Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kätting, 1. (Kedja), Mek. - Kätting, 2. Sjöv. - Kätting, 3. Text. - Kättinglår - Kättingsbom - Kättingstoppare - Käx, anat. - Käx - Kö - Köbenhavn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Kättinglår- Köbenhavn
G02
Fig. 1. Ringkedja.
Fig. 2. Stolpad ringkedja.
Fig. 3. Trådbyglar till ringkedja. Fig. 4.
Ringkedja af pressad plåt.
Fig. 5. Slejfkedja.
Fig. 6-7. LUnkkedjor,
Fig. 8. Hakkedja.
Fig. 9. Ewarts’ kätting.
Fig. 10. Lockes stålbandkedja.
med underläggsbrickor och saxsprintar (eventuellt
båda sätten kombinerade), eller af länkar, som gjutas
eller smidas i sänke och hopfogas medelst bultar
eller hakar å länkarna. Dylika kedjor användas för
transmissionsändamål på sådant sätt, att kedjorna
löpa öfver hjul, försedda med tänder, hvilka gripa
in i länkarna, s. k. k e d j e h j u l (fig. H).
S. k. velocipedkedjor äro af två slag; det ena,
blockkedjan, är utfördt af massiva stycken (block),
som medelst bultar hopnitats emellan två lameller,
det andra, rullkedjan, består af lameller och bultar
med påträdda, härdade stålhylsor. Eull-kedjorna
arbeta lättare på grund af mindre friktion
än blockkedjorna. De hophakade kedjorna måste
alltid arbeta i sträckt tillstånd. För motordrift
användas äfven länkkedjor utförda af hopnitade
läderlameller. När kedjor började användas, torde ej
kunna afgöras. Vid utgräfningen af Mosul upphittades
1860 bland en del smältstycken från den fornassyriska
tiden äfven svetsade kedjor, och dessa äro de äldsta
kända ringkedjorna. I Nydanas mosse (Danmark) har
man funnit rester af ett romerskt pansar med nitade
länkar. Nitade i st. f. svetsade länkar ha användts
ända in i den tidiga medeltiden. Att länkkedjor med
plåtlänkar icke äro en nutida uppfinning, framgår
däraf, att Polhem använde dylika "sprintkedjor" till
vindbryggorna vid Stockholms sluss. F. ö. återfinnas
dylika kedjor i de förr använda "spindelurens"
mekanism. Dessa kedjor, liknande den ofvan
beskrifna blockkedjan, voro utförda af mycket tunna
stållamcller, hop-nitade med en lamell emellan två
andra lameller. Eättingar tillverkas vid Eamnäs och
Furudals bruk,
Fig. 11. Länkkätting löpande öfver kedjehjul.
fina kättingar, t. ex. hundkedjor o. d., tillverkas
vid Dannebo, Grytjöls m. fl. bruk.
2. Sjöv. Se A n k a r k ä 11 i n g.
3. Text.) detsamma som
varp. Se V ä f-ning.
1. J. G. S.
Kättinglår, skpsb., kallas det eller de rum,
hvari ankarkättingarna äro nedskjutna. Inre
ändan af ankarkättingen är vanligen
fastklamrnad i bottnen af kättinglåren.
C. K. S.
Kättingsbom, text. Se V ä f n i n g.
Kättingstoppare, skpsb. Se S t öp p are.
Käx, anat. Se M e s e n t er i u m.
Käx [ka-, ofta äfven tja-], eng. cakes [kéVks; nära
besläktadt med sv. kaka], små möra och täta kakor af
fint hvitt (hvete- och potatis-)mjöl (med tillsats af
smör, socker, äggulor, grädde och kardemumma i degen),
hvilka bakas med maskiner och på grund af sin stora
hållbarhet exporteras vida omkring. I Sverige finnas
ansenliga käxfabriker.
Kö [kö], fr. queue (af lat. caii’da3 svans,
stjärt). 1. Krigsv., eftersta afdelningen i en kolonn
eller eftersta roten ät en i flankställning ordnad
trupp-afdelning. - 2. Personers uppställning på led
(vanligen två personer i hvarje) bakom hvarandra för
att utanför en teaters biljettlucka, en vallokal,
platsen för en offentlig förevisning o. s. v. afvakta
sin tur att få framträda. Man bildar kö för att
förebygga trängsel och oordningar samt låta rättvisan
råda utan hänsyn till personen. Första gången ordnad
kö förekom i Sverige torde ha varit vid förevisningen
af Karl XIV Johans lik i april 1844. - 3. Biljardkäpp
(fordom spetsen af en sådan). Se Biljard, sp. 379-380.
Köbenhavn [köbenhaVn]. Se Köpenhamn.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
