- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
637-638

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Königsmarck, 3. Otto Vilhelm von K. - Königsmarck, 4. Karl Johan von K. - Königsmarck, 5. Maria Aurora von K. - Königsmarck, 6. Filip Kristofer von K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

637

Königsmarck

638

serliga hären i Ungern för att strida mot turkarna,
men kallades snart att bekämpa samma fiender
i Grekland, i egenskap af republiken Ycnezias
öfver-befälhafvaro till lands. Under ett fälttåg på
Morea 1686 intog han de båda fästningarna Navarino,
vidare Modon och Argos samt, efter ett hård-nackadt
motstånd, Nauplia di Romania. Hans rykte flög öfver
Europa, och venezianska styrelsen förärade honom
en skål af guld om 6,000 dukatcr. 1687 eröfrade
han Påträs samt besatte Korint och Aten, hvarvid,
under bcskjutningen af Akropolis, men utan K:s
afsikt, Parthenon, i hvilket turkarna hade sitt
krutförråd, träffades af en bomb och sprang i luften
(26 sept.). Efter ett hälft år lämnade han Aten till
följd af pest, ledde belägringen af Negro-ponte,
men insjuknade själf i pesten och dog på flottan
utanför Negroponte 15 sept. 1688. - K. egde ett
vackert yttre och grundlig lärdom samt framstod
fördelaktigt genom sin sedliga oförvitlighet. Hans
hustru, Katarina Charlotta De la Gardie (f. 1655,
d. 1697), följde honom på hans fälttåg i Grekland samt
vårdade honom på dödsbädden. I Yenczia hedrades K:s
minne med ett monument, som uppsattes i tyghuset. -
Jfr E. G. Gcijers minnesteckning af K. i "Sv. akad.-s
handl.", XXII (1847), och N. Wimarson, "Sveriges krig
i Tyskland 1675-79" (1897 ff.).

4. Karl Johan von K., grcfve, krigare,
son till K. 2, f. 5 maj 1659 i Nyborg på
Fyn, uppfostrades i Hamburg och Stade och företog
från 1674 för sin utbildning resor i många länder.
Som frivillig på en maltesisk expedition mot
turkarna utmärkte han sig vid en sjöstrid
för öfverdådig tappcrhet och belönades vid afskedet
ur ordens tjänst 1678, fastän protestant, med
malteserkorset. Han ledsagade 1680 sin yngre
broder Filip Kristofer (se K. 6) till England,
vann mycken gunst vid Karl II:s hof och utförde
nya våghalsiga hjältedater som deltagare i en
engelsk expedition till Tanger 1681. Till England
återvände K. i djupaste hemlighet i febr. 1682,
besluten att på ett eller annat sätt undanröja
Thomas Thynne, som varit hans med-täflare om
den rika unga arftagerskan lady Elizabeth Percys
hand och, sedan hon vid 13 års ålder blifvit änka
efter earlen af Ogle, 1681 äktat henne. Thynne
öfverfölls 12 febr. 1682 på öppen gata i London af
K:s vän kapten Kr. Vratz (från svenska Pommern),
en svensk löjtnant J. Stern och en i K:s
tjänst anställd polsk ridknckt Borosky samt
nedsköts af den sistnämnde. Starka och välgrundade
misstankar för att ha anstiftat mordet riktades mot
K., som några dagar senare häktades i Gravcsend, då
han stod i begrepp att förklädd fly ur landet. Vid
rättegången visade lordöfverdomarcn Pcmberton stor
partiskhet till K:s förmån, och själf försvarade
sig denne med mycken skicklighet. De tre mördarna
dömdes till döden och afrättades, men K. blef frikänd.
Han måste dock lämna England, stridde sedan
som officer i fransk tjänst vid belägringen
af Courtrai och i Katalonien (1683) samt
deltog med utmärkelse under sin farbror Otto Vilhelm
K:s befäl i dennes fälttåg mot turkarna på Morea, där
han bortrycktes af en febersjukdom, aug.
1686. Jfr K. Snoilsky, "K. och Thynne" (i "Ur
några antecknares samlingar", 1891).

5. MariaAuroravonK., den föregåendes syster,
f. 28 april 1662 i Stadc, d. 16 febr. 1728 i

Quedlinburg, bodde efter faderns död (1673) jämte
sin moder en tid i Hamburg och därefter i Sverige,
där hon tillbragte sina egentliga ungdomsår. Sedan
äfven modern dött (1691), flyttade Aurora med
sin gifta syster, grefvinnan Amalia Lewenhaupt,
till Tyskland. Snart spred sig ryktet om hennes
utomordentliga skönhet och begå f ning, grundliga,
nästan lärda bildning samt framstående färdighet i
musik, skaldekonst och målning. Många friare anmälde
sig, äfven regerande furstar, men hon afslog alla
giftermålsanbud. Det drag af flyktig sinnlighet,
som utmärkte de flesta medlemmarna af släkten K.,
förefanns äfven hos henne och gestaltade hennes lif
till något helt annat än den pliktbundna makans. För
att vinna understöd i sin, som det snart visade
sig, fåfänga uppfordran till hannoverska regeringen
att lämna upplysningar ang. hennes broders, Filip
Kristofers (se K. 6), hemlighetsfulla försvinnande
kom hon hösten 1694 till kursachsiska hof vet. Efter
någon tid var hon kurfursten Fredrik Augusts
(sedermera konung August II af Polen) förklarade
älskarinna och blef genom honom moder till en son,
Morits, den sedermera så ryktbare marskalken af
Sachsen. 1698 blef hon koadjutorinna och 1700
prostinna vid jungfrustiftet i Quedlinburg, men
fortsatte till en början sitt oroliga lif. För att åt
sig och sin syster söka återvinna något af släktens
forna ekonomiska välstånd, måhända äfven af fåfänga
att låta känna sin tjusningsförmåga, uppsökte hon på
nyåret 1702 Karl XII i hans vinterkvarter på Wiirgen
(nära Libau i Kurland); men ehuru hon tillika i den
allmänt efterlängtade fredens intresse medförde ett
diplomatiskt uppdrag från sin forne kurfurstlige
älskare (förbindelsen med honom hade upphört
redan 1696), nekade konung Karl att lämna henne
audiens. Under Karls vistelse i Altranstädt (1706-07)
uppehöll hon sig någon tid i Dresden och gjorde genom
en till Karl Piper aflämnad versifierad hyllning ett
nytt, men fåfängt försök att närma sig konungen. Under
sina sista år gjorde hon stora ekonomiska uppoffringar
för att få se sin son uppstiga på hertigdömet Kurlands
tron. - I en å Uppsala universitets bibliotek förvarad
handskrift, med titel "Die nordische weyrauch,
öder zusam-mengcsuchte andachten von schwcdischen
frauen-zimmern", som innehåller 22 tyska psalmer, äro
11 af Aurora v. K. (af henne egenhändigt inskrifna),
4 af systern och de öfriga af deras kusiner Ebba Maria
och Johanna Eleonora De la Gardie. I P. Hansellis
samling "Vitterhetsarbeten af sv. författare",
8:e delen, återfinnas dessa Auroras psalmer jämte
af henne författade franska, tyska och latinska
tillfällighetsdikter samt tre bref med titel Les
diverlissements de Mcdevi (skrifna 1682). 6. Filip
Kristofer von K., grcfve, den föregåendes broder,
krigare, f. 4 mars 1665, troligen i Stade, sändes
1680 till London för att genomgå Fauberts berömda
"franska institut" vid Haymarket

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free