- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
459-460

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kynegetik - Kynett - Kynewulf - Kyniska skolan - Kynnefjäll, 1. Bergssträckning, 2. Kronopark - Kynologi - Kynosarges - Kynoskefalai - Kynosura. 1. Nymf, 2. Udde, 3. Landtunga - Kynthios - Kyoto - Kyp - Kyparissia - Kyparissiska bukten - Kypert - Kyphi - Kypra - Kypradt tyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

459

Kynett-Kypradt tyg

460

föra], ett i Sverige föga brukligt ord för
jaktkonsten, vetenskaplig framställning af jakten
och dess arter och tillvägagångssätt.

Kyne’tt fky-; fr. cunette 1. cuvetle}. SeKänngraf.

Kynewulf. Se C y n e w u l f.

Kyniska skolan [ky-]. Se Cyniska skolan.

Kynnefjäll, 1. Bergssträckning i nordöstra Bohus
län, börjar vid Kärnsjön i Tunge härad och går
därifrån i nordlig riktning mellan örekilsån i
ö. och Bullarensjöarna i v. uppåt Idefjorden
och Norge samt in i Valbo och Vedbo härad af
Dalsland. På några ställen är den mer än 16
km. bred. - 2. Kronopark i Krokstads och Mö socknar,
Bohus revir, Göteborgs och Bohus län, bildad genom
inköp enligt k. br. 11 dec. 1874, 2 juni 1876 och 8
febr. 1889, hvarjämte till kronoparken lagts ett
f. d. mili-tieboställe. Areal omkr. 2,000 har.
2. M-g.

Kynologi [ky-; af grek. ky’on, hund, och
lo’gös, läia]; läran om hunden, dess raser,
dressyr och användning i människans tjänst.
G. G.

Kynosa’rges [ky-; grek. Kvvööapyss,
lat. Cyno-safrges], ett forntida gymnasium invid Aten,
n. ö. om staden, i hvilket filosofen Antisthenes,
stiftaren af Cyniska skolan (se d. o.) och
hans efterföljare höllo sina föreläsningar.
A. M. A.

KynoskefalåY [ky-; grek., eg. hundhufvudena,
lat. Cynocephälce], två kullar tillhörande
bergssträckan Mavrobuni (Karadag) i Tessalien,
nära staden Sko-tussa. Den högre är 850 m. Där
segrade och föll Pelopidas 365 f. Kr. i en strid
mot Alexander från Ferai, och där tillkämpade
sig 197 f. Kr. romerske konsuln T. Quinctius
Flamininus segern öfver Filip V af Macedonien.
(J. F. N.)

Kynosura [ky-; grek Kvvooovgd]. 1. En nymf på
det kretensiska berget Ida, var Zeus’ amma och
blef af denne förvandlad till stjärnbilden Lilla
björnen. Sedan får K. betydelse af "polstjärnan"
och betecknar äfven ledstjärna i allmänhet. -
2. Udde i Ättika, v. om Marathon. - 3. Lång och smal
landtunga på östra sidan af ön Salamis (se d. o.),
midtför Peiraieus. I sjöslaget vid Salamis 480
f. Kr. stödde sig den persiska flottan på K., och
där reste Themi-stokles efter slaget ett segertecken.

Kynthios [ky’n-], Kynthia (grek. Kvv&io? och
Kvvflia, lat. Cynlhius och Cynthla),
grek.-rom. myt., binamn för Apollon och Artemis
(Diana) efter deras födelseort, berget K
y n t h o s (lat. Cynthus) på ön Delos.
A. M. A.

Kyoto [kiåtå; jap., "hufvudstad"], Kioto, förr äfven
Miyako, hufvudstad i japanska ken (prov.) Yamoshiro
i södra Hondo, på en fruktbar äng, genomfluten af
Kamogawa, som genom en kanal står i förbindelse med
Yodogawa, utloppet för den n. ö. om K. liggande
Bivasjön. 442,462 inv. (1908). K. är mycket
regelbundet byggdt med raka, renliga gator, har öfver
1,000, dock delvis förfallna shinto- och buddatempel,
bland de senare det praktfulla Nishi Hongvantshi,
ett dubbeltempel med en 25 m. hög, förgylld trästaty
af Buddha, och Sanjusangendo med 686 förgyllda
gudabilder. I staden finnas två stora träpalats,
af hvilka det ena var mikadons, det andra, som är
omgifvet af en stor ringmur, tillhörde shogunen; båda
äro nu förfallna. K:s industri producerar sidentyger
och brokader, silfver-, brons- och emaljarbeten,
porslin och stengods. Det är landets förnämsta
industriort. – K:s hamn är Fushimi (se d. o.). –
K. är mycket äldre än Japans båda
större städer, Tokyo och Osaka. Det blef 794
residens för mikadon, som bodde där till 1868, då han
flyttade till Yedo, som då fick namnet Tokyo ("östra
hufvudstaden"), och det dekreterades, att K. skulle
heta Saikyo ("västra hufvudstaden"), hvilket namn dock
aldrig användes. 1899 anlades ett universitet i staden
(se Japan, sp. 1282). Från K. utgå 4 järnvägslinjer.
J. F. N.

Kyp. Se Bad 4, F är g n ing, sp. 296, och Ky p e rt.

Kyparissi’a [ky-], hufvudstad i grekiska nomos
Trifylia, ligger i af satser mellan berget
Psychro och Kyparissiaviken på Peloponnesos’
västkust. 6,529 inv. (1896; som kommun 10,256
inv.). - Det forntida K. omtalas redan i Iliaden
och blef efter Epa-meinondas’ seger öfver Sparta
(369 f. Kr.) försedt med en af vågbrytare skyddad
hamn. Under medeltiden, då staden efter 1205 liksom
större delen af halfön tillhörde Villehardouins
ätt, kallades den Arkadia. Efter att ha blifvit
förstördt af Ibrahim pascha 1825 återtog K.,
då det återuppbyggdes, sitt antika namn.
J. F. N.

Kyparissiska bukten [ky-]. Se Grekland, sp. 230.

Kypert (ty. köper], en mycket artrik
grupp af väfnadsbindningar, hörande till de
s. k. grund-bindningarna (se Bindning). Liksom öfriga
grundbindningar har hvarje kypertbindning alla sina
trådar fullkomligt likaväfvande, men kännetecknas
däraf, att bindeordningen för hvarje nytt inslag
försättes ett steg åt sidan, så att diagonala linjer,
s. k. kypertlinjerj uppstå, som kunna gå åt höger
(h ö-g e r k y p) eller vänster (vänsterkyp). Den
bindning, i hvilken rätsidan hufvudsakligen bildas
af varptrådar, kallas varpkypert; om inslagen bilda
hufvudeffekten, kallas bindningen inslags-k y p e r
t. Man har äfven liksidiga kypcrtbindnin-gar, bland
hvilka de s. k. batamalinclningarna (se B a t a v i a)
äro mycket allmänna. I väfkonsten användes äfven en
mängd afarter eller härledningar ur’ kypert: spets-
1. sicksackkypert, bruten kypert, ky-pert med brantare
lutning, som i fabrikerna vanligen kallas diagonal,
m. fl. Kypertväfnader tillverkas af alla slags garn
(silke, kamgarn, kardullsgarn, bomull, lin, jute
etc.) eller blandningar däraf och säljas under många
olika namn. G. A. W.

Kyphi [ky’fi], /arm., benämndes hos de gamle
egypterna en af myrra och många andra ämnen sammansatt
beredning, som värderades ofantligt högt och användes
till rökelse, som läkemedel mot flerahanda sjukdomar
och till balsamering af de döde. Det fanns flera olika
beredningar af kyphi, bl. a. ett slag, som innehöll
frön af Trigonella foenum grcecnm L., hvilka frön
hos Egyptens fellaher fortfarande utgöra en allmänt
använd parfym och äfven krydda. O. T. S.*

Kypra (af ty. knfe, stort laggkärl, fat; besläktadt
med sv. kypare), sköta om viner riktigt, då de
ligga lagrade på fat, så att de icke unkna, rnögla
eller grumlas. Kypringen innefattar tillsynen,
att fatet ständigt må vara fullt och ligga i rätt
läge, att den rätta temperaturen vidmakthålles, att
tappning företages endast vid vacker väderlek samt
att klarning vid behof verkställes, hvilket vanligen
sker medelst tillsats af ägsftvita (för röda viner)
eller "vingela-tin" (för starka viner). Jfr Kupera.

Kypradt tyg, ett i kypertbindning väfdt tyg (se
Kypert).

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free