- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
745-746

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Labyrint, 2. Anat. o. fysiol. - Labyrint, 3. (Irrgång) Trädg. - Labyrinthodonta - Lac - Lac, fr. - Lacadiera - Lacaille, Nicolas Louis de - La Calahorra - La Calprenède, Gauthier de Costes, sieur de - La Carraca - Lacaussade, Auguste - La Caze, Louis - Lacaze-Duthfers, Félix Joseph Henry

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

f 45

Labyrinthodonta-Lacaze-Duthiers

2. Anal. o. fysiol., benämning på inncrörat (se
vidare Hörselorgan med tillhörande figurer).

3. (Irrgång) T rad g., ett system af
gångar, åtskilda af höga häckar, så anordnade, att en
person, som inkommit i de inre delarna af irrgången,
svårligen kunde finna vägen ut. Urspr, anlades
irrgången, som icke sällan användes i de italienska
och franska trädgårdsstilarna, i regelbundna,
strängt geometriska mönster; fr. o. m. senare delen
af 1600-talet tillämpades däremot icke sällan mera

omväxlande planer för dem (se fig.). I Sverige finnas
irrgångar i ett fåtal äldre trädgårdsanläggningar.
1. S. N.* 3. C. G. D.

Labyrinthodo^ta, zool. Se A m f i b i e r.

Lac (lat., mjölk), i den äldre farmakopén och kemien
vissa lösningar med mjölklikt utseende, t. ex. lac
argenti, silfvermjölk (= klorsilfver), lac sulphu-ris,
svafvelmjölk, den af utfälldt, fint fördcladt svaf-vcl
grumlade vätska, som er hålles därigenom, att vid
vanlig temperatur en utspädd lösning af svafvel-lefver
eller annan alkalisulfid sönderdelas med ättik-eller
saltsyra; lac virginis, jungfrumjölk, lösning af
basisk ättiksyrad blyoxid (basiskt blyacetat).

Lac [la’k], fr. (af lat. la’cus, sjö), sjö. -
L. B ren et [brenå]. Se J o u x, Val de. - L. de
Constance [de kastats]. Se Bodensjön. - L. de Joux
[d° Jo]. Se J o u x, V a l de. - L. de Mö rät [de
mara’]. Se Mur t en s j ön. - L. des quatre cantons
[dä katr kätå’]. Se V i er w al d st ä 11 ers j ön. -
.L. du Bourget [dy börja]. Se Bourget. - L. L é-m a n
[-ma7]. Se Genévesjön. - L. m a j e u r [major]. Se
Lago m a g g i o r e.

Lacadiéra, astron., en af småplaneterna.

Lacaille [laka7]], N i c o l a s Louis de, fransk
astronom, f. 1713 i Rumigny nära Reims, d. 1762
i Paris, kontrollerade 1739-40 på uppdrag af
astronomen Cassini den äldre franska gradmätningen,
hvarmed franska vet. akad. då var sysselsatt. 1739
utnämndes han till professor i matematik vid College
Mazarin, som- 1746 ställde till hans förfogande ett
litet observatorium, hvarest han gjorde omfattande
observationer för revision af stjärnkata-loger. 1741
valdes han till medlem af vet. akad., på hvars
uppdrag han 1751-54 vistades vid Goda-Hoppsudden
för utförande af mätningar till mån-parallaxens
bestämmande. Där utförde han äfven en gradmätning
och anskaffade materialet för sin 10,000 objekt
omfa-tände stjärnkatalog, Coelum australe stelUfervm
(1763). Efter sin återkomst till Frankrike fortsatte
han med exempellös ifver sina observationer vid
Colléee Mazarin. L. hann dess-

utom med att författa en mängd afhandlingar i
akademiens "Mémoires’" samt läroböcker i matematik,
mekanik, optik och astronomi, som utkommo i
oupphörligt omarbetade upplagor. Han utförde, säger
Lalande, ensam flera observationer och räkningar
än alla hans samtida astronomer tillsammans.
(K- B-)

La Calahorra [kalaå^ra]. Se Guadix.

La Calprenéde [kalprenä’d], Gauthier de C o s t e s,
s i e u r de, fransk dramaturg och romanförfattare,
f. omkr. 1610, d. 1663, kom 1632 till Paris,
där han inträdde i ett gardesregemente och blef
kammarherre. Det var just vid denna tid, som det
franska dramat sköt sina frodigaste skott; han
skref tio dramer i växlande stilar (det första,
La mört de Milhridate, 1635; det bästa, Le comte
d’Essex, 1638, sedan användt af Th. Corneille),
men utan större framgång. Som romanförfattare är
han däremot af icke ringa betydelse. Hans romaner
beteckna afslutningen af herde- och början af sede-
och äfventyrsromanen. De genomströmmas af samma
heroiskt galanta anda som Corneilles tragedier och
voro högt skattade af samtiden. Ännu långt fram på
1700-talet lästes de, och man finner spår af L. hos
Rousseau. De förnämsta af hans romaner äro Gassanåre
(10 bd, 1642-50), Cléopdtre (12 bd, 1647-58) och
Pharamond (l bd, 1661-71; ofullbordad, af slutad af
Vaumoriére). , J-M.

La Carraca [karra’ka]. Se San Fernando.

Lacaussade [-kåssa’d], A u g u s t e, fransk skald,
f. 1817 på ön Réunion, d. 1897 i Paris, kom i sitt
tionde år till Frankrike, där han gjorde sina studier,
utgaf, påverkad af V. Hugos "Les orienta-les",
diktsamlingen Les salaziennes (1839) och öfversatte
Ossian (1842; prisbel. af Franska akad.). 1852 blef
han mcdredaktör och kritiker i "Revue contem-poraine",
1859 ledare -af "Revue européenne" samt utnämndes
1859 till konservator vid Mazarinbibliote-ket. Poémes
et paysages (1852) innehåller dikter från hans hemö,
Les épaves (1861) erinrar om Lamartine. L. tolkade
äfven Leopardi (1888). (B-n B.)

La Caze [ka’s], Louis, fransk konstsamlare, f. 1799,
d. 1869, med. doktor, testamenterade till Louvre
sin enastående präktiga samling af äldre målningar,
hvaribland dukar af Rembrandt (3 st.), Fr. Hals,
Rubens, Brouwer m. fl. nederländska mästare,
Watteau, Fragonard, Chardin, Larguilliére,
Nattier, Lancret m. fl. franska målare från
1600-och 1700-talen, Tintoretto, Ribera,
Velasquez m. fl. "Collection La Caze" utgör den
mest storartade och betydande målningssamling
Louvre fått i present. L. testamenterade äfven
stora summor till vetenskapliga institutioner.
G-g N.

Lacaze-Duthfers [laka’s dytie], Felix Joseph Henry
de, fransk zoolog, f. 1821, d. 1901, blef professor
i zoologi och jämförande anatomi vid universitetet
i Paris 1868. Han var led. af Institutet (1871) samt
af svenska Vet. akad. (1894) och Vet. soc. i Uppsala
(s. å.). L. utförde ett mycket stort antal arbeten
öfver de ryggradslösa djurens, särskildt blötdjurcns,
anatomi och utvecklingshistoria. Här må framhållas
Mémoirc sur l’organisation de 1’anomie (1854),
Histoire de Voraanisation et du développement du
dentale (1856-58), Mémoire syr la pourpre (1859),
Mémoire sur Vanatomie et Vem-bryogénie des vermets
(1860), Hisloire nalurelle du corail (1864) och
Histoire de (a tcstaceilc (1868).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free