- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
565-566

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kämpfer, Engelbert - Kämpferol - Kängsko - Kängurudjuren - Kängurugräset - Kängurusläktet - Känguruön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kämpfer [ka’-], Engelbert,, tysk rusande,
i. 1651 i Lemgo, d. 1716, studerade medicin i Danzig,
Krakau och Königsberg, kom 1680 till Sve-rike,
där bröderna Pufendorf togo sig an honom, samt
medföljde 1683 som läkare en svensk beskickning,
som öfver Moskva sändes i handelsangelägen-hetcr till
Persien. Där stannade han i flera år, for så med ett
holländskt skepp till Ceylon, Bengalen och Java samt
åtföljde 1690 holländska sände-, budet till Japan,
hvarvid tillika ett besök gjordes i Siarn. Efter
en tvåårig vistelse i Japan återvände han till Java
samt begaf sig därifrån hemåt, på vägen kvarstannande
någon tid i Kaplandct. Han ankom 1694 till Holland,
blef med. doktor i Lcidcn och bosatte sig därefter
i sin hemort CLippc-Detinnld). - Endast några af de
arbeten han ncdskref ha utgifvits, nämligen af honom
själf Amoenilates exoticae (1712) och efter hans död
History of Japan and Siam (1727), Oeschichle und
beschreibung von .Japan (1777-79) samt Icones selectw
plantarum, quas in Japonia collegit et delinearit
Eng. Kcrmpfer (1791). K:s litterära kvarlåtenskap
finnes i "British museum".

Kämpferol [kämpferål], kem. Se Kvercetin.

Kängsko 1. Bandsko, ett slags pjäxa, i Norrbottens
kustland och lappmark allmänt af folket nyttjadt
skoplagg af garlvadt läder, som lapparna vanligen sy
med senor och hvars skaft hoplindas med benkläderna
medelst ett ungefär meterlångt ylleband. Kängskorna,
som skydda mot väta och köld, äro oumbärliga i
öfre Norrland, men måste sorgfälligt istoppas med
"lapphö", d. v. s. torkade och gnuggade Carex-arter
(Carex acuta, ampullacea, aquatilis, vesicaria
m. fl.). Jfr Pjäxa.

Kängurudjuren [kä’J, Macropodince, zool,
underfamilj, tillhörande fam. Phalangeridaz inom
däggdjurs-ordn. pungdjur. Bakre extremitetcr starkt
förlängda, de främre svagt utbildade; på de förra är
fjärde tån den starkaste, femte något mindre; andra
och tredje ytterst smala och förenade med hvarandra
till klo-lederna. Svansen är lång, men växlande
hos de olika släktena. Tändernas antal: framtänder
ofvan 3, undertill 1, hörntand stundom 1 ofvan,
ingen nedan, kindtänder 5 eller 6 ofvan och nedan
i hvardera käkhalfvan; de långa undre framtänderna
kunna användas som sax. Magsäcken är försedd med
många utvidgningar. Af hithörande släkten må nämnas
följande: Halmaturus, kängurusläktet (se
d. o.), Pelrogale, berg-1. klippkängurun, som skiljer
sig från Halmaturus genom tunnare, täthårig svans
med tofs i spetsen; svansen användes ej som hos det
förra släktet till stöd vid ståendet, utan snarare som
balanserstång vid hopp och klättring. Släktet lefver
i klipptrakter. Lagorchestes. har-kängurun, skiljer
sig från de föregående släktena därigenom, att nosen
är hårig, medan den hos dessa är naken. - Dendrolagus,
träd- l. klätter-kängurun (se färgpl. Australisk
fauna, fig. 2) af viker från de föregående därigenom,
att skillnaden i styrka mellan de främre och bakre
lemmarna är mindre betydlig, hvilket åter sammanhänger
därmed, att hithörande arter lefva i träd. - Potorons
(Hypsiprymnus), kängururåttan, skiljes från de
föregående bl. a. därigenom, att den främsta öfre
framtanden är betydligt längre än de öfriga samt att
den främsta kindtanden är hoptryckt från sida till
sida och försedd med lodräta, parallella
åsar. De äro små djur, icke större än kaniner. De
lefva i Australien och Tasman;en, äro nattliga och
lifnära sig af allehanda växtämnen, bl. a. af lökar
och rötter, som de gräfva upp med framfötterna.

L-e.

Kängurugräset [ka’-], Themeda ciliata (Anthi-sliria
ciliata Hack.), bot., ett till gruppen Andro-pogonecB
af Graminece hörande gräs, som nästan ensamt täcker
vida sträckor i Australien och Syd-Afrika. Jfr
Australien, sp. 455.

G. L–m.

Kängurusläktet [ka’-], Halmaturus 1. Macropus, zool.,
hör till fam. Phalarigeridos inom däggdjursord-ningcn
pungdjur. Det utmärkes genom de synnerligen starkt
förlängda bakbenen och de små frambenen;

Fig. 1. Känguruhona (Halmaturus-SLrt) med unge
i pungen.

hufvudet är litet med långa öron, svansen kraftig
och nosen vanligen naken. Detta släkte, till
hvilket höra öfver 20 arter, innesluter de största
lefvande pungdiuren; sålunda uppnår H. rufus en
längd af öfver 2,5 m. (jfr färgpl. Australisk
fauna, fig. 1). Deras hemland är den australiska
kontinenten, de n. om densamma belägna öarna samt
Tasraa-nien. De vidsträckta gräsrika slätterna i
Australiens inre utgöra dessa djurs mest omtyckta
uppehållsorter. De flesta äro i rörelse om dagen;
de lifnära sig uteslutande af vegetabilier. När de
beta, användas alla fyra benen vid ställflyttningen,
vid hvila stödja de uteslutande på bakbenen och på
svansen. För snabbare rörelser användas uteslutande de
långa bak-bönen ; de större arterna förmå göra. hopp
af 8-10

Fig. ’2. Känguru (Halmaturus-art) under språng.

m. längd (jfr fig. 2). Både hvita och
infödingar jaga kängurun för köttets skull;
i flera tätare befolkade trakter ha de redan
blifvit utrotade. I Europas zoologiska trädgårdar
trifvas de väl, och flera arter ha fortplantat
sig därstädes. I några trakter af England ha
känguruer blifvit acklimatiserade för sportsjakten.

L–e.

Känguruön [kä-; eng. Kangaroo Island], en till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free