Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamns Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
669
Köpenhamns universitet
670
göras af guldmedaljer, utdelade på festen
å konungens födelsedag, under det de under
året graducrade uppräknas ("proklameras") vid
reformationsfesten. Professorerna ha ej någon
särskild ämbetsdräkt - utom de teologiska, som bära
prästdräkt -, och rektorns enda utmärkelsetecken är en
guldkedja. Universitetets hufvudbyggnad (se pl. II,
fig. 9 till art. Köpenhamn) uppfördes af P. Malling
1S31-36. Hufvudfasaden är prydd med bronsbyster
af J. F. Schouw, H. N. Clausen, J. N. Madvig och
Jap. Steenstrup, trappuppgången med H. Bissens statyer
af Apollon och Minerva och med fresker ur grekiska
mytologien af Konst. Hanscn; festsalen, som midt på
byggnaden skjuter ut på universitetsgården som en
särskild flygel, är smyckad med en serie målningar med
ämnen ur universitetets egen historia af Marstrand,
Bloch m. fl. Universitetsbyggnadens 3 öfriga flyglar
utgöras af biblioteket (uppf. 1857-61); zoologiska
museet (uppf. 1866-69) och kvestursbyggnaden; den
gård, som de omsluta, inrymmer konsistoriebyggnaden,
den enda kvarlefvan af den gamla biskopsgården
(från 1400-talet). Till universitetet höra
vidare mineralogiskt museum (uppf. 1893), kemiskt
laboratorium (s. å.), astronomiskt observatorium
(1861) och botanisk trädgård (10 har, anlagd
1872-74). Dessutom ha på senaste tiden till främjande
af mera själfständigt studium upprättats en rad
laboratorier och flera för det medicinska studiet
afsedda samlingar. Af stiftelser till fattiga
studenters understöd finnas följande, alla under
uppsikt af särskilda professorer: Kommunitetet
(se d. o., stiftadt 1569), Regensen (fri bostad
för 100 studenter, 1619-23), Walkendorffs kollegium
(fri bostad för 20 studenter, st. af rikshofmästaren
Kr. Walkcndorff 1595), Collegium mediceum l. Borchs
kollegium (för 16 studenter eller yngre kandidater,
st. 1689; se Borch, 0.), Elers’ kollegium
(för 24 studenter, st. 1691; se Elers, J.) och
Hassagers kollegium, beläget i Frederiksberg (för 10
studenter, st. 1900 af en prästänka Hassager). Bland
de många legaten, som förvaltas af universitetet,
må framhållas Det Smithske legat (stiftadt 1848,
613,000 kr.), af hvars räntor understöd utdelas
till lofvande unga vetenskapsmän; det har i hög
grad främjat studiernas förkofran. - Studentantalet
utgjorde 1911 omkr. 3,000; 1909 dimittera-des från
skolorna 679 studenter, hvaraf 107 kvinnor (1900 354,
hvaraf endast 28 kvinnor); ett ej ringa antal upphör
dock snart att studera vidare. Af vetenskapliga
institutioner i närmare samband med universitetet må
framhållas Den polytekniske læreanstalt (st. 1829)
och Pastoralseminariet (st. 1809) samt Rigshospitalet
(förut Frederiks hospital), som i likhet med
Kommunehospitalet och Börnehospitalet ger de blifvande
läkarna tillfälle till praktisk utbildning.
Historia. Kristian I utverkade efter sin resa
till Rom en påfvebulla (19 juni 1475), hvarigenom
ärkebiskop Jens Brostrup i Lund fick i uppdrag att
sörja för upprättandet af ett studium generale. 4
okt. 1478 utfärdades den äldsta privilegieurkunden,
hvarigenom Köpenhamns universitet fick sin egen
valda öfverhet under tillsyn af Roskildebiskopen
som kansler, och hela universitetets personal erhöll
egen jurisdiktion. Domprosten Peder Albertsen, som
utnämndes till prokansler, hämtade från Köln de förste
lärarna och studenterna, 1 juni 1479 invigdes
universitetet, och 28 okt. 1479 utfärdades
dess äldsta statuter, närmast med Bolognas till
mönster. Universitetet var därefter hufvudsakligen
en kyrklig läroanstalt; skolastik och kanonisk
rätt voro hufvudämnen. Sitt säte fick det
i Köpenhamns dåvarande rådhus, nu Själlands
biskopsgård. Lärarkrafterna voro få, till följd af
bristande penningtillgångar, studenternas antal ringa;
det hjälpte föga, att konung Hans 1498 förbjöd en hvar
att studera utomlands, hvilken ej studerat minst två
år i Köpenhamn eller Uppsala. Då reformationen 30 år
senare började vinna insteg och studenterna strömmade
till de nya evangeliska prästskolorna i Haderslev,
Viborg och Malmö, afstannade universitetets verksamhet
h. o. h. (1530), och lärarna skingrades. Men efter
reformationens seger förbereddes universitetets
återupprättande. Indragna klostergods och tionden
anslogos till lärarnas löner och andra utgifter;
biskopsgården (n. om Vor Frue kirke) togs till
universitetsbyggnad, och kanikernas forna residens
uppläts till bostäder åt professorerna. En af
de gamle lärarna, Kristian Morsing, hemkallades
från utlandet och valdes till rektor, nya lärare
antogos, bland hvilka flera tyskar, och 1537 börjades
föreläsningarna ånyo. 10 juni 1539 fick universitetet
sin nya "fundats og ordinans", utarbetad af Bugenhagen
med Wittenbergs universitetsstadga till förebild,
d. v. s. Köpenhamns universitet blef nu en evangelisk
prästskola i st. f. att ha varit en katolsk. Det
erhöll 12 professorer, 3 i teologi, af hvilka en
alltid skulle vara Själlands biskop, 1 i juridik
(romersk rätt), 2 i medicin och 6 inom filosofiska
fakulteten, som betraktades som en förskola till de
tre andra. En lärare började vanligen som professor
i filosofiska fakulteten och uppflyttades sedermera
i någon af de öfriga, en anordning, som höll sig i
öfver 200 år; förnämligast var den teologiska. 1544
egde de första promotionerna rum (4 baccalaurei
och 3 doktorer i teologi), och sedermera gick
den akademiska verksamheten framåt med jämna
steg. I synnerhet vann universitetet anseende som
teologiskt lärosäte genom Niels Hemmingsen, men
äfven Tyko Brahe höll några föreläsningar där. Ett
kraftigt stöd var det 1569 af Fredrik II grundlagda
Kommunitetet (se d. o.), och 1571 fick universitetets
stiftelseurkund ett tillägg, hvarigenom professorerna
tillförsäkrades löneförhöjning. En i många riktningar
genomgripande reform betecknas af Kristian IV:s
"novellæ constitutiones" af 1621; vidare byggdes
Regensen (1623), observatoriet i Rundetaarn (1642)
och en anatomisk "teater". Under 1600-talet var en
rad ypperliga vetenskapsmän fäst vid universitetet:
H. P. Resen och J. Brochmand, Longomontanus och Oluf
Worm, de båda Bartholin och Oluf Borch, en tid äfven
Niels Steno; men undervisningen var oftast själlös och
den lärdom, som meddelades, formalistisk-skolastisk,
hvarjämte öfverdrifven vikt lades på att utveckla
färdighet i att tala latin och på subtila
disputationer. Studenterna kämpade med nit och
tapperhet under Köpenhamns belägring 1658-59. Ehuru
själf lärd, lyckades Fredrik III ingenting uträtta för
universitetets utvecking, men som dess "patronus"
införde Griffenfeld 1675 "den filosofiske pröve"
("anden examen") och teologisk examen, närmare
fastställd 1707. 1728 brunno universitetsbyggnaden
och universitetsbiblioteket (grundlagdt 1647) ned,
men den förstnämnda återuppfördes snart, och 1732
blef universitetet be-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
