Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Moltkes malerisamling" (150 målningar,
mest nederländska) och konstindustrimuseet
(uppf. 1895). För konstens befrämjande verka
Akademiet for de skönne kunster (se d. o.), k. teatern
(grundlagd 1748, ny byggnad 1874; pl. III, fig. 12),
musikkonservatorium (upprättadt 1866 af en magnat;
med särskild byggnad 1905), vidare 4 enskilda
teatrar, nämligen Kasino (anslag till byggandet
1845, öppnadt för konserter m. m. febr. 1847, för
teaterföreställningar 26 dec. 1848), Folketeatret
(öppnad 1857, men sällskapet, Linges, bildadt
redan 1855), Dagmarteatret (1883) och Det ny teater
(1909), samt 3 mindre förstadscener, hvarpå spelas
företrädesvis farser. – Af skolor har K:s kommun 12
s. k. "betalings"- och 25 "friskolor" med inalles
49,000 elever, undervisade af 640 lärare och 852
lärarinnor; därtill komma 40 privata folkskolor med
6,000 elever och 22 privata "real- l. almenskoler"
med ett liknande antal. Af de sistnämnda äro
7 goss- och 3 flickskolor samt 1 samskola,
med examensrätt; af gossläroverken böra nämnas
de två "borgerdydskoler" (se Borgerdyd) och
"Efterslægtselskabets skole"; af flickskolorna
är Natalie Zahles skola mest betydande. Vidare
må nämnas det statsunderstödda allmänna läroverket
Metropolitanskolen (från 1545, till 1817 kalladt Vor
Frue skole) samt bland fackskolor Den tekniske skole
(stor ny byggnad 1881), Köbmandsskolen (grundlagd
1901), Tegne- og industriskolen for kvinder (1876)
och Navigationsskolen, vidare institut för blinda
och döfstumma samt idiotanstalt. – Sjukhus:
Rigshospitalet, som på sina 10 afdelningar har
inalles 975 sängar och som skall träda i stället för
Frederiks hospital (se d. o.) med Födselsstiftelsen;
Kommunehospitalet (se d. o.), hvartill komma Vestre
hospital (nu kalladt R. Berghs hospital), som förut
vårdade offentligt eller hemligt prostituerade kvinnor
(124 sängar), Öresunds hospital (upprättadt 1875, 456
sängar), Epidemi- l. Blegdams hospital (upprättadt
1879, 417 sängar), Dronning Louises börnehospital
(1879), Niels Finsens lyseinstitut (1901; se fig. till
art. Finsen), Garnisonshospitalet, Söetatens
hospital och ett för här och flotta gemensamt
epidemisjukhus, ett privat katolskt sjukhus, S:t
Josefs hospital (1875, 400 sängar), och flera mindre
sjukhus. Under byggnad är ett nytt kommunalt sjukhus
på Bispebjerg i Bröndshöj. Kommunens vårdanstalt
för sinnessjuka är (sedan 1810) S:t Hans hospital
vid Roskilde (Bistrup), och i den närliggande
Boserup skov inrättades 1901 ett folksanatorium
för lungsiktiga (150 platser). – Köpenhamnarna
åtnjuta ett förtjänt rykte för välgörenhet, och i
K. finnas såväl många filantropiska föreningar som
en mängd fromma stiftelser. Af dessa böra framhållas
Almindeligt hospital, försörjningsanstalt för ej
arbetsföra män och kvinnor (grundlagdt 1769 och
till 1863 därjämte kommunens sjukhus, 1892 flyttadt
och i en ny och bättre form inrättadt enligt sin
ursprungliga bestämmelse för 1,546 pers.), hvartill
senare anslutits ett ålderdomshem (430 pers.);
S:t Johannesstiftelsen, inrättad 1883-85 dels som
sjukhus för obotligt kroniskt sjuka (316 patienter),
dels som arbetsanstalt för aktningsvärda arbetsföra
fattiga, som tillsvidare sakna annat förvärf (260
pers.); Vartou hospital för 450 ålderstigna män och
kvinnor, till största delen det senare; Treschowska
stiftelserna, som omfatta 114 fria bostäder, och
Soldenfeldtska stiftelsen med fri bostad för 125 äldre kvinnor;
Alderströst, hvars två afdelningar tillsammans lämna fri eller
billig bostad åt 448 handtverksmästare eller deras
änkor. Dessutom finnas åtskilliga liknande stiftelser,
upprättade af enskilda näringsidkande klasser, och
kommunalstyrelsen förfogar öfver en årligen växande
legatmassa af inalles öfver 21 mill. kr.
Kreditinrättningar m. m.: Nationalbanken (1818),
Privatbanken (1857), Landmandsbanken (1871),
Handelsbanken (1873), Haandverkerbanken (1898) och
några mindre banker; Sparekassen for K. og omegn
(1820), Bikuben (1857), Dansk arbejderbank (1872)
och Den sjællandske bondestands sparekasse (1856);
Danmarks hypotekbank (1906), Tiendebanken (1903),
grundlagd för att främja tiondens aflösning;
5 kreditföreningar för fastighetsegare, dels
blott i Köpenhamn, dels rundtom i östiften; 3
hypoteksföreningar, Statsanstalten for livsforsikring
(1871), Lif- och brandförsäkringsbolaget
Danmark (1861), Hafnia (1872) och några mindre
lifförsäkringsbolag, 3 brandförsäkringsbolag för fast
egendom och 3 för lösöre och varor, 4 olycksfalls-
och 6 sjöförsäkringsbolag; Overformynderiet
(1857), med 166 1/2 mill. kr. innestående kapital,
och Assistenshuset (1688, sedan 1753 under statens
kontroll), som beviljar lån mot lösörepant. Börsen
byggdes 1619 ff. af Kristian IV, men såldes 1855 till
grosshandlarsocieteten. Det store nordiske telegraf
selskab (stiftadt 1869), Det forenede dampskibsselskab
(1866) och Det östasiatiske kompagni (1897) samt
grönländska handeln med monopol under statens
förvaltning ha alla säte i K.
Af de många samfunden och föreningarna, dels för
vetenskap och konst, dels med humana och sociala
syften, kunna nämnas Videnskabernes selskab
(stiftadt 1742), som 1897 fick en präktig byggnad
för sig och Carlsbergfonden (se d. o.); Det nordiske
oldskriftselskab (1825), Landhusholdningsselskabet
(1769), Kunstforeningen (1825; se Konstföreningen,
sp. 857), Musikforeningen (1836), Industriforeningen
(1838), Haandverkerforeningen (1840),
Arbejderforeningen (1860), Studenterforeningen
(1820) med en ny ståtlig byggnad (1910; pl. IV,
fig. 18), Handels- og kontoristforeningen (stiftad
1841, men väsentligt omdanad under Tietgens
ledning 1886), Frimurerlogen, hvars stora hus blef
färdigt 1868, Odd Fellowordenen, som 1900 köpte
f. d. Schimmelmanska palatset, ständigt användt som
konsertlokal ("Koncertpalæet"; pl. IV, fig. 17), och
Kristelig förening for unge mænd, med en stor byggnad
(1900). Frälsningsarmén fick 1887 en afdelning i K. och
har där utvecklat en betydande verksamhet bland de
lägsta samhällslagren. Det kongelige köbenhavnske
skydeselskab og danske broderskab, omnämndt redan
1443, har uteslutande sällskapligt syfte.
K. är måhända i högre grad än någon annan hufvudstad
medelpunkt för folkets andliga och materiella
lif. Där finnas dess viktigaste vetenskapliga
och konstnärliga institutioner (se ofvan). Det
är säte för regeringen, riksdagen, Höjesteret,
Landsoverretten för östiften (jämte K:s Hof-
og stadsret, se d. o.), Själlands biskop och
stiftsamtman, flottans amiral, kommenderande generalen
på öarna och generalstaben. Där finnas arméns tyghus
och verkstäder, dess ingenjörkår och största delen
af dess artilleri, och flera infanteriregementen äro
där garnisonerade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
