- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
761-762

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lacordaire, Jean Baptiste Henri - La Côte - La Cour, dansk släkt. Se Cour - Lacretelle, 1. Pierre Louis L., 2. Jean Charles Dominique de L. - Lacrima Christi - Lacrimaria olor - Lacrimosa - Lacroix, Silvestre François - Lacroix. 1. Jean Paul L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

761

La Cöte-Laeroix

bulla 1832 och ställde sedan denna tid sin djärfva,
eldiga, romantiskt färglagda talekonst i den bestående
katolicismens tjänst. Lydnad för den heliga stolen
vardt efter detta hans lifs rättesnöre. Så fördes den
af Lamennais grundade ’’liberala ul-tramontanismen"
med hela dess samlade religiösa kraft öfver till
den franska "nykatoli-cismen", som blef ett af
den extrema påfvc-absolutismens bästa stöd. L.,
som dock alltid behöll en viss tendens till
politisk liberalism, kallades 1835 till predikant i
Xotre-Dame, och det väldiga templet var jämt fylldt
af åhörare, då han höll sina religionstal. Med sin
utomordentliga vältalighet åstadkom han en mängd
omvändelser och väckte den katolska tron till nytt
lif. 1837 begaf sig L. till Rom och inträdde där,
efter ett års noviciat, 1840 i dominikanorden,
som han sedan lyckades återinföra i Frankrike (där
den upphäfts 1790). Han höll religiösa föredrag i
flera större franska städer och sedan 1843 ånyo
i Notre-Dame samt tog 1848, klädd i sin hvita
munkrock, plats i konstituerande församlingen
som deputerad för dep. Bouchcs-du-Rhöne. 1850
utnämndes L. till provinsial för dominikanorden i
Frankrike, grundade 1852 en manlig och en kvinnlig
undervisningsorden och öfvertog 1854 ledningen af
friskolan i Soréze (dep. Tara). Han invaldes 1860
i Franska akad. L. utgaf bl. a. Conférences de
Notre-Dame de Paris (3 bd, 1835-50), Lettre sur
le Saint-Siégc (1838), Vie de Saint Dominique
(1840-41; 3:e uppl. 1844) och Eloges funébres
(1844-49). L:s "Ocuvres com-plétes" utiråfvos i 6
bd 1858 (2:a uppl. 1872) och i 9 bd 1901. Biogr,
af d’Haussonville (1895) och G. Ledos (1902).
(Hj. ll-t.)

La Cöte [kat], en del af schweiziska kant. Yaud. Se
Göte.

La Cour [kör], dansk släkt. Se C o u r. Lacretelle
flak-rota’!]. 1. Pierre Louis L. (kallad L. 1’ainé,
"den äldre"), fransk skriftställare, f. 1751 i
Metz, d. 1824 i Paris, var under årtiondet före
revolutionen advokat i Paris och gjorde sig bemärkt
bl. a. genom sitt med Monthyonska priset belönta
arbete Discours sur le préjugé d ca peines infamantes
’1784). Han blef medlem af riksdagen (états irénéraux)
1789 och sedermera af lagstiftande församlingen,
men lämnade denna efter konungens fängslande (10
aug. 1792). 1801 inträdde han i lagstiftande kåren,
men kunde icke försona sig med kejsarväldet. Äfven
efter restaurationen fasthöll han troget vid 1791
års moderata immdlagsprinciper samt

angrep i sin tidskrift "La Minerre fran£aise"
bourbonernas hållning. 1803 invaldes han i Franska
akad. L:s Portraits et tableaux, med mästerliga
skildringar af Mirabeau, Bonaparte och Lafayette,
utkommo 1817 samt hans "Oeuvres complétcs" (6 bd)
1823-24. - 2. Jean Charles Dominique d e L. (kallad
L. le i e u n e, "den yngre"), den föregåendes broder,
historieskrifvare, f. 1766 i Metz, d. 1855 invid
Måcon, verkade under revolutionens första tid som
frisinnad publicist, men ville, liksom brodern,
stanna vid 1791 års författning. Han blef 1795
preskriberad samt hölls 1797-99 fängslad. 1809-48
var L. professor i historia vid Faculté de lettres i
Paris, 1810-27 tillika censor, men .måste frånträda
nämnda befattning, då han, ehuru efter restaurationen
ultrarojalistiskt sinnad, icke ville gå in på
ytterlighetsåtgärder mot pressen. 1811 blef han
led. af Franska akad. Bland L:s historiska verk,
som behandla de flesta skeden af Frankrikes historia
under den nyare tiden, må nämnas hans af Eabaut
Saint-Etienne påbörjade fördomsfria arbete Prédx de
Vhistoire de la revolution francaise (6 bd, 1801 -06)
- sedermera utfördt i helt annan anda i Histoire de
la revolution francaise jusqu’au 18 et 19 brumaire
(8 bd, 1821-26) - samt Histoire de France au XVIII:e
siécle (1808; 5:e uppl. 1830).

La’crima Chri’sti, L a er i m se Christi,
lat. ("Kristi tårar"). Se Italienska viner.

Lacrimaria olor, zool. Se Infusionsdiur, sp. 612.

Lacrimosa [-masa], astron., en af småplaneterna.

Lacroix [lakrwa’], Silvestre Francois, fransk
matematiker, f. 1765 i Paris, d. där 1843, blef redan
vid 17 års ålder professor vid École des gardes
de marine i Rochefort och var sedermera professor
vid ett stort antal högre undervisningsanstalter
(bl. a. Sorbonne). 1799 blef han led. af
Institutet. Under sin mer än 60-åriga lärarverksamhet
inlade L. stora förtjänster om undervisningen dels
direkt, dels genom utgifvande af en mängd läroböcker,
t. ex. Élcmenlx d:algébre (1799) och Éliments de
géomélrie (s. å.)’, som utgått i ett stort antal
upplagor. Äfven hans Essais sur Venseignement
en general, et sur celui des mathémaliques en
particulier (4:e uppl. 1838) är af framstående
pedagogiskt värde. För den vetenskapliga forskningen
i egentlig mening var hans skriftställarverksamhet
till nytta mindre genom hans egna upptäckter än
genom hans stora Traité de calcul dif/érentiel et
integral (I-III, 1797- 1800; 2:a uppl. 1810-19),
hvari han sammanfört alla resultat, som intill hans
tid blifvit funna inom infmitesimalkalkylen, med
noggranna hänvisningar till själfva källskrifterna. "
(L F.)

Lacroix [lakrwa/]. 1. Jean Paul L., fransk
romanförfattare, bibliograf och kulturhistoriker,
känd under pseudonymen P. L. Jacob, b i b l i o-p
h i l e eller B i b l i o p h i l e Jacob, f. 27
febr. 1803 i Paris, d. där 16 okt. 1884. Han studerade
vid College Bourbon, var medlem af några historiska
kommittéer och bidrog verksamt till omorganisationen
af k. biblioteket samt utnämndes 1855 till konservator
vid arsenalbiblioteket. L. skapade sig ett namn
först genom sina romaner. De flesta af dem skildra
historiska episoder och förgångna århundradens seder
samt utmärka sig för uppfinningens rikedom, tidstrohet
och en mästerligt efterbildad ålderdomlighet i
språkformen-. Bland hans (några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free