Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamns amt - Köpenhamns Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
667
Köpenhamns universitet
s. k. Gamla K:s amt, staden K:s närmaste omnejd,
dels om detta och det därmed under samme amtman
förenade Roskilde amt; de utgöra resp. 485,7 och 687,3
kvkm. och ha inalles 218,770 inv. (1911). Af dessa
komma 97,370 på Frederiksberg, som 1900 afskildes
från amtet, och 14,100 på städerna Roskilde och Kjöge,
medan Gamla K:s amt har 71,000 och Roskilde amt 36,300
inv. Folkmängden har stigit med 80 proc. sedan 1880,
då den var blott 121,500 pers., och tillväxten faller
öfvervägande på Gamla K:s amt och Frederiksberg. Hvart
och ett af amten har sitt amtsråd; tillsammans utgöra
de 4 kontrakt, 8 jurisdiktionsområden och 7
folketingskretsar (den ena tillhör dock öfvervägande
staden K.). I n. och v. är terrängen högt belägen och
backig, under det östra delen längs kusten är låg och
flack; lågland är äfven "Heden", en jämn,
fruktbar slätt, 150 kvkm., s. ö. om Roskilde.
Norrut ligga Fure- och Farumsjöarna samt Mölle å;
Lejre å faller ut i Roskildefjord. Af hela
arealen (116,000 har) voro 1907 52,900 har åker,
42,500 ängs- och betesmark eller träda och 8,800
skog. 1898 underhöllos 24,700 hästar, 61,200
nötkreatur, 19,100 får och getter samt 59,100
svin. Inom amtet finnas jämförelsevis många stora
egendomar (146), men endast föga arrendegods.
E- Ebg.
Köpenhamns universitet är numera
väsentligen ett ämbetsverk under Kirke- og
undervisningsministeriet. Visserligen har det
sin särskilda styrelse, bestående af rektor och
konsistorium, hvarjämte hvarje fakultets medlemmar
rådslå om de angelägenheter, som röra denna enskilda
fakultet, och en almindelig lærerforsamling, som
omfattar alla universitetets fast anställda lärare
och samlas 4 gånger årligen, rådfrågas om alla
viktigare ärenden rörande hela institutionen. Denna
församling utser hvart år rektor och väljer hvart
annat år 5 medlemmar af konsistoriet, 1 för hvarje
fakultet, och dessutom 8 medlemmar (alla valda
för 4 år); konsistoriet, hvartill dessutom rektor
och de 5 fakulteternas dekaner ega tillträde,
räknar således inalles 18-19 medlemmar. Men i de
allra flesta frågor ha dessa församlingar endast
rådgifvande myndighot, under det afgörandot ligger
hos ministeriet och konungen, hvilket särskildt
gäller om alla lärarplatsers tillsättande, ofta efter
föregående täflan; ja t. o. m. de akademiska gradernas
utdelande erfordrar kunglig sanktion. Universitetets
ekonomi skötes af en kvestor, under två professorers
tillsyn; men kvestorn utnämnes af konungen och
sorterar under ministern, hvarjämte universitetets
årliga utgifter fastställas genom den af riksdagen
beslutade finanslagen. Universitetets inkomster af
jordagods och tionden uppgå till 176,500 kr. och andra
inkomster till 136,400, men för att täcka utgifterna
lämnar statskassan ett årligt tillskott (815,000
kr. 1911). Af särskilda legat till universitetets
ämbetsmän, samlingar eller vetenskapernas
fromma finns ett på omkr. 800,000 kr. samt till
understöd åt studerande ett å 2,300,000 kr.;
öfver de årliga räntornas utdelning bestämma olika
stipendiestyrelser. Universitetet har 5 fakulteter:
den teologiska med 5 ord. och 2 andra lärare; den
rätts- och statsvetenskapliga med resp.
9 och 4; den medicinska med resp. 9 och 3 samt
6 hospitalsöfverläkare, som hålla kliniska
föreläsningar; den filosofiska, omfattande
filosofi, historia och filologi, med 16 ord.
och 5 e. o. professorer
samt 10 docenter, och den
matematisk-naturveten-skapliga med resp. 12 och
9, alltså inalles 90. Professorslönen är 3,600
kr. med 600 kr. lönetillägg hvart femte år intill
6,000 kr. efter 20 års tjänstgöring; härtill
komma, i synnerhet för de äldste, fri bostad eller
hyresersättning och några mindre inkomster. Docenterna
aflönas med 2,000-4,800 kr. Inalles uppgår
professorernas aflöning till omkr. 290,000 och
docenternas till omkr. 100,000 kr. Studietiden delas i
2 terminer ("semestrar") årligen (1 sept.-21 dec. och
l febr.-30 juni). Medan den inträdespröfning, som
till 1852 hölls vid universitetet (examen artium),
nu förlagts till allmänna läroverken, hållas däremot
vid universitetet följande examina (1 eller 2 ggr
årligen): 1) filosofisk examen, som fordras af
alla studenter som villkor för afläggande af senare
akademisk ämbetsexamen, och ämbetsexamina, nämligen 2)
teologisk, hvartill höra särskilda prof i predikan
och katekisation, 3) den juridiske fællespröve,
som också kan tagas af icke-studenter (s. k. danske
jurister l. examinati juris), 4) fullständig
juridisk examen (2:a delen af "fællespröven"), 5)
statsvetenskaplig, 6) nationalekonomisk-statistisk,
7) medicinsk, som tages i 3 afdelningar och sedan 1838
omfattar äfven kirurgi, och 7) skoleembedsexamen (inom
både filosofiska och matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten), som lämnar examinanderna fritt val af
hufvudfack med tillägg af några få bifack. Vid dessa
examina ges 3 olika betyg (karaktercr): laudabilis
(se d. o.), hand illaudabilis (af 1:a eller 2:a
graden) och non contemnendus. Till ämbetsexamina kunna
äfven räknas magisterkonferenser, som berättiga till
lärarplatser vid skolorna eller äro en förberedelse
till ernående af akademiska grader. Den, som
studerat en viss vetenskapsgren inom filosofiska
eller matematisk-naturvetenskapliga fakulteten,
kan anmäla sig till att undergå pröfning, som är
dels skriftlig, dels muntlig; hufvudvikten ligger
på besvarandet af en större skriftlig uppgift,
som beräknas taga 6 veckor. Utom denna afhandling
utdelas 3 à 4 mindre uppgifter till besvarande på 4
timmar å lärosalen ("under klausur"). Den muntliga
pröfningen består i den matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten i en examination, i den filosofiska i 3
föreläsningar öfver uppgifna ämnen med resp. 8 dagars,
2 dagars, 6 timmars förberedelsetid. I stället
för dessa föreläsningar kan träda examination,
om kandidaten det önskar eller om fakulteten,
efter utfallet af det skriftliga profvet, anser det
nödigt. I st. f. betyg ges blott ett admissus. Af
akademiska grader finnas blott doktorsgraden
(resp. teol., juris, polit., med. och filos.) -
magistergraden upphäfdes 1854 - och den endast af
teologiska fakulteten bibehållna licentiatgraden;
i de andra fakulteterna kräfves högsta betyg
för rättighet att erhålla doktorsgrad. Någon
sirskild promotionshögtidlighet förekommer ej. Utom
tillfälliga minnes-, sorge- eller glädjefester firar
universitetet årligen två akademiska fester med tal
och kantater, den ena till minne af reformationen
(sedan 1617), den andra med anledning af konungens
födelsedag. Till dem bägge utfärdas inbjudning
genom en särskild skrift, innehållande en af någon
professor författad afhandling. Hvart år sedan 1791
offentliggör universitetet täflingsämnen, närmast
afsedda för yngre studerande; prisen ut-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
