- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
641-642

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Königssee - Königsspitze - Königsstuhl - Königstein - Königswart - Königswartha - Königswinter - Königswusterhausen - Königszelt - Könkämä å - Könlös fortplantning - Könnern - Könsdimorfism - Könsfortplantning - Könsfördelning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

?41

Königsspitze-Könsfördelning

642

(Bartolorneussjön), vacker alpsjö i Oberba-jern,
amtet Berchtesgaden, ligger 4 km. s. om staden
Berchtcsgaden, 601 m. öfver hafvet, och fyller med sin
mörkgröna spegel en 8 km. lång och 2 km. bred dal,
som är innesluten af nästan lodrätt uppstigande,
ända till 2,500 m. höga kalkklippor. Största djupet
är 188,2 m. Sjön har genom Achen aflopp till
Salzach. På en halfö ligga ett litet jaktslott
och ett vallfartskapell. På Bartolomeusdagen (24
aug.) vallfärda stora folkskaror till kapellet, och
eldar tändas på alla höjder om natten. Södra delen af
K., genom ett bergras skild därifrån, kallas Obersee
(610 m. ö. h.). Hela omgifningen är ett kungligt
jaktrevir och mycket rik på vildt. (J. F.M.)

Königsspitze [kö-], den näst högsta toppen i
-Ortleralpema. 3,857 m-

Königsstuhl [königstol]. 1. Den 133 m. höga udden på
halfön Jasmund på Eugen. - 2. Högsta toppen af D o
n n e r s b c r g (se d. o. 1). - 3. Berg i Noriska
alperna. 2,331 m. - 4. Plats vid Rhen. Se Rens e. -
5. Bergstopp. So K r a i c h.

Königstein [konigstajn], stad i sachsiska kretsen
Dresden, vid Bielas förening med Elbe. 4,224
inv. (1905). I närheten ligga kallvattenkuranstalterna
Königsbrunn och Schweizermiihle. Nordväst om staden
ligger, 246 m. öfver Elbe, på en på tre sidor lodrätt
uppstigande sandstensklippa, bergfästningen K., hvars
byggande började 1589 och ej .slutade förrän 1731. Som
spärr för Elbe och järnvägen Dresden-Bodenbach har den
ännu värde. På grund af fästningens svårtillgänglighet
synes en stormning knappt möjlig, och äfven en
beskjutning torde bli svår, emedan fästningen
behärskar hela den omgifvande trakten. En 152 m. djup,
i klippan huggen och aldrig utsinande brunn lämnar det
nödiga vattnet. K. tjänade i ofredstider de sachsiske
furstarna till förvaringsort för statskassan och
andra dyrbarheter (senast 1866) och har stundom
begagnats som statsfängelse. Bland fångar på K. må
nämnas J. R. Patkul (1705), svensken J. Simming-sköld
(d. där 1796) och ryssen Bakuhin (1849). K., som
aldrig varit belägradt, befästes sannolikt redan
i 12:o årh. af slaverna, hörde först till Böh-men,
kom sedan under burggrefvarna af Dohna samt 1401 till
markgrefvarna af Meissen. - 2. (K. a m T a u n u s)
Stad och luftkurort i preussiska reg.-omr. Wiesbaden
(prov. Hessen-Nassau). 2,460 inv. (1905). I K. finnas
ett slott och ett kloster, vackra villor och flera
kuranstalter.

1. J. F. N. L. W:sonM. 2. J. F. N.

Königswart [ko-], stad och vattenkurort i Böh-men,
vid järnvägen Pilsen-Eger. 2,039 inv. (1£00). Flera
mineralkällor och badanstalt. J- F. N.

Königswartha [kö-], köping i konungariket Sachsen,
omkr. 25 km. n. om Bautzen. 19 maj 1813 besegrade
vid K. ryske generalen Barclay de Tolly med 25,000
man en fransk division. C. O. N.

Königswinter [kö-], stad i preussiska reg.-omr. Köln
(Rhenprovinscn), i ett förtjusande läge vid
Rhen och foten af Siebengebirge. 3,944
inv. (1905). Stenbrott. Ofvanför
K. ligger Drachenfels (se d. o.).
J. F. N.

Königswusterhausen [ko-], by i preussiska
reg.-omr. Potsdam (Brandenburg), vid Notte. 4,247
inv. (1905). Flera fabriker och ett jaktslott, bekant
igenom Fredrik Vilhelm I:s "tobakskollegium". För-

drag emellan Preussen och Österrike ang. pragmatiska
sanktionen_12 okt. 1726. J. F. N.

Königszelt [konigstsält], by i preussiska
reg.-omr. Breslau (Schlesien). 3,039
inv. (1900). Porslins-, brännvins- och maskinfabrik.
J- F. N.

Könkämä å [kö’-]. Se M u o n i o.

Köniös fortplantning, bot., fortplantning på vegetativ
väg genom knoppar eller skott, som skiljas från
moderväxten. Jfr Apogami och Fortplantning, sp. 941.

Könnern [kö7-], stad i preussiska reg.-omr. Merse-burg
(Sachsen). 4,320 inv. (1905). Socker, malt-och
maskinfabriker, sågverk m. m. J. F. N.

KönsclimortVsm, biol. Se Dimorfism.

Könsfortplantning, biol. Se F o r t p l a n t n i n g,
sp. 941.

Könsfördelning, bot. Fancrogamernas blommor äro
antingen enkönade (diklina), tvåkönade (mono-klina)
eller könlösa. De viktigaste kombinationerna af dessa
olika slag af blommor framgå af följande öfversikt.

A. Alla blommor enkönade (diklini).

1. Han- och honblommor på samma individ

(moneci). Ex. de flesta Care#-arterna,
Betula, Urtica urens.

2. Han- och honblommor på olika individ

(died). Ex. Salix, C ar ex dkica, Urtica dioica.

B. Alla blommor tvåkönade (monoklini).

C. Hos samma art finnas både enkönade och två-

könade blommor (polygami).

1. Alla blomformer på samma individ.

a. Hanblommor och tvåkönade blommor (an-

dromoneci). Ex. många umbellater.

b. Honblommor och tvåkönade blommor (gy-

nomoneti). Ex. Atriplex-suteT, Chry-santhemum.

c. Hanblommor, honblommor och tvåkönade

blommor (cenomoneci). Ex. Aesculus
hippocaslamim.

2. Enkönade och tvåkönade blommor på olika

individ.

a. Hanblommor oeh tvåkönade blommor (an-drodieci).
Ex. Diospyros virginica,

b. Honblommor och tvåkönade blommor (gy-

nodied). Ex. många labiater, Ribes
grossularia, Clrsium arvense.

c. Han blommor, honblommor och tvåkönade

blommor (trieci). Ex. Fragaria vesca, Vitis
vinifera.

D. Blommor dels enkönade, dels tvåkönade,
dels könlösa.

1. Hanblommor, tvåkönade blommor och kön-

lösa blommor (agamandred).

2. Honblommor, tvåkönade blommor och kön-

lösa blommor (agamogynomoned). Ex.

3. Tvåkönade och könlösa blommor (agamoned).

Ex. Viburnum Opulus.

Många växter äro samtidigt andromoneciska och
androdieciska eller gynomoneciska och gynodieciska
eller andromoneciska, androdieciska, gynomoneciska
och gynodieciska (pleogami). Könsfördelningen
är ofta olika på olika trakter; af Fragaria
vesca finnas exempelvis på många trakter
endast individer med tvåkönade blommor.
G. L- m.

Tryckt den 30/511 Ord, som saknas under K, torde
sökas under C.

15 b. 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free