
(salpeter, svafvelsyrade, ättiksyrade och klorsyrade
alkalier m. m.), hvilka vid intagning framkallade
en kylande förnimmelse i munnen. Numera användes
mera sällan benämningen kylande medel. Som sådana
kunna emellertid fortfarande betecknas: kalla bad
och tvättningar, omslag med kallt vatten eller is,
med ättika, blyvatten o. d. Med de svala baden
eller tvättningarna afses särskildt att nedsätta
kroppstemperaturen vid feber, med de lokala
afkylningarna att minska svullnad och smärta
eller att på reflexväg pigga upp nervsystemet,
att framkalla en angenäm köldförnimmelse o. s. v.
O. T. S. (C. G. S.)

Kylande pulver, med., benämnas flera blandningar
af pulveriserade salter och socker, af hvilka man
erfar en kylande verkan. "Roséns (Rosensteins) kylande
pulver" (Pulvis refrigerans Rosensteinii), P. nitrosus
Pharmacopæa Suecica, ed. IV, och P. nitri oxalicus
Ph. Suec., ed. VI, innehöll 1 d. acetosellsalt
(kaliumoxalat), 3 dlr renad salpeter och 10 dlr
socker. Det i Ph. Suec., ed. VII, upptagna "kylande
pulver", Pulvis nitri tartaricus, var en blandning
af 1 d. magnesiumkarbonat ("hvit magnesia"), 2 dlr
vinsyra, 10 dlr kaliumnitrat (salpeter) och 30 dlr
socker. Af dylika kylande pulver gafs 1 struken eller
rågad tesked i ett halft glas vatten en eller flera
gånger om dagen efter behof. Dylika medel ansågos
förr verka lugnande, t. ex. mot blodsvallningar och
subjektiva känslor af hetta, men äro numera ej i bruk
för sådant syfte. Kylande pulver,
tagna i tätare doser, verka äfven lindrigt afförande.
O. T. S. (C. G. S.)

Kylander [tjy-], TureFredrik, pedagog, tidningsman,
f. 25 sept. 1844 i Linköping, d. 5 maj 1906, filos,
doktor i Uppsala 1877, adjunkt vid Linköpings
folkskollärarseminarium från 1880, hade anseende som
skicklig lärare, särskildt i svenska språket och
litteraturen, och redigerade 1897-1906 "Tidskrift
för folkundervisningen" (arg. 16-25), i hvilken ett
flertal artiklar är af hans hand. Af öfriga utgifna
skrifter märkas bl. a.: Sextits Propertius (I och II,
1877, 1884), Ignatii bref Ull efeserna (1901), Biblisk
kartbok (tills, med J. E. Iverus, 1884). R. N-n.

Kylapparat, Kondensationsapparat, inrättning för
vätskors och gasers afkylande. Vid ångor åsyftas
vanligen deras förtätning till vätskeform.

Vätskor afkylas med: kylskepp, ytstrilkylare
(ty. rieselkühler), kylspiraler och simmare. Kylskepp
äro stora flata behållare af järn eller cement,
hvaröfver luften försättes i stark rörelse med
fläktar. – Ytstrilkylare bestå af ett batteri öfver
hvarandra lagda rörslingor. Den varma vätskan rinner
utanpå kylaren och kylvatten inuti rören, eller också
omvändt. Det första förfaringssättet medför liksom
användning af kylskepp den fördelen, att vätskan
genom afdunstning koncentreras, hvarjämte en luftning
eger rum. – I kar och slutna behållare kyles vätskan
genom i järn- eller koppar- eller bly-spiralrör
rinnande kylvatten, eller genom i vätskan nedsänkta
simmare. Tack vare de moderna köldmaskinerna samt
användning af saltlösningar, som kylas till –10°
à –20° C., kunna dessa kyl-anordningar göras ännu
mera effektiva.

Gaser afkylas i luftkylare och
vattenkylare. Luftkylare äro vertikala rör förenade
med rörslingor. Vattenkylare äro af likartad
konstruktion som de kondensorer, som användas för
ångors förtätande. I de fall, då gasen samtidigt
skall kylas och tvättas, användas s. k. scrubbers,
cylinderformiga torn, hvari vatten strilar öfver en
fyllning af träribbor, koks, stenar eller perforerade
bottnar och gasen inledes nedtill och uttages upptill.

För ångors förtätning använda kylare eller kondensorer
kunna indelas i: rör-, spiral- och cylinderkylare. Vid
rörkylare kommer gasen in i en öfre kammare, som
med ett större antal raka rör står i förbindelse
med en undre kammare, där utkondenserad vätska
samlas och får afrinna genom ett svanhalsformadt
afloppsrör (se fig. 11 i art. Kolning) eller
kran. De båda kamrarna och rören äro inneslutna i
ett cylinderformigt hölje. Kylvatten inledes nertill,
får cirkulera omkring rören och aflcdes upptill. – Vid
spiralkylarna äro kamrarna och de raka rören ersatta
med en rörspiral. Vid cylinderkylarna ersättas
de med två cylindrar, mellan hvilka gasen passerar,
medan kylvätskan rinner utanför den yttre och inuti
den inre. Det finns äfven andra former af kondensorer,
såsom kyllådor med rörslingor eller kylkroppar af
annan form. På laboratorier användas kylrör
vanligen af glas. Den vanligaste formen är Liebigs
kylrör
(fig. 2 i art. Destilleringsapparat), bestående
af ett genomgående glasrör och däröfver ett gröfre,
som i båda ändarna afstänges med kautschukligaturer
och som är försedt med två ansatsrör för kylvattnets
till- och afledande. Mera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free