- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
715-716

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laach - Laache, Nils Jakob - Laache, Sören Bloch - Laacher see - Laagen, 1. Gudbrandsdals-L., 2. Numedals-L. - Laagkærris - Laaland - Laale, Låle l. Lolle, Peder - Laar, Pieter - Laas, Ernst - Laasebrev - Laatokka - Lab. - Labadie, Jean de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

715

Laache-Labadie

716

västra sidan af sjön ligger benediktinklo-stret
Laach, Maria-Laach (AbbaUa Sandas Marias in Lacu
1. Abbaiia Lacensis), som stiftades 1093 och upphäfdes
1802. Jesuiteina, som egde det 1863-72, hade där
ett kollegium, och efter klostret äro uppkallade en
inflytelserik tidskrift, "Stimmen aus Maria-Laach"
(redaktion i Luxemburg) samt samlingsverket "Collectio
Lacen-sis", en samling af de nyare konsiliernas dekret
och akter (från 1682), för så vidt de äro erkända af
kyrkan (7 bd, 1870-90). Kyrkan (liksom hela

Klosterkyrkan Maria-Laach.

klostret tillhörig staten) är det vackraste
minnesmärket af romansk byggnadskonst
i Rhenprovinson (se Eg.). Sedan 1892
bebos klostret åter af benedik-tiner.
(J. F. N.)

Laache [lake], N i l s J a k o b, norsk biskop,
f. 6 nov. 1831 i Ullensaker (öfre Romorike),
d. 5 febr. 1892 i Trondhjern, fick torftig
folkskolebildning, arbetade några år som butiksbiträde
i Kristiania, blef student 1855 cch teol. kandidat
185£ samt verkade därefter i inre missionens
tjänst. Särskildt tog han väsentlig del i redigeringen
af uppbyggelsetidningen "For fattig og rig’’ och
ingrep kraftigt i don religiösa väckelserörelse,
som på 18"O- och 1860-talen gick öfver landet och
är förknippad särskildt med professor Gi^le Joh s^ns
verks -mhot. Som präst arbetade L. i Trondhjcms stift
1864-78 och därefter i Eidan-ger; 1883 utnämndes
han til’ biskop öfver nyssnämnda stift. Af hans
särskildt utgifna skrifter, som delvis utkommit i
många upplagor, märkas Om allrrcns sukrumcnl. (1864),
Om börncojidrafjclse (1871; sv. öfv. 1872 och 1875)
och Hiixandarilsborj (1883). Kanhända måste hans
otaliga bidrag till samtidens uppbyrg-ls l tfe-a ur
tilbrätas st ne betydelse, äfven för väckelsetidens
karakteristik. Ö. A. ö.

Laache Hake], Sören B l och, norsk läkare,
universitetslärare, f. 31 jan. 1854 i Fet,
blef med. kandHat 1879, med. doktor 18r’0 och
professor i medicin 1896. Af hans många arbeten
märkas den med prof. Skjdderups medalj prisbelönade
afh. Om blodels, narnlig de i öde blodlffjcmers
fnrhnld ved .ancrmixke lilslunde ("Die anämie",
i;niv.-program 1883), frin-analyse fnr lar/er
(s. å., många uppl.; öfv. ti1! Hora språk), Om
rmnijemn -ni f nr fr (?rndiH-afh., 1P90), hvarjämte
han i "Norsk ma^y.in for l;i-gevidenskaben", som
tv^n redigerade 1PP4 -92, och nndra tidskrifter
publicerat ett stort antal af-hamllin«rar.
O. A. ö.

Laa^er see. Se L a a c h.

Laagen [la-], Lagen 1. Lou gen Paiur-l
1. Gudbrandsdals-L., älf, kommer från Lesje-

| skogens vatten på Dovre, flyter i sydöstlig
riktning ’ genom Gudbrandsdalen, där den upptar
biälfvarna Otta, Sjoa och Vinstra, och faller vid
Lillehammer ut i Mjösen. Längd 195 km. Vattenområde
12,370 kvkm. - 2. N u m ed a l s-L., älf, rinner från
Xordmandslaagen, en fjällsjö midt på Hardanger-vidda,
nära gränsen mellan Buskeruds, Bratsbergs och Söndre
Bergcnhus amt, först åt ö., sedermera åt s. genom
Numedalen, passerar ett stort antal sjöar, strömmar
strid och forsande genom Kongsberg och faller ut i
Larviksfjorden. Längd 3-40 km. Vattenområde 5,660
kvkm. l o. 2. O. A. ö.

Laagkjse: ris [lag-], no. Se A c k j a.

Laaland f la-], L å l a n d, dan^K ö. Se L o 11 a
n d.

Laale | la-], L å l e 1. L o 11 e, P e d e r,
dansk ord-spräkssamlarc, var säkerligen prästman
(han kallades legista) och lefde i slutet af
1300-talet. Hans Ord-sprofj är en samling af 1,200
latinska sentenser i distika jämte omkr. 1,000
motsvarande danska ord-sprak. Latinet är mycket
dåligt, uppfylldt af galli-cismcr, hvilket synes
antyda, att författaren var "paris-klerk". Af de
danska ordspråken äro måhända några hopsatta af
författaren själf, men de allra flesta äro utan
tvifvel gamla, af folket själf skapade. Samlingen är
den äldst i sitt slag i Norden, om man undantager det
lilla isländska "Måls-håttarkvjrdi", och därför en
viktig källa till känne-demen om folkets tanke- och
föreställningssätt. Den trycktes 1506 (nya uppl. 1515,
af Kr. Pedersen, och 1614, af H. Skoning, omtr. 1703)
samt begagnades ännu någon tid efter reformationen
allmänt soin skolbok i latin. Senare upplagor äro
utgifna af R. Nyerup 1828 samt af A. Kock och C. af
Petersons (1889-94). Bidrag till tolkningen af dem ha
lämnats af E. Wadstein i "Medeltidsordspråk" (i "Nyare
!>Mr. t. känned. om de sv. landsmålen etc.", 1896).
C. E.*

Laar [lar], Pieter, holländsk målare. Se L a e r.

Laas [läs], Ernst, tysk filosof, f. 1837, professor
i Strassburj? 1872, d. där 1885, ans’öt sig till
positivismen, dock ej i den form, som denna fått genom
Comtc, utan med hänvisning tllbaka till Pro-tagoras
ech bland nyare filosofer till Hume och Stuart
Mill. Hans hufvudarbcte är Idcalixmns imd poKilirismns
(3 dl , tc79-84). Litteramchcr vachlass uteaf B. Kerry
(1887). En afh. om L:s filosofi har utgifvits af
R. Hanisch (1902). S-e.

Larsebrev [l;>sc-], da., jur., ett slags i äldre dansk
rättspraxis förekommande kungliga brcf med bekräftelse
på förut osäker eganderätt till jord. C. G. Bj.

La^tokka flat-], det finska namnet på L a d o g a.

Lab., vid växtnamn förkortning för J. J. Labil-1 a
r cl i é r c.

Labacfie [labadl], Jean de, fransk mystiker ocli
separatist, f. 1610, d. 1674, uppfostrades i
jesuiternas skola i Bordeaux och slöt si°: till en
början med stor hänförelse till deras orden. Sedan
allehanda mystisk-reliffiösa upplefvelser hos honom
gruml! ’gt ’fvertyge^en, att han vore kallad till att
reformen k’ rkan efter de apostoliska församlingarnas
mönster, u^tndde han 1639 ur jesintordon och renade
sior. und T -ti<nndc misstänksamhet och förföljelser
fnn sra forna ordensbröder, åt en utomordentligt
fT-.mjrWsrk, fri predikoverksamhet på skilda
orter. H";ruid T närmade han sig, s’irskiMt under
i^trrcket af Calvins "Insfcitutio", alltmer til]
den reformerta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free