Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laboulaye, 2. Antoine Paul René Lefebvre de L. - Labour annual - Labour church - Labour co-partnership - Labourd - Labour day - Labour department - Labourdonnaie, François Régis - Labourdonnais, 1. Bertrand François Mahéde L., 2. Louis Charles Mahéde L. - Labour exchange - Labour party
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
Labour annual-Labour party
734
tog L. afsked och drog sig
tillbaka till privat-lifvet.
1. E A-t. 2. V. S-s.
Labour annual [léYbo ä’njuol], engelsk årsbok för
socialism och socialpolitik, utg. sedan 1895 af
J o-seph Edwards, är viktig på grund af en mängd
uppgifter om arbetarförhållanden och socialpolitiska
företag af alla slag, i synnerhet i England.
Labour church [léYbo tjo’tj], eng. ("arbetar-kyrka’’)
1. Socialistiska kyrkan, ett slags arbctarrcligion
i England, som lämnar rent teologiska frågor åt den
enskildes öfvertygclse, men som "söker realisationen
af allmän lycka i upprättande af en socialistisk
stat, grundad på rättvisa och kärlek". Denna
religion lär, att "förbättringen af sociala villkor
och utvecklingen af den personliga karaktären äro
nödvändiga för befrielsen från socialt och moraliskt
slafveri och yrkar därför på studiet af samhällets
ekonomiska och sociala krafter". Den första Labour
church stiftades 1891 i Manchester af John Trevor,
en unitarisk präst. Sedan spred läran sig, och
många fackföreningar ha anslutit sig till densamma
och hålla söndagsmöten, då man sjunger sånger ur
Labour-church-sångbokeh och åh:>r uppläsningar. Äfven
för bröllop, dop och bcgrafningar har Labour church
sin särskilda ritual. Labour co-partnershfp [léTbe
k eng. Se Kooperation, sp. 958-959.
Labourd [-bör], fordom grefskap. Se Basker. Labour
day. Se L a b o r d a y. Labour department [léYba
dipä^tmant], eng., arbetsdepartement. Se Ar b
e tss t a t is t i k, sp. 1362-63.
Labourdonnaie [-bordånnä], F r a n c o i s Regis
de, grefvc, fransk politiker, f. 1767, d. 1839,
sällade sig 1792 till den franska emigranthärcn under
prinsen af Condé, men återvände snart i hemlighet
till Frankrike och deltog i Vendée-striderna. Under
konsulatet (1799-1804) försonade han sig med den nya
ordningen och blef 1815 efter den andra bourbonska
restaurationen medlem af deputeradekammaren. Där
tillhörde han de hätskaste och mot alla nyare idéer
häftigast stridande ultra-rojalisterna. L. bekämpade
därför den ena ministären efter den andra, särskildt
Villéles finanspolitik, blef själf aug. 1829
inrikesminister i Polignacs ministär, men afgick
efter några månader till följd af oenighet med sina
kolleger, utnämndes till led. af conseil d’état
och (jan. 1830) till pär, men miste till följd af
julirevolutionen s. å. dessa värdighetcr och drog sig
tillbaka till privatlifvet. (V. S-g.)
Labourdonnais [-bordånnä]. 1. Bertrand FranQoisMahéde
L., fransk sjöofficer, f. 1699, d. 1753, ingick i
franska ostindiska kompaniets tjänst, i hvilken han
utmärkte sig vid flera tillfällen, bl. a. 1724 vid
intagandet af Mahé (hvarför dess namn fogades till
hans eget), och blef 1733 generalguvernör öfver öarna
Tle de France och Bourbon, hvilka båda kolonier han
bragte i ett blomstrande skick. 1740
erhöll han befälet öfver en eskader i de indiska
farvattnen och intog 1746 Madras, men återlämnade det
till engelsmännen enligt kapituiationsvilikoren mot en
lösen af 9*/2 mill. frcs. Generalguvernören Dupleix
vägrade emellertid ratificera detta fördrag och
beskyllde L. för att ha förrådt kompaniets intressen,
hvarför denne 1743 reste hem för att rentvå sig från
denna beskyllning, men insattes pä Bastiljen och
hölls där fången i flera år, utan att få rättfärdiga
sig. Först 1751 blef hans oskuld erkänd och friheten
honom åtcrgifvcn. Hans minne har blifvit förevigadt
genom Bernardin de Saint-Pierres idyll "Paul et
Vir-ginie", och hans staty restes 1859 i Port Louis på
lie de France. - 2. Louis Charles Mahé d e L., sonson
till L. l, f. 1795, d. 1840 i London, var på sin tid
den dittills störste mästaren i schackspel. Han utgaf
1827 "Mémoircs historiques" rörande sin farfader och
1834 Traité de jeu des échecs samt från 1836 (tills,
med Méry) den första schack-tidskriften, "Palamédc".
(V. S-g.)
Labour exchange [léYba iks-tjéYndj], eng. Se
Arbetarbörs.
Labour party [léVba pä’ti], eng., "arbetarpartiet". 1)
Independenl labour party ("själfständiga
arbetarpartiet"), brittiskt socialdemokratiskt parti,
bildadt i Bradford 1893, förnämligast i syfte att
utveckla praktisk socialistisk propaganda, mera
anpassad efter det brittiska folklynnet än den,
som utmärkte Social democrauc federation (numera
Social democratic party; jfr H y n d m a n). Dess
program har emellertid städse varit kollektivistiskt:
socialiseringen af produktionsmedlen eller, m. a. o.,
naturtillgångarna och kapitalet. Dess teoretiska
grundval är f. ö. ej med precision utlagd, men torde
i allmänhet öfverensstämma med den reformistiska
ny-marxismen eller revisionismcn. Tillhörande
det internationella socialistiska sekretariatet,
har detta parti, gcmenligen kalladt I. L. P.,
ett nutidsprogram af politiskt radikalt, stats- och
kommunalsocia-listiskt innehåll, fogadt efter aktuella
politiska och sociala förhållanden i Storbritannien,
och f. ö. utgör det i viss mening kärnan i
"Labour party" (se nedan). "I. L. P.", hvilket äi
Storbritanniens mest betydande socialdemokratiska
fraktion, men som varit hemsökt af kriser och föremål
för åtskilligt klander från radikalt socialistiskt
och ortodoxt marx’s-tiskt håll, räknade vid 1910 års
ingång omkr. 60,000 medlemmar, det stora flertalet
fackligt organiserade lönearbetare, vid hvilkas sida
bl. a. ett antal personer ur den bildade medelklassen,
såsom läkare, lärare, präster, advokater etc., tagit
plats. Vid parlamentsvalen i febr. 1910 afgåfvos för
partiets speciella kandidater 92,000 röster; och det
har en jämförelsevis talrik representation i kommunala
församlingar, nämnder o. d. Dess förnämsta ledande män
äro J. K. Hardie (se denne) och J. Ramsay Macdonald. -
2. Labour party, en mer allmänt radikaldemokratisk,
socialistiskt syftande politisk sammanslutning i
arbetarklassens och arbetarrörelsens intresse. Efter
olika förberedelser att få till stånd en talrikare
och själfständig arbetargrupp inom underhuset
bildades 1900 The labour representation com-mitiee
("kommittén för arbetarrepresentation"), bakom hvilken
stodo från början ett stort antal fackföreningar,
andra arbetarorganisationer och tre socialistiska
sällskap. Enkannerligen den bekanta Taff vale-domen
(se F a c k f ö r e n i n g a r, sp. 1246) gaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
