- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
743-744

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Labyrint, 1.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Labyrint

744

2. Om dessa båda typer, likasom om en mängd af de
andra, gäller, att deras irrgångsnatur är endast
skenbar, ty om man föreställer sig, att nian inträder
i dem genom ing.ingcn (A u fig.) och fortsätter

vandringen mellan de med svart betecknade väggarna,
så kommer man, ehuru efter många vändningar utåt
och inåt, men utan möjlighet till misstag eller ens
tvekan, slutligen fram till innersta delen (fi). I
den i fig. l framställda typen, hvilken här må kallas
den koncentriska, äro väggarna bildade af ett antal
koncentriska, likformiga linjer, som dock äro afbrutna
på vissa ställen, hvarest däremot de båda med den
afbrutna linjen jämnlöpande sidolinjerna äro förenade
genom en tvärlinje. Typen kan uppträda under många
variationer, t. ex. genom olika antal koncentriska
linjer, genom olika form på desamma (såsom ovalcr,
kvadrater eller åttahörningar i stället för de i
fig. använda cirklarna) samt genom olika placering och
olika antal af tvärlinjerna. Den i fig. 2 framställda
typen, hvilken här må kallas vinkeltypcn, kan bildas
på sådant sätt, att man först ritar 2 räta linjer, som
skära hvarandra vinkelrätt, i hvarje kvadrant ritar
en rät vinkel och i hvarje vinkel sätter en punkt
mellan vinkel benen, hvarefter labyrinten fullbordas
genom föreningslinjer på ett sätt, som lätt framgår af
figuren. Typen kan uppträd-a under många variationer,
t. ex. genom att i hvar och en af de ofvannämnda fyra
räta vinklarna ritas ännu en rät vinkel o. s. v.,
genom olika form på föreningsHnjerna (såsom vinkelrätt
brutna linjer, så att det hela får tycke af en samling
koncentriska rektanglar eller kvadrater) och genom att
de punkter, som skola parvis förenas, kombineras på
olika sätt. Den koncentriska typen var sannolikt känd
redan under den klassiska forntiden, om icke förr. Den
förekommer inristad på en gem, som räknas till de
antika. Det innersta rummet innehåller Minotaurens
figur. Om det är denna typ, som användts för ett i
Pompeji funnet mosaikgolf med framställning i dess
midt ur Theseussagan och med labyrintinfattning,
måste i anseende till litteraturens tystnad i detta
hänseende tills vidare lämnas därhän. De kristne
började redan tidigt, att med anslutning- till
Theseussagan, som fick en religiös-symbolisk betydelse
0\riadnetråden blef nådc i, som löder genom lifvets

irrgångar), i sina kyrkgolf inlägga
mosaiklabyrinter. Sådana - till en del ännu i behåll -
ha funnits i många kyrkor i Frankrike och Italien, i
en i norra Afrika och i en i Tyskland. De blefvo äfven
betraktade som ett slags representativa vallfartsvägar
("Jcrusalemsvägar"), i hvilka man vandrade eller
på knä kröp in och ut. Det för dessa labyrinter -
åtminstone efter de kända att döma - ojämförligt
oftast använda mönstret tillhör den koncentriska
typen. - Vinkeltypen går tillbaka åtminstone till den
grekiska tiden, ty den finnes på kretensiska mynt
(från Knosos). Bland de s. k. graffiti (på väggar
och dylikt klottrade inskrifter och ritningar) i
Pompeji finnes äfven en labyrint af denna typ ("Keal
Museo Borbonico", bd 14, 1852); den är försedd med
inskriften LABYRINTHUS HIC HA-BITAT MINOTAUEUS. För
de ofvan omtalade kyrklabyrinterna har denna typ,
så vidt kändt är, ej varit använd, hvilket möjligen
kan bero därpå, att den genom sin osymmetriska form
var mindre lämplig för dekorativa ändamål. Däremot har
den blifvit vida mera spridd och längre traditionsvis
bevarad än den koncentriska, hvilket måhända står
i sammanhang därmed, att den är mycket lättare att
upprita. I många länder finner man på marken utlagda
stensättningar af labyrintform. Om dessas ursprung vet
man intet; de kunna vara af tämligen ny uppkomst,
men de kunna äfven gå tillbaka till ländernas
förhistoriska tid. Sådana labyrinter förekomma till
stort antal i Sverige (stundom kallade "Trojeborgar"),
Norge (d:o), Finland ("Jungfru-dansar"), Ryssland
("Babylon") och förmodligen äfven på många andra
ställen. Mönstren äro omväxlande, men bland dem
förekommer äfven vinkel-typen. En sådan, fullt
typisk, finnes eller fanns åtminstone för någon
tid sedan vid Enköpings kyrka (jfr H. Hildebrand,
"Bref i antiqvariska. ämnen", i "Förr och nu",
1872). - Konsten att rita labyrinter har ända till
våra dagar fortlefvat bland skolungdomen i en mängd
olika landsändar af Sverige, i Norge, Finland,
östersjöprovinserna och Ryssland. Så vidt kändt är,
tillhöra dessa labyrinter alltid vinkeltypen. Äfven
å medaljer har typen varit använd; den förekommer
på några af drottning Kristinas. Förvånande bevis
på vinkeltypens spridning har man i följande två
fakta. Katolska missionärer ha i en stad i riket Nepal
i Asien funnit en i sten ristad labyrintritning,
enligt infödingarnas utsago föreställande
planritningen af en gammal stad, hvars ruiner
missionärerna passerat på vägen mellan Patna vid
Ganges och Katmandu, nära Nepals södra gräns. Den af
dem meddelade ritningen ("Alphabehim tibe-tanuni"...;
1762) tillhör strängt vinkeltypen. Enligt
H. H. Bancroft (d. 4, 1875), berättade Pima-indiancrna
i äldre tider för spanjorerna om tillvaron af en
långt upp vid Gila-floden belägen byggnad, hvars
plan de ritade i sanden. Den af Bancroft återgifna
fig. är gjord fullkomligt efter vinkeltypen. -
Slutligen må tilläggas, att på öar i grekiska
arkipelagen och på flera ställen i södra Frankrike
ännu förekomma ringdansar, som torde ha fortplantat
sig från den klassiska forntiden och i hvilkas
invecklade, labyrintartade former man velat finna
en erinran om Theseussagan. En öfver en sådan dans
meddelad teckning (jfr "La danse candiote" i "Magasin
pittoresque", 1838) öfverensstämmer ytterst nära med
den koncentriska typen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:47 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free