- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
661-662

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sundet. K:s kommunala inkomster voro 1909-10
39,100,000 kr., hvaraf i skatt å fast egendom
7,457,000, inkomstskatt 5,293,000, afgifter
för monopol 1,129,000 och koncessioner 410,500,
inkomster af kapital eller egendomar 9,435,000
(däraf öfverskott af gasverken 3,3 mill., af
elektricitetsverken 3,5 mill. och af vattenverken
0,6 mill.), slutligen förbrukade aktiva 1,234,000 och
upptagna lån 14,242,000. Utgifterna voro 36,576,000
kr., nämligen till förvaltning, hvaribland pensioner
1,637,000, fattigvård 3,162,000, ålderdomsunderstöd
1,424,000, skolväsen 5,261,000, rätts- och polisväsen
2,488,000, omkostnader för sjukhus, sinnessjuka och
allmän hälsovård 3,778,000, brandväsen 741,000, vägar
och gator 1,828,000, belysning 872,000, renhållning
812,000, räntor å skulder 5,074,000 och afdrag
1,216,000 samt ökning af aktiva 6,774,000. K:s skulder
äro 177 mill. kr., medan dess tillgångar äro 20,5
mill., och dess fastigheter ha ett sammanlagdt värde
af 155 mill., nämligen för egendomar till kommunala
ändamål 57,9, egendomar af ekonomisk betydelse 44,5
och belysningsverken 52,3. K:s finansiella ställning
är bekymmersam. – I kyrkligt hänseende är K. indeladt
i 3 prosterier; det väljer 14 folketingsmän och 7
landstingsmän. Dess vapen är 3 torn, af hvilka det
mellersta är större än de två andra, och under dem
några vågor.

K:s befolkning är 1911 efter den nya folkräkningen
462,132 pers. mot 400,575 år 1901, hvilket visar en
tillväxt af öfver 15 proc. under 10 års förlopp. Af
befolkningen 1901 voro 184,700 män och 215,900
kvinnor, alltså 54 proc. kvinnor. För att få en
riktig bild af hufvudstadens storlek bör man dock
tillägga inbyggarantalet för Frederiksberg 97,370
pers. och för Gjentofte (med Hellerup) 24,642,
hvarigenom befolkningen för Stor-K. uppgår till
inalles 584,144 pers. eller öfver 1/5 (21 proc.) af
hela Danmarks folkmängd (2,757,000 pers. 1911). K:s
befolkning var 1801 blott 101,000 pers. och ännu 1850
blott 130,000; tilläggas härtill omkr. 10,000 för
de nu inkorporerade delarna och för Frederiksberg,
visar sig en fyrdubbling af K:s folkmängd under
60 års förlopp. Det är i synnerhet sedan 1870,
som tillströmningen från det öfriga landet egt
rum. Samtidigt har förhållandet mellan stadens
enskilda delar väsentligen ändrats. I det inre har
stadens befolkning starkt aftagit, emedan byggnaderna
där till stor del omdanats från boningshus till
affärslokaler, och folktillväxten faller under senare
tiden uteslutande på förstäderna, i synnerhet dessas
yttre delar. Af befolkningen i K. och Frederiksberg
stodo 1906 14,200 pers. utanför folkkyrkan; däraf voro
3,276 judar och 3,234 romerska katoliker. 32,500 voro
utlänningar, hvaraf öfver hälften svenskar, nämligen
16,637 (männen nästan uteslutande handtverkare eller
arbetare, kvinnorna tjänstefolk), medan omkr. 4,000
voro födda i Slesvig och 6,000 i Tyskland. Svenskarna
ha bildat en förening (1867), hufvudsakligen för
sjukhjälp, och en kvinnoförening samt byggt sig en
egen kyrka (se ofvan). Af äktenskap ingicks omkr. 1/5
borgerligt, och omkr. 1/4 af antalet födda barn var
oäkta. Under senaste åren har födelsesiffran minskats,
men dödsfallen ha i ännu större grad aftagit, hvilket
tyder på, att K. är en jämförelsevis sund stad.

Befolkningens snabba tillväxt står väsentligen i
samband med handelns och industriens raska
utveckling. På handel och samfärdsel ha 1/5
och på handtverk 2/5 af alla själfförsörjare
i K. sitt lifsuppehälle (medtagas de försörjda,
bli siffrorna ändå större); kvinnornas deltagande
i arbetet är i stark tillväxt både i fråga om
handel och industri. K. är Danmarks viktigaste
handelsstad: den öfvervikt, som Hamburg ännu
för 50 år sedan hade på det danska affärslifvet,
särskildt i Jylland, är för länge sedan bruten,
och affärerna ledas nu företrädesvis från K:s börs,
hvarjämte K. delvis fyller äfven Skånes behof. Af hela
Danmarks import 1909 (725 mill. kr. värde) kommo på
K. omkr. hälften af de varor, som stannade inom landet
(271 mill. kr. värde), och 9/10 af reexporterade
varor; af exporten (608 mill. kr. värde) bidrog K. med
3/10 (landtbruksprodukter till England gå öfver
Esbjerg). K:s handelsflotta utgöres af omkr. 400
ångfartyg om 344,700 ton (1870 funnos blott 48
ångfartyg om 7,500 ton), hvilket är omkr. 81 proc. af
hela Danmarks ångfartygsflotta; däremot har K. blott
300 segelfartyg om 16,500 ton, d. v. s. knappt 12
proc. af hela landets. Hamnen besöktes 1907 af 18,916
fartyg om 3,952,000 registerton, hvaraf omkr. 1/3
kom på frihamnen; hela ökningen sedan 1897 kommer på
den sistnämnda, medan antalet besök af den allmänna
hamnen är nästan oförändradt. Af bref utdelades
1909-10 47,8 mill. (däraf omkr. hälften lokalbref)
och afsändes 90,9; af telegram anlände till K. 756,700
och afsändes 702,700. Af industriella anläggningar
må särskildt framhållas skeppsvarf, maskinfabriker,
gjuterier och andra metallvarufabriker, porslins-,
fajans- och terrakottafabriker, bryggerier,
sprit- och sockerfabriker, ångkvarnar, bagerier,
konservfabrik, smörpackningsanstalter och flera slags
väfverier. Ej få handtverksgrenar drifvas numera
rent fabriksmässigt: byggnads- och möbelsnickeri,
vagn- och skodonsfabriker. Af 80,100 arbetare
komma 1/3 på företag med 21–100 arbetare och 1/3 på
företag med öfver 100 arbetare. Af ångpannor funnos
i K. 1909 754 om 27,000 hkr; dessutom användas i
stort omfång både gas och elektricitet som drifkraft.
E. Ebg.

Köpenhamns fasta försvar. Sedan det redan
i början af 1600-talet påbörjade ombyggandet af K:s
gamla enceinte med Frederikshavns
citadell
i n. och Kristianshavns befästning
på Amager ändtligen fullbordats 1677, gjordes
föga vid det fasta försvaret förrän 1713, då
sjöbatterierna Tre kroner och
Prövesten bildades
genom några gamla örlogsskepps sättande på
grund, och i slutet af 1760-talet, då sjöfästet
Lynetten anlades och batteriet Sextus
vid Kristianshavns nordspets utvidgades, hvarjämte
ett nytt Tre kroner sedermera byggdes, Prövesten
förnyades och Strickers batteri på Amager anlades.
Enceinten hade emellertid blifvit alltmer gammalmodig,
hvarför densamma började raseras 1872. Äfven
sjöbefästningarna, som förut gång efter annan
iståndsatts, förstärktes nu intill 1868 med ett
nytt Prövesten samt med anläggandet af Mellemfort
och Kalkbrænderibatteriet m. fl. åtgärder. Det
räfflade artilleriets införande tvingade emellertid
till omedelbart vidtagande af ytterligare
förstärkningar, som utfördes 1868–79. Under tiden
hade dock nya, på modernare principer stödda
befästningsförslag uppgjorts för såväl land- som
sjösidan, och tack vare de för finansåren 1885–94

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:32 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free