- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
461-462

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyprin - Kypris - Kypros - Kypselos - Kyrass - Kyrassiär - Kyrburg, Fritz von der. Se Bilse. - Küren - Kyren, Egard von - Kyrenaika - Kyrenaiska skolan - Kyrene - Kyrie eleeson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

461

Kyprin-Kyrie eleeson

462

Kyprin [ky-] Berzelius, miner., en blekblå
varietet af vesuvian; färgen framkallas genom
spår af koppar; förekommer i Telemarken.
A. Ung.

Kypris [ky’-], grek. myt., binamn på gudinnan
Afrodite. Se C y p r i a.

Kypros [ky’-], grek. Se Cypern.

Kypselos [ky’-; grek. KvyeAog, lat. Cypselus],
forntida envåldshärskare i Korint, son af Eetion. Sitt
namn fick han enligt sägnen däraf, att han som nyfödd
blef af sin moder gömd i en kista (grek. ky-pse’le)
för att räddas undan förföljelser af hennes släktingar
Bakchiaderna, som voro makthafvare i Korint och hvilka
han enligt ett orakel skulle komma att störta. Hunnen
till mogen ålder, gjorde K. sig omkr. 658 f. Kr. till
herre i Korint, där han sedan i ung. 30 år förde
en kraftfull, men på samma gång vis och hofsam
styrelse, i hvilken han efterträddes af sin son
Periandros. Korint höjde sig under hans regering
till betydligt välstånd och smyckades med praktfulla
byggnader och konstverk. Den nämnda kistan, som ännu i
2:a årh. e. Kr. fanns att se i Heratemplct i Olympia,
var af ccderträ och rikt smyckad med bildverk, delvis
af guld och elfenben. Den gällde som ett af världens
yppersta konstverk. Litt.: Overbeck, "Die lade des
K." (i Sachs. vet. akadrs handl. 1864 och 1892).
A. M. A.

Kyra’SS [ky-; fr. cuirasse, af lat. cofrium,
läder, emedan de äldste kyrasserna voro af
läder], det af järn, stål eller gjutstål
förfärdigade harnesk, hvar-med kyrassiärerna
äro utrustade. Se vidare H a r-Q e s k.
C. O. N.

Kyrassiär [ky-; fr. cuirassier] kallas den tunga, i
kyrass (se d. o.) klädde ryttaren. Ordet nyttjades
redan vid öfvergången till den nyare tiden som
beteckning för det harneskklädda kavalleriet. Små-

Kyrassiär i början af 1600-talet. (Efter Dillichs
"Kriegs-buch", 1607.)

ningom minskades järnklädnaden (jfr fig.), så att
mot slutet af trettioåriga kriget af den gamla
rustningen i allmänhet återstodo endast kyrass och
hjälm. Beväp-ningen utgjordes vanligen af en rak värja
och pistoler. Kyrassiärernas organisation fulländades,
i den mån adelsmännen försvunno från deras led och
truppen blef värfvad. De ha bibehållits ända till
våra dagar, om än deras antal betydligt växlat vid

olika tider. I Österrike bortlades kyrassen 1860, och
benämningen kyrassiärer utbyttes 1867 mot dragoner. I
Frankrike har halfva antalet kyrassiärrege-mentcn
(6 stycken) aflagt, men sedan återtagit
kyrassen. Preussen har ännu 10 kyrassiärregementen
och Ryssland 4. I Sverige har intet regemente burit
kyrassiärnamn, utom Lifregemente-ts dragoner,
som 1792-1815 kallades "Lifregementsbrigadens
ky-rassierkår", men i hvars uniform ingen verklig
kyrass ingick. Kyrassiärerna äro tungt kavalleri
(stora ryttare på tunga hästar), afsedt för anfallet
på slagfältet. Som sådant anfall numera icke så ofta
förekommer, men kavalleriet måste kunna utföra uppdrag
inom den "lätta tjänsten" och kämpa äfven till fots,
hvilket är svårt för kyrassiärerna, bestrides nyttan
af dem med rätta öfverallt, och där de ännu finnas, ha
de bibehållits mest för traditionens skull. C. O. N.

Kyrburg [kyr-], Fritz von der. Se Bils e.

Kuren [ky-], ty., stadganden. Se Friser, sp. 1458.

Kyren [ky-], Egard von, riddare, gift med Katarina
JJlfsdottcr (se d. o., sp. 1281).

Kyrenai’ka [ky-]. Se C y r e n a i c a.

Kyrenäiska skolan [ky-]. Se C y r e n a i s k
a skolan.

Kyrene [ky-], stad. Se Cyrene.

Kyrie eleeson [ky’-] 1. K. e l e’i s o n 1. endast K
y r i e, den katolska mässans första del, som följer
direkt på "Introitus", är en från den grekiska
öfv. af G. T. (Scptuagintaöfvcrsättningen) samt
från N. T. (Matt. 9: 27 m. fl. st.) hämtad kyrklig
böneformel, som betyder "Herre, förbarma dig!" I den
österländska kyrkan var den redan på 200-talet i bruk
vid gudstjänsten som församlingens "rcsponso-rium"
(svar) på hvarje af den tjänstförrättande diakonen
uppläst bönepunkt i litanian. Påfven Sylvester I
(314-335) skall ha infört denna grekiska böneformel
i den västerländska kyrkans latinska ritual. Snart
utvidgades den till ett trefaldigt Kyrie eleison,
Christe eleison, Kyrie elei-s o n, med hänsyftning
på treenigheten, och fick vid den romersk-katolska
högmässogudstjänsten sin plats närmast efter
"Introitus", d. v. s. den korta lofsägel-scbönen
efter syndabekännelsen. Vid vallfärder och
kyrkliga festligheter sjöngs Kyrie i mångfaldiga
upprepningar. Genom det myckna bruket blef ordet
"Kyrieleis" i folkets mun, i synnerhet i Tyskland,
småningom det oförstådda uttrycket för folk jubel
vid religiösa folkfester; och då detta efter hand
under medeltiden blef uppslaget till den religiösa
folkvisan, fick denna vanligen "Kyrie eleison" till
refräng. Däraf kallades dessa religiösa sånger /mer,
med hvilken benämning sedan alla andliga folkvisor
under medeltiden i Tyskland betecknades, äfven de, som
saknade nämnda refräng. - I "Tyska mässan" af 1526 tog
Luther upp det trefaldiga Kyrie efter "Introitus", och
denna plats har det ännu i den lutherska gudstjänsten,
ehuru numera öfvcrsatt på landets språk. I svenska
mässboken af 1531 intogs det trefaldiga Kyrie på
svenska ("Herre, förbarma dig öfver oss! Kriste,
förbarma dig öfver oss! Herre, förbarma dig öfver
oss!") efter "Introitus"; enl. 1811 och 1894 års
kyrkohandbok sjunges det af församlingen (eller läses
af prästen) vid den svenska högmässogudstjänsten
omedelbart efter syndabekännelsen. I den svenska
litanian förekommer också det trefaldiga Kyrie
på svenska. J- p-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free