Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Königsmarck, 6. Filip Kristofer von K. - Königsmark - Königssee
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Königsmark-Königssee
CIO
och uppträdde 1682 som vittne i processen mot brodern
(se K. 4). Därefter begaf han sig på vidsträckta
resor, om hvilka föga med visshet är kändt; i mars
1688 omtehn han som vistande vid hertig (sedermera
kurfursten) Ernst Augusts hof i Hannover och
erhöll någon tid därefter en öfverste-beställning
vid ett han-noverskt (braunschweig-liineburgskt)
fotregemente. Våren 1689 bevistade han farbrodern
Otto Vilhelm K:s lik-begängelse i Venezia. K.,
som genom sin mormor, Amalia Magdalena af Nassau
(g. m. fältmarskalken Herman Wrangel), räknade
släktskap med flera tyska furstehus, hade möjligen
under sina första uppväxtår någon tid vistats vid
hertig Georg Vilhelms af Celle hof och därunder
blifvit barndomsvän med dennes dotter Sofia Dorotea
(f. 1666), som 1682 förmäldes med Ernst Augusts
son Georg Ludvig, sedermera först kurprins och
sedan kurfurste af Hannover samt till sist konung
af England (Georg I). Huru än må ha förhållit sig
med denna påstådda barndomsvänskap, så intogs K. nu
snart af våldsam passion för Sofia Dorotea, och
den af sin gemål försummade samt af svärföräldrarna
med köld och högdragenhet behandlade kurprinsessan
besvarade lifligt hans böjelse. I en vidlyftig,
ännu bevarad korrespondens dem emellan kan man följa
utvecklingen af detta kärleksförhållande under åren
1691-93. K. deltog under denna tid med sitt regemente
i nederländska fälttåget mot fransmännen 1692 och
utmärkte sig särskildt i slaget vid Steen kerke
(3 aug.) samt sändes hösten 1693 till Elbe att möta
ett befaradt danskt angrepp. Då hans förhållande till
Sofia Dorotea började väcka misstankar och han därför
fann sin ställning i Hannover ohållbar, lyckades han
våren 1694 förskaffa sig en generalmajorsfullmakt
i kursachsisk tjänst af den nyblifne kurfursten
Fredrik August, hvars vänskap han torde ha vunnit
under det nederländska fälttåget och som sedermera
blef hans systers, Aurora K:s, älskare. Kedan
tidigare hade K. och Sofia Dorotea öfvervägt planer
på hennes flykt från kurfurstehofvet i Hannover,
och K., som återvändt dit i juni för att biträda
vid flyktplanens verkställande, försvann spårlöst
natten till 2 juli 1694; troligen blef han bragt
om lifvet, då han efter en lång öfverläggning om
flykten lämnade kurprinsessans våning. Om hennes därpå
följande skilsmässa från sin gemål i dec. s. å. och
internering för lifstiden på slottet Ahlden se
Sofia Dorotea. Under skilsmässoprocessen medgaf hon,
att hon ämnat under K:s skydd fly till hertig Anton
Ulrik af Braunschweig-Woifenbiiftel, men bestred,
att hon skulle ha begått äktenskapsbrott med K. Den
bevarade brefväxlingen gör dock detta sannolikt,
men legitimiteten af hennes barn, sedermera konung
Georg II af England, f. 1683, och Fredrik II:s af
Preussen moder Sofia Dorotea, f. 1687, beröres e i
här af. Den hannoverska regeringen utplånade alla
spår ef tor mordet på K. och bestred officiellt
all vetskap om hans öde, hvarom sedan de
mest fantastiska versioner utspriddes och vunno
tilltro. Han beskrifves som en bildskön och käck, men
äfven efter sin tids moraliska måttstock i påfallande
grad lättsinnig man; dock torde hans rykte fått lida
af senare försök att helt eller delvis rehabilitera
Sofia Dorotea. - Större delen (679 blad) af K:s
bref växling med Sofia Dorotea förvaras i Lunds
universitets bibliotek, dit den kommit från De la
Gardieska arkivet på Löberöd (brefven torde tid efter
annan bragts i säkerhet till K:s systrar och sedan
från den äldre af dessa, gift Lewenhaupt, genom arf
öfvergått till släkten De la Gardie). Ett 60-tal bref,
nu i Berlins Geheimes Staatsarchiv, ha från Sverige af
Sofia Doroteas dotterdotter, drottning Lovisa Ulrika,
tillställts Fredrik II. Utdrag ur brefven i Lund
utgåfvos först af Palmblad som bilaga till hans roman
"Aurora Königsmark och hennes slägt" (2 bd, 1846-49);
intill helt nyligen ha tyska författare plägat stämpla
dem som af Palmblad verkställda förfalskningar,
men deras äkthet är numera uppvisad, särskildt af
K. Geerds, "Die. briefe des herzo-gin von Ahlden
un d des graf en Philipp Christoph von Königsmark"
(i "Beilage zur Allg. Zeitung", 1902, n:r 77). I
engelsk öfv. äro Lundbrefven mestadels publicerade
hos W. H. Wilkins, "The lovc of an uncrowned queen"
(2 bd, 1900). Bland äldre tyska, på grund af hypotesen
om brefväxlingens falskhet delvis missvisande arbeten
märkes en grundlig utredning af A. Köcher ("Die
prinzessin von Ahlden", i "Hist. zeitschrift", bd 48,
1882) och en resumé hos H. v. Zwiedineck-Siidenhorst,
"Ge-schichto und geschichten" (1894), den förra
med utförlig kritisk öfversikt öfver äldre
litteratur. - K:s kärleksförhållande till Sofia
Dorotea har skönlitterärt - utom af Palmblad -
behandlats bl. a. redan i hertig Anton Ulriks af
Braunschweig-Wolfenbiittel nyckelroman "Die römische
Octavia" (6 bd, 1685 -1707) och i nyare tid i en
roman af Th. Hemsen (1869), i Paul Heyses tragedi
"Graf Königsmark" (1876) och i ett drama af E. von
Bauernfeld. Schiller ämnade använda Sofia Doroteas
historia för en tragedi "Die prinzessin von Celle",
hvartill en plan (utan kärleksförhållande mellan henne
och K.) finnes bevarad. Se Hisserich, "Die prinzessin
von Ahlden und graf K. in der erzählenden dichtung"
(1906). _ 1-3. (N.W-nj 4, 6. V.S-g.
Königsmark [kö-], en gammal tysk adlig ätt, som
i vapnet förde fyra spetsar (s. k. ulftänder)
från sidan, urspr, härstammande från Altmark, där
stamgodset, Königsmark, ej långt från Osterburg,
är beläget. Under konung Albrekts tid träffas
flera medlemmar af denna ätt i Sverige, af hvilka
må nämnas: Ivar K., som 1376 jämte Bo Jonsson var
fogde på Stockholms slott och blef gift med Helga
Anunds-dotter (äldre Ekasläkt), änka efter riddaren
Valdemar Eriksson (Folkunge); riddaren Herbrekt
K., den förres efterträdare som höfvitsman på
Stockholms slott; dennes son riddaren Henning K.,
som, ehuru han förut varit en af Albrekts anhängare,
sedermera stod högt i gunst hos drottning Margareta
och konung Erik samt 1407 deltog i underhandlingarna
om Gottland. Hans son Bengt K. var 1416 höfvitsman
på Kalmar och blef genom sina giften be-fryndad
med den yngre Bondesläkten och ätten Gädda.
K. H. K.*
Königssee [königse] 1. Bartholomäussee
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
