- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
473-474

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkkista - Kyrkklockor - Kyrklig indelning - Kyrklig själavård åt döfstumma - Kyrklig tidskrift - Kyrkmålningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

473

Kyrkklockor-Kyrkmålningar

474

särskildt anmärkningsvärda på grund af sina
figu-rala järnbeslag (se fig.). En del kyrkkistor
utan järnbeslag, men med präktigt skuren framsida,

Järnbeslagen kyrkkista från Våxtorps kyrka, Jönköpings
län (tidigare medeltiden). Statens historiska museum.

har sannolikt användts till förvaringsställe för
kläder. Jfr S. Ambrosiani, "Lår från Mysslinge,
Uppland, och dess släktingar" (i "Fataburen", 1909).
’ C. v. O. O. J-e.

Kyrkklockor. Se Klocka, sp. 314.

Kyrklig indelning. Se E c k l e s i a s t i k i n d
e 1-n i n g.

Kyiklig själavård åt döfstumma. Se Dö f st u
rn-präster.

Kyrklig tidskrift, en fr. o. m. 1895 utkommande
månadstidskrift, som fortsatt den 1894 upphörda
Tidskrift för kristlig tro och bildning (se
d. o.). Den redigerades 1895-98 af R. Sundelin
(d. 1896), Fr. A. Johansson och 0. Quensol, samt
1898-1905 af Quensel och Hj. Danell, hvilken
sistnämnde sedan dess ensam varit dess redaktör.

Kyrkmålningar. Det kyrkliga väggmåleriet leder
sitt ursprung ur antiken. Också är de första
tre århundradenas gammalkristna konst, i stort
scdt, att betrakta som en afläggare af den
grekisk-romerska, för såvidt den befruktades af
kristliga föreställningar. Under 400- och 500-talen
utbildade sig småningom särskilda bildserier, hvilkas
syfte var att tjäna församlingen till uppbyggelse och
i hvilka innehållet betingades af gudstjänsten. Då
man i Västerlandet började sammanställa lämpliga
stycken i urval af gamla och nya testamentet och
föreläsa dessa under bestämda tider af kyrkoåret,
var det helt naturligt, att man inom såväl bok-
som väggmåleriet upptog denna "concordia veteris et
novi testamenti" och illustrerade densamma. Sådana
bilderbiblar dels importerades af de andlige från
Italien till Europas skilda länder, dels medfördes
af konstnärerna själfva därifrån, och på så sätt har
den homogenitet uppkommit, som karakteriserar det
äldre medeltida måleriet. Dock får den gammalkristna
konstens typologiska framställning af förhållandet
mellan gamla och nya testamentet i någon mån vika
för ett fullständigare användande af nytestamentliga
bilder. Jämte dessa bibliska scener inblandas i de
kyrkliga dekorationsserierna äfven motiv från historia
och mytologi, bestiarier, skådespel samt framför allt
från helgonlegenden. Dock framgår som den egentliga
grundtanken, att långhusets väggar skulle skildra
Kristi lif från bebådelsen till passionshistorien,
medan tvärskepp och kor illustrerades af bilder ur
"ecclesia triumphans" och i apsiden en bild af
"Kristus i högsätet" afslutade framställningen.

I hufvudsak följdes ofvannämnda bildserier äfven inom
den svenska konsten – den enda, om i det
följande kommer att behandlas – med de undantag,
som nödvändiggjordes af de enklare förhållandena
här uppe. Sålunda är det vanligt, att utsmyckningen
inskränker sig till kor och apsid samt långhusets
östra vägg. Huruvida det flata träloft, som oftast
funnits i de romanska kyrkorna, i regel varit måladt,
är ej möjligt att afgöra. Mycket tyckes emellertid
tala härför. Endast sällan framställdes scener ur
Kristi lif på långhusets väggar. Till dessa hämtades
bilderna vanligen ur helgonlegenden eller saga och
historia. Undantag härifrån ges likväl, såsom i
Dädesjö kyrka. Här är också det flata taket kvar
(se planschen), hvilket utgör ett enastående prof
på dekorationskonst från slutet af 1200-talet och
måste betraktas som det bäst bevarade målade trätak,
som är kändt i konsthistorien, särskildt därför,
att det aldrig berörts af någon restaurering. På
långhusets östra vägg kring triumfbågen framställes
ofta en bild af yttersta domen, medan koret
reserverats för typologiska framställningar ur nya
och gamla testamentet. Norra korväggen upptages
sålunda af nytestamentliga bilder och den södra af
gammaltestamentliga, medan apsidhvalfvet i allmänhet
prydcs af en framställning af "Kristus i högsätet"
eller, mera sällan, "nådastolen". I enstaka fall
förekomma i triumfbågen, eller kring denna och
tribunbågen, bilder af byggnadens eller målningarnas
donatorer (t. ex. målningarna i Vallkärra, nu i Lunds
hist. museum, och Öfraby i Skåne). En någorlunda
god föreställning om en nordisk romansk kyrkas
utsmyckning ge de tyvärr restaurerade målningarna
i Bjeresjö kyrka i Skåne. Figurscenerna begränsas
alltid af vackra ornamentslister med klassiska motiv
eller arkitektoniska omramningar. Nedtill afslutas
de ej sällan af målade draperier, hvilka torde ha
tjänstgjort som ersättning för verkliga sådana. Från
såväl romansk som gotisk tid finnas exempel på
utvändiga målningar, dels i form af polykrom skulptur,
dels som friser och bildframställningar.

Den teknik, som användes vid den äldre medeltidens
väggmåleri, var ett mellanting mellan den
klassiska konstens fresko-teknik och vanlig
secko-målning. Man behöll sålunda den fina glättade
putsen och började måla på den ännu fuktiga murytan;
men hela framställningen utfördes i ett, utan att
man fäste sig vid, att putsen snart torkade. Till
följd däraf måste en stor del af målningen utföras
al secco. Färgerna voro hvitt = kalk, svart =
kimrök, blått = ultramarin eller kopparlazur, gult
= ockra och brunrödt = caput mortuum, hvarjämte
antagligen cinnober användts; åtminstone har sådan
påträffats i danska målningar. Äfven förgyllning
förekommer. Bindeämne tyckes ha varit kalk eller
lim. I sättet att sammanställa figurerna stodo
den äldre medeltidens konstnärer synnerligen
högt. Färgskalan var i hög grad harmonisk och bestod
af djupa, mättade toner. I Skåne ha de flesta romanska
kyrkorna varit försedda med väggmålningar från denna
tid, men längre uppåt i Sverige tyckas sådana ha varit
mindre allmänna. Under romansk tid har väggmåleriet
stått under starkt utländskt inflytande. Särskildt
tyckes det ha påverkats af Tyskland, men äfven något
af Frankrike. Några nationella drag torde knappast
kunna uppletas. De flesta romanska målningar i Norden
ha tillkommit under slutet af 1100-talet och början
af 1200-talet, således en period, som i stort sedt
sammanfaller med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free