- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
577-578

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärlek, 2. Filos. - Kärlekens apostel - Kärleksdomstol - Kärleksdryck - Kärlekseld - Kärleksguden - Kärleksgudinnan - Kärleksknut - Kärleksmåltid - Kärlekspoesi - Kärleksäpple - Kärleksört - Kärlförsök - Kärlhinna - Kärlinjektion - Kärlknippe - Kärlkryptogamer - Kärlnerver - Kärlnät - Kärlsträng

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(platonska) kärlek är en andlig aflingsdrift,
som drifver till sanningssökandet, till
filosofien. Den yttrar sig först som kärlek till
sköna kroppar, så till sköna själar och slutligen
till skönheten själf, som är identisk med det
högsta sanna och goda. Kristendomens uppfattning
af kärleken som Guds väsen har naturligtvis
gett kärlekens begrepp äfven en framstående
plats i flera kristna filosofers system, t. ex.
i Pontus Wikners. - Jfr Kardinaldygderna,
l o. 2. S-e.

Kärlekens apostel. Se Johannes, sp. 21.

Kärleksdomstol. Se Cour d’amour.

Kärleksdryck (grek. fíltron, af fileín,
älska). Den vidskepliga tron, att vissa konstigt
sammansatta "trolldrycker" skulle ega kraft att
hos någon upptända varaktig kärlek till en bestämd
individ af motsatta könet, synes ha i äldre tider
varit rådande hos många folk. Bland de gamle grekerna
och romarna voro dessa medel mycket gängse. Om
de besynnerliga ingredienserna i kärleksdrycker
lämna antika skriftställare och deras kommentatorer
uppgifter, hvilkas tillförlitlighet emellertid är
tvifvel underkastad. Så mycket står fast, att de
väsentliga beståndsdelarna voro vissa giftiga örter
och droger jämte mer eller mindre vidriga ämnen
ur djurvärlden, saker, som man funnit hos ett lik,
o. s. v., allt detta sammankokt under afsjungande af
magiska formler. Tessalien var särskildt beryktadt
för sina kraftigt verkande örter och sina kvinnors
förfarenhet i trolldryckers beredning. Ofta
följde vansinne eller död på förtärandet af
kärleksdrycker. En formlig handel med alla slags
sådana drefs under den romerska kejsartiden, ehuru
redan de förste kejsarna stadgat för alla, som
tillhandahöllo och använde dessa trollmedel, samma
ansvar som för giftblandare. Tron på kärleksdrycker
tör ännu ej vara alldeles utdöd. Jfr Afrodisiaka.

Kärlekseld. Se Astrild.

Kärleksguden. Se Astrild, Cupido och Eros.

Kärleksgudinnan. Se Afrodite, Freja och Venus.

Kärleksknut. Se Knut, sp. 41G.

Kärleksmåltid. Se Agaper.

Kärlekspoesi. Se Erotik.

Kärleksäpple, bot. Se Tomat.

Kärleksört, bot., är i folkspråket benämningen på en
till fam. Crassulacecæ hörande flerårig ört, Sedum
Telephium
L. (S. maximum Suter), en art fetknopp,
som (se fig. å sp. 578) har upprätt stjälk med breda
äggrunda eller aflånga, motsatta eller tre i krans,
glatta, köttiga, men platta blad och i stjälkens topp
ett rikt knippe af grönhvita blommor, örten är allmän
på bergbackar, klippor o. s. v. Namnet härledes,
enl. Fries, däraf, att den saftiga örten fortfar
att växa, sedan den blifvit afskuren från roten, och
begagnas till följande rön. För att utforska om två
älskande "få hvarandra", upphängas två afskurna stånd
i taket. Växa dessa stånd i riktning mot hvarandra,
bli de älskande förenade, i motsatt fall icke. -
De tjocka bladen användas med fördel på liktornar,
och det torkade örtståndet, Radix et Jierba crassulce
majoris
1. telephii, var förr ett officinellt medel,
som ansågs ega kylande egenskaper och vara verksamt
mot fallandesot. Bladen kunna i nödfall begagnas likt
portlake till sallat eller som spenat. O. T. S.*

Kärlförsök, landtbr., försöksodling af växter i
kärl, vanligen af glas eller metall, används i motsats
till fältförsök, för att försöksväxten skall vara
undandragen störingar och skador, som lätt träffa på
fria fältet försöksodlade växter. H. J. Dft

illustration placeholder


Sedum Telephium (Kärleksört), l stjälkens
öfre del i blomning, 2 stjälkbas med jordstam, knoppar och
rötter, 3 blomma. (Till art. Kärleksört, sp. 577.)

Kärlhinna, stundom förekommande benämning på ögats
åderhinna. Se därom öga.

Kärlinjektion, med. Se Injektion.

Kärlknippe, bot. Se Kärlsträng.

Kärlkryptogamer, Cryptogamæ vasculares, bot.,
kallas de kryptogamer, i hvilkas byggnad kärl eller
trakeider ingå och hvilkas könsorgan äro arkegonier
och anteridier. Om kärlkryptogamernas indelning
se Pteridofyter.
G.L-m.

Kärlnerver, fysiol. Se Blodomlopp, sp. 729.

Kärlnät, anat. Se Anastomos.

Kärlsträng, Kärlknippe, Fibrovasalsträng,
Kribrovasalsträng (af lat. cribrum, såll, sikt),
Mestom, bot., kallas en samling element inom
växtkroppen, hvilka äro utdanade för saftledningens
behof och väsentligen bestå af långsträckta celler
och cellfusioner (kärl och silrör). Mossorna
äro de lägst stående växter, hos hvilka en antydan
finnes till en särskild ledningsväfnad, genom hvilken
utbyte af näringsämnen mellan växtens olika delar
underlättas. Hos dem består denna väfnad af en grupp
långsträckta, endast genom formen från stammens
eller bladets öfriga väfnad afvikande celler. I
samma mån som växtkroppens egen byggnad blir mera
differentierad, erhålla ledningsväfnaderna,, som hos
växterna ha väsentligen samma uppgift som ådrorna hos
djuren, en mera invecklad byggnad, och somliga delar
af dem utdanas för vattenföring, andra för ledning
af ägghviteämnen, medan åter andra kunna anses
vara synnerligen egnade att tjäna kolhydraten som
transportväg. I stammar och blad äro nästan alltid
dessa ledande element förenade med hvarandra till
grupper, fullständiga kärlsträngar, som äro väl
afgränsade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free