- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
537-538

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Küstner, Karl Friedrich - Kysyl - Kysyl Irmak - Kysyl-kum - Kysyl-su - Kythera - Kythereia - Kythira - Kythnos - Kütschük - Kyttande - Kyttlandtbruk - Kyttning - Kützing

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

537

Kiistrin-Kiitzing

538

höjdsvariationerna, Die eicjenbeweciunfj von 335
strr-nen nach älteren unå eigenen beobachtunyen
(1897) och Line sptkirograpliisrtw best nn ni
n ny der so/w.-?»-parallaxe (1905). K. har ock
utgifvit en ny upplaga af Argelanders stora
stjärnkatalog "Bonner durch-nHist-MHir och
hans stora kartverk öfver roir;-Stjärnhimmeln.
B-d.

Kiistrin [ky-], stad och stark fästning i preussiska
reg.-omr. Frankfurt (Brandenburg), vid Warthes
utlopp i Öder, består af den egentliga staden
inom fästningsverken mellan Öder och Warthe,
en förstad på vänstra stranden af Öder och en på
hö^ra Warthcstranden. 17,704 inv. (1905). Betydande
industri. Fästningens styrka beror pä dess läge mellan
floderna och de djupa kärrtrakterna däromkring,
hvilka lämna fästningen ett verksamt skydd mot
angrepp söderifrån, K. var urspr en liskarby, på
hvars plats en stad anlades omkr. 1250. 1535-71
var K. residens för markgrefven Johan af Ncumark,
hvilken kallade sig markgrefvc af Brandenburg-K. (död
utan arfvingar). Fästningen, som byggdes 1535-47
och 1806-14 innehades af fransmännen, har nyligen
moderniserats, hvarjämte fort anlagts på båda
Warthestränderna. I mars 1631 utlade Baner vid K. en
bro, till hvars skydd en redutt byggdes. Kurfursten
kunde emellertid ej förmås att till Gustaf Adolf
upplåta K., men dess kommendant fick dock order
att "obediera" Horn i allt, som rörde Oder-passets
försvar. I maj s. å. befalldes Horn då bygga skansar
vid K., och efter Magdeburgs fall skulle han fortsätta
"blockaden" af K., som kurfursten fortfarande ej ville
lämna ifrån sig. 15-22 aug. 1758 besköts K. förgäfves
af ryssarna. (J. F. N.) L.WisonM.

Kysyl Lky-], turk., röd. Se K is il.

Kysyl Irmak [ky-]. Se K is i l Irmak.

Kysyl-kum [ky-]. Se K i s i l - k u m.

Kysyl-su [ky-]. SeKisil-su.

Kythera [ky-], nygr. Ky’thira, it. Cerigo, den
sydligaste af Joniska öarna, belägen vid östra
spetsen af Lakonien och inloppet till Lakoniska
viken, genom den 10 km. breda Cervikanalen skild från
ön Elafonesos (Cervi) i n., genom Cerigo-kanalen i
s. från ön Antikythera (Cerigotto); tillsammans med
den senare och den lilla ön Pori bildar K. en eparki
i nomos Lakonien. K. är 30 km. lång (mellan K. Spatki
i n. och

illustration placeholder
Kustparti af Kythera.


K. Trachili i s.) och 20 km. bred samt har en areal af 284,6
kvkm. (enl. Strelbitsky). 13,102 inv. (1907) i hela
eparkien. Ön är en fortsättning af Taygetos och består
af kristalliniska skiffrar samt mesozoisk kalk jämte
neogen märgel, sandsten och kalkkonglomerat. Den
utgör en tämligen enformig platå af intill
506 m. höjd. Jordbruket (hampa, vin, korinter,
oliver) är viktigare än boskapsskötseln. Biodlingen
lämnar god honung. Kusterna (se fig.) äro branta och
genom hafsströmmar farliga för sjöfarten. – Många
af invånarna söka arbetsförtjänst på fastlandet
och i Mindre Asien. Hufvudort är Kythera (förr
kalladt Kapsali l. Kapsalion) på södra kusten,
äfven säte för en biskop (814 inv. 1896). Den
bästa ankarplatsen har Hagios Nikolaos på sydöstra
kusten. – K. (lat. Cythera) var i forntiden
helgadt åt Afrodite (Venus), som enligt myten
där uppsteg ur hafvets skum. Afroditekulten och,
i sammanhang därmed, Adoniskulten utbredde sig
därifrån öfver fastlandet. Tidigt grundlades på
denna ö en koloni af fenicierna, som kring kusterna
drefvo en vidsträckt fångst af purpursnäckor. Före
570 f. Kr. voro argiverna herrar på ön, därefter
spartanerna. Atenarna voro under peloponnesiska
kriget (431–404 f. Kr.) flera gånger i besittning
af densamma. Vid det romerska väldets delning
(395 e. Kr.) tillföll K. Bysantinska riket och
efter dess undergång Venezia. 1715 eröfrades det
af turkarna, men återlämnades 1718. Sedan 1797
har ön delat de öfriga Joniska öarnas öde. Se
Leonhard, "Die insel K." (Ergänzungsheft
128 till Petermanns mitteilungen, 1899).
J. F. N.

KytheVeia [ky-], tillnamn på gudinnan Afrodite. Se
C y t h e r e a.

Kythira [ky’-]. Se Kythera. Kythnos [ky’t-],
grekisk ö i Egeiska hafvet, hörande till den västra
raden af Cykladerna, mellan Keos i n. och Scrifos
i s. 76 (enl. Strelbitsky 85,2) kvkm. 4,353
inv. (1896). K. är en af dalar genomskuren
glimmerskifferplatå med kalkstensgångar
och förr brutna järnmalmsgångar. Sjöfart,
boskapsskötsel och vinodling. - Hufvudstaden
K. (C h o r a 1. M e s s a r i a) ligger i
det inre af ön och har flera varma källor, af
hvilka ön fått sitt folkliga namn T h e r m i a.
J. F. N.

Kiitschlik [ky’t-], Kytschyk, turk., liten;
motsats: b ö j u k, stor. - Kutschiik
(Kttt-sjiik) b e i r å m. Se B a i r a m. - Kytschyk
M e n d e r e s. SeKaystros. Kyttande. Se K y 11
n i n g. Kyttlandtbruk. Se K y 11 n i n g. Kyttning,
Kyttande, Kyttlandtbruk, landtbr.y bränning af en
del af den flåhackade ytjorden på ängsmark för jordens
gödsling. Genom bränningen blef den i grästorpen
och jorden förefintliga oorganiska växtnäringen
tillgänglig för växterna, men då man gån# på
gång kyttade jorden, blef denna småningom
utsugen och ofruktbar. Metoden är därför
öfvergifven. H. J. Dft.

Kützing
[ky’t-], Friedrich Traugott, tysk algolog, f.
1807, d. 1893, upptäckte 1834 diatomacéernas kiselskal,
företog 1835 med stipendium af vet. akad. i Berlin en resa till
södra Europa, där han hufvudsakligen studerade Medelhafvets och Adriatiska hafvets alger, var 1838-83 lärare vid realskolan i Nord-
hausen och erhöll 1844 titeln
professor. K:s

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free