Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - La Bruyère, Jean de - Labuan - Laburnum - Labyrint, 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Labuan-Labyrint
öfverdrifven formell slipning. L:s säregna, stora
betydelse i franska litteraturens historia har bäst
an-getts därmed, att han omdanar de store klassikernas
psykologiska realism till pittoresk och bildar
öfver-gång från Moliére till Lesage. Han fick många
efterföljare inom fransk och utländsk vitterhet. Bland
den svenska litteraturens stormän har han ut-öfvat
inflytande i synnerhet på Dalin ("Ar-gus") och
G. F. Gyllenborg (de tidigare satirerna, framför
allt sedcmålningarna och karakteristikerna i "Satir
öfver mina vänner"). - L:s bok, hvaraf ständigt nya
upplagor utkommit (den bästa är ut-gifven af Sorvois
i samlingen "Grands écrivains", 3 bd, 1865-78),
har öfversatts till de flesta europeiska språk, till
svenska af A. Sahlstedt ("De La Bruyércs caracterer
eller sede-bilder af menniskor", 2 bd, 1764-84). - Jfr
É. Fournier, "La comédie de L." (2 bd, 1866), Allaire,
"L. dans la maison de Condé" (2 bd, 1886), Rahstcde,
"L. und seine charaktere" (s. å.),. Pellisson,
L/’ (1892), P. Mo-rillots utmärkta monografi
"L." (1904) samt essayer af Taine och J. Lemaitre.
E- A-ie.
Labuan [läbö-ä’n], ö i Indiska arkipelagen,
9 km. från nordvästra kusten af Borneo, uader
5° W n. br. 78 kvkm. Omkr. 8,411 inv. (1901),
hvaribland några kinesiska och europeiska affärsmän,
resten malajer. ön är kuperad och var, då den
1848 af sultanen i Brunei (Borneo) afträddes till
engelsmännen, till största delen beklädd med skog,
som numera nästan förstörts. Endast en ringa del
af arealen är uppodlad, ön har stora kol-lager, som
dock föga bearbetats, emedan brytningskostnaderna äro
för stora. Emedan L. hvarken som handelsplats eller
kolstation motsvarade de förväntningar England fäst
vid kolonien, beslöt engelska regeringen 1890 att
öfver-låta förvaltningen af L., som dock fortfar
att vara kronkoloni, åt British North Borneo Co.,
men fr. o. m. 1907 tillhör ön kolonien Straits
settlemcnts och förvaltas tills, med scttlement
Singapore. Hufvudstad Victoria (1,500 inv.).
(J. F. N.)
LabuYnum Gris., bot., växtsläkte af fam. Legu-minosw,
afd. Papilwnalcc., nära släkt med Genista,
Blommande gren samt öppnade frukter af
Labnmurn vulgäre (guldregn).
med 3 arter i Syd-Europa, som äro träd eller
buskar med trefingrade blad och gula blommor i
vanligen hängande klasar. Under namn af guldregn
odlas allmänt L. vulgäre (Cytisns Laburnum; se
fig.) och L. alpinttm. Dessa växters alla delar,
i synnerhet fröna, äro mycket giftiga och ha en
bitter smak, beroende på närvaro af alkaloiden c
y t i s i n (se d. o.). Veden är hård och vacker
och användes till förfärdigande af finare redskap.
G. L-m.
Labyri’nt (grek. labtjfrinthos). 1. Urspr, benämning
på en vidlyftig byggnad med många gångar, som på ett
för vandraren villsamt sätt korsade hvarandra, har
sedan fått betydelsen af "irrgång" i allmänhet. Ordet
är måhända en förvrängning af det fornegyptiska
Rope-ro-hunt ("templet vid mynningen af kanalen"),
hvilket man anser beteckna det vid Moerissjön
belägna tempel eller den tempcl-och palatskomplex,
som beskrifvits af Herodotos och andra forntida
författare, ehuru så otydligt, att det varit omöjligt
att därefter med någon grad af visshet rekonstruera
dess planritning. Huruvida nutidens forskningar
å Egyptens mark spridt ljus i denna fråga, är
omtvistadt. Visserligen ha ruiner upptäckts och
afritats, som tillskrifvits "labyrinten"; men
enligt Mariette skulle de verkliga ruinerna ännu
vara oupptäckta. Efter mönstret af den egyptiska,
byggde enligt sagan Daidalos en labyrint på Kreta, som
blifvit ryktbar genom myten om Theseus, Ariadne och
Minotauros och sannolikt betecknade härskarpalatset i
Knoscs (se Kretensisk kultur). Från forntiden omtalas
äfven en labyrint på ön Samos (eller enligt en uppgift
på ön Lemnos) och en i Italien ("Porsennas grafvård");
men äfven om dessa vet man fega eller intet.
Labyrintartade mönster ha, dels under äldre, dels
i nyare tider, använd’s till en mängd olikartade
framställningar, såsom mosaikinläggningar i golf,
vägg-ritningar, graveringar å gemmer, mynt, medaljer,
stensättningar å marken, trädgårdsanläggningar. De
använda mönstren äro af många olika slag, hvilka
ännu äro alltför litet studerade i typologiskt
hänseende. Stundom äro de tydligen bildade genom en
mer eller mindre oregelbunden sammanställning af
meanderslingor. Af de öfriga torde de viktigaste
typerna vara de två, som äro afbildade i fig. l och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
