- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
573-574

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärande - Kärda - Kärdi - Kärfve - Kärfve, Frits - Käring - Käringberget. 1. Kronopark, 2. Bergshöjd - Käringbergsbatteriet - Käringfis - Käringgigel - Käringknop - Käringruka - Käringrök - Käringskinn - Käringtand - Käringön - Kärkölä - Kärl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såvida icke allmän åklagare däri för talan. Jfr
Klagande, Målsegande, Svarande och Sökande.

I. Afz.

Kärda, socken i Jönköpings län. Östbo härad. 10,591
har. 943 inv. (1909). K. bildar med Hänger ett
konsist. pastorat i Växjö stift, östbo kontrakt.

Kärdi [ka’-], lettiskt namn på Kardis (se d. o.).

Kärfve 1. Band, landtbr., en af ett halm-
eller sädesband sammanhållen bunt af
säd. Säden bindes i kärfvar för att lättare
kunna handteras vid skylning och lassning.
H. J. Dit.

Kärfve, Frits, målare, f. 20 sept. 1880 i Malmö,
studerade i Stockholm vid Konstnärsförbundets
skola 1900–01, i Paris 1905–06 och kortare tider
i Köpenhamn. K. målar skånsk slättbygd, stämningar
från hamnar och från hafvet och äfven tigurtaflor och
porträtt. Bland hans arbeten märkas Silfverklippor
(Malmö museum, 1906), Ljusa nätter (1907), Min mor
(1908) och Skåne (1910).

G-g N.

Käring. 1. Skpsb., kallas den hörnpost, som på fartyg
med ilat akterspegel är fogad intill spegelbeklädnaden
på de öfra bordläggningsplankornas aktersta ändar
och hvars ändamål är dels att ge akterspegeln en
vackrare form bordvarts, än den skulle få, om den
afskures jämnt efter bordläggningens yttersida,
dels att åstadkomma en förstärkning och ett skydd
för den där sammanstötande spegelbeklädnaden och
bordläggningen. – 2. Zool. Se Kungsfisksläktet.

1. J.G.B.*

Käringberget. 1. Kronopark i Fredrika socken och
revir, Västerbottens län, afsatt af öfverloppsmark
genom K. M:ts befallningshafvandes afvittringsutslag
15 dec. 1884. Benämningen fastställdes tif
Kammarkollegium 13 okt. 1891. Areal 11,761 har,
med en uppskattad virkesmassa af omkr. 290,000
kbm.; årlig virkesafkastning omkr. 4,100 kbm. –
2. En bergshöjd på Älfsborgsfjordens södra strand,
midt för Nya Älfsborg. På den låga strandremsan
nedanför K. byggdes, sannolikt 1717, Käringbergsbatteriet,
som 1719 iståndsattes. 1724
och på 1800-talet väckta förslag om anläggning
af större försvarsverk på K. ledde ej till något
resultat. Numera tillhör K. emellertid Älfsborgs
fästnings område.

1. M-g. 2. L. W:son M.

Käringbergsbatteriet. Se Käringberget 2.

Käringfis, bot. Se Röksvamp.

Käringgigel, bot., namn på Lotus corniculatus.

Käringknop, Käringknut. Se Knop 1 och Knut,
sp. 415.

Käringruka 1. Pyramidsuga, bot. (se fig. å
sp. 574), en på ängar och betesmarker allmän
mindre ört, hvars korsvis motsatta blad småningom
aftaga i stoilek uppåt den 8 till 10 cm. höga
stjälken. Växten får därigenom utseendet af en
utdragen fyrsidig pyramid, hvarför den af Linné
benämndes Ajuga pijra-midalis. Släktet Ajuga L., som
hör till fam. La-bialce, är hos oss representeradt af
ytterligare två arter, A. replans L., krypsuga, och
A. gcne-vensis L., blåsuga, som förekomma sällsynt i
södra Sverige. Blommorna, hvilkas öfre läpp är mycket
litrn, sitta i axlik ställning med stora stödje-blad
och äro vanligen blåa. O. T. S. (G. L-m.)

Käringrök, bot. Se Röksvamp.

Käringskinn, form. Se Lakritspasta.

Käringtand, bot., namn på Lotus
corniculatus.

Käringön, kommun, bildande en kapellförsamling,
som ligger i Göteborgs och Bohus län, Orusts västra
härad, och tillhör Morlanda, Göteborgs stift, Orusts
och Tjörns kontrakt, omfattar Käringön med dess fiskeläge
samt tre holmar, Vallerön, Tornö och Vedholmen. 633 inv. (1909).
Fiskeläget bildar Käringöns municipalsamhälle, där hälsovårdsstadgans
bestämmelser rör. stad tillämpas enligt k. br. 29
jan. 1886. 614 inv. (1909). Tax.-värde å fastigheter
165,900 kr. (1909). Fiskeläget besökes som badort
af personer (omkr. 200 för sommaren), som önska
ett ostördt friluftslif med segling och fiske. Det
har ett typiskt västkustklimat med dess många
fördelar. Varmbadhus finnes, öppet 15 juni–1
sept. Ångbåt 2 ggr i veckan från Uddevalla.

Wbg. Ln.

illustration placeholder
Ajuga pyramidalis. a blomma. (Till art. Käringruka, sp. 573.)


Kärkölä [kär-], imperiellt pastorat af 3:e kl.,
Hollola kontrakt, Borgå stift, Finland, Tavastchus
län, Hollola härad och domsaga. Landareal 251
kvkm. Befolkningen, finsktalande, 4.749 pers. (1908).

A. G. F.

Kärl. 1. Anat., de slutna rör, i hvilka vissa
organismernas vätskor strömma. Hos de högre djuren och
människan äro dessa vätskor blod och lymfa (livadan
man skiljer mellan blodkärl och lymfkärl). Dessa kärls
ursprungligaste och enklaste väggar bestå blott af
ett enkelt hinnformigt

illustration placeholder
Fig. 1. Längdsnitt genom en kapillär, 1 endotelceller.


epitel (endotel; se fig. 1). Blod- och lymfkärl, som
hos högre fullt utvecklade djur afgränsas af endast
ett sådant epitel, kallas kapillärer. På grund af sin
byggnad äro dessa kärlområden lämpade för gaseller
substansutbyten mellan kärlinnehållet och kärlen
omgifvande väfnader. Öfriga blod- och lymfkärls
väggar ega förutom nämnda epitelhinna därjämte och
utanför denna elastisk bindväf och kontraktil väfnad
(glatt muskulatur; fig. 2). Denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free