- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
547-548

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Käflingeån - Käfsjö - Käfvesta - Kägel - Kägelbana - Kägelbin - Kägelholm - Kägelkrig - Kägelsnitt - Kägelsnäckor - Kägelspelet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Käfsjö-Kägelspelet

548

ån, som utgör aflopp för flera små sjöar ö. om
Eomeleåsens södra del: Ellestasjön (39,5 m. ö. h.),
Snogeholmssjön (38 m.) och Söfdesjön (36 m. ö. h.),
omkr. 8 km. längre ned ett mindre vattendrag från
Krankesjön samt ytterligare längre ned Sularps-bäcken,
som n. om Hardeberga kyrka utskurit en liten
dal genom det siluriska systemets olika lager
och därigenom blottat den ofta beskrifna viktiga
geologiska profilen vid Fågelsång. Nära örtofta kyrka
tillkommer från n. den vattenfattiga, 53 km. långa B
råån från Linderödsåsen. K:s längd är 80 km. (däraf
46 km. nedanför Våmbsjön), dess vattenområde 1,230
kvkm. Bredden och djupet växla betydligt, från 7-9
m. bredd och 15 m. djup efter utloppet ur Våmbsjön
till. mer än 90 m. bredd och 18 m. djup vid Käilinge
bro och öfver 120 m. bredd vid utloppet. Särskildt
i trakten af Krankesjön ha genom sjösänkning och
afdikning under de senare åren vunnits flera hundra
har odlingsbar mark. "Wbg.

Käfsjö, socken i Jönköpings län, östbo härad, 11,284
har. 1,031 inv. (1909). Annex till Åker, Växjö stift,
östbo kontrakt.

Käfvestä, sedan 1878 (1873-78 vid Vrana) folkhögskola
och därmed förenad landtmannaskola i Sköllersta
socken, Örebro län.

Kägel, Stilkägel, plur., käglar, boktr., typens höjd,
räknadt från den sida, där signaturen är anbragt,
till den motsatta sidan. Kägeln, som är lika för alla
typer af samma stilart, bestämmer afståndet mellan
raderna, så ofta icke "mellanslag" nyttjas. De olika
stilkäglarna särskiljas genom namnen diamant, pari,
nonparelj, petit, korpus, cicero o. s. v.

korna lefva i de tropiska, företrädesvis de asiatiska
hafven och ha ett omvändt kägelformigt skal med
en långsträckt smal mynning, som har parallella,
icke tandade läppar. Skalen äro vanligen vackert
tecknade. Bland de mera bekanta arterna må nämnas

Skal af en kägelsnäcka, Conus marmorens.

C. geographus L., C. marmorens L. (se fig.) och
C. literatns L., alla tillhörande Ostindien
och hvilkas namn antyda teckningarnas
beskaffenhet å de prydliga ^skalen.
O. T. S.* Kägelspelet (ty. kegelspiel. eng. bowling),
ett spel med klot och käglor, anses ha sitt upphof i
Tyskland, där det också öfvas ganska allmänt. Till
vårt land nådde det för mer än 100 år sedan och
spelades då på en på marken utlagd träbana, såsom
framgår af teckningar från den tiden. I ena ändan
stodo de nio käglorna antingen i gräset eller på
en liten platå. Allteftersom spelet blef populärt,
stego dock fordringarna, och sedan länge har man i
nära nog hvarje stad haft en eller flera särskildt
under tak byggda kägelbanor (fig. 1) och salonger. I
Tyskland användas ofta banor af asfalt, men i vårt

Fig. 1. Yanlig svensk kägelbanas inre.

Kägelbana. So Kägelspelet.

Kägelbin, Coelioxys, zool., ett till
underfam. CoelioxyincB bland de solitära bina
hörande släkte af medelstora (9-15 mm.), svarta
bin med gråhvit eller grågul behåring. Honorna
ses, igenkännliga på den kägelformigt tillspetsade
bakkroppen, sökande flyga öfver marker, där andra
solitära bin graf t sina hålor. Själfva sakna de
samlingshår och lägga .sina ägg i celler tillhöriga
bisläktena Podalirius och Megacliile, hos hvilka
kägelbinas larver lefva som snyltgäster. I Sverige
finnas 8 arter. Af de närstående släktena Dioxys
och Blåstes snyltar det förra hos Osww-arter,
det senare hos Eophites denti-ventris.
^- ^-7i-

Kägelholm, SeKäglcholm.

Kägelkrig. Se Kägelspel.

Kägelsnitt, mat. Se Konisk sektion.

Kägelsnäckor, Conus L., zool, benämnes ett släkte,
som hör till afdelningen Ctenobranchiata (kamgälade)
af klassen Gastropoda (bukfotingar, snäckdjur) bland
Mollusca (blötdjuren). Kägelsnäc-

land knappast annat än af trä. Asfaltbanan är utan
"bomrännor", hvarför klotet kan spelas med studs emot
väggen. I Sverige spelas i allmänhet med 9 käglor,
uppställda så som fig. 2 utvisar. En af käglorna,
den midtersta, är försedd med krona och kallas
"kung". Längden på banan kan vara 21-24 m. Bästa
materialet för en träbana är ek. Plankorna böra
helst ställas på kant, så att de ej ge sig efter en
tid. Keglerna

o

o o

000

o o

för spelet variera ganska betydligt i" olika sTs?c
llpp" länder, men principen är öfverallt den-
skäglorna!1 samma: kägelspelaren skall från banans
ena ända rulla klotet till den andra ändan i al-sikt
att där slå ned så många käglor som möjligt. I Sverige
räknas vissa poäng för vissa slagna käglor. Det spelas
med "dubbla" och "enkla", d. v. s. ett högre och ett
lägre värde räknas för hvarje slag, beroende på,
om klotet slår ned den första, mid-tersta käglan,
då slaget får det högre värdet, eller om klotet går
in bland käglorna, utan att slå ned

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free