- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
773-774

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ladejarlarna - Ladenbergia - Ladenburg, Albert - Ladesteder - Ladgerd - Ladgunn - Ladies - Ladikije - Ladino - Ladinos - Ladinska språket - Ladis - Ladislaus - Ladmirault, Louis René Paul de - Lado - Ladoga. 1. insjö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

.773

Ladejarlarna-Ladoga

774

Ladejarlarna. Se L a d e.

Ladenbe’rgia, -bot. farm. Se Kin a b ark, sp. 77.

Ladenburg, Albert, tysk kemist, f. 1842 i
Manuheirii, blef 1873 ord. professor i kemi i
Kiel och var 1889-1909 professor i Breslau. L. har
utfört betydelsefulla arbeten inom den organiska
’kemien; bland dessa må nämnas syntesen af
alka-loiden koniin, hvarigenom för första gången
en alkaloid blifvit artificiellt framställd. Hans
framställning af homatropin (se d. o.) har vunnit
farmakologisk betydelse. Äfven till läran om
stcreokcmien har L, lämnat viktiga bidrag. Vid
tyska natur-forskarmötet 1C03 höll han ett
mycket omtaladt föredrag om naturvetenskapernas
inflytande på världsåskådningen. Han har utgifvit
Entwicklungs-geschichte der chemie (1869; 3:e
uppl. 1902) och Handwörterbuch der chemie (13 bd,
1883-96). H. E.

ladesteder ("lastageplatser") kallas i Norge små,
vid hafvet liggande, stadslika samhällen (köpingar),
som sakna stadsprivilegier. De uppkommo på 1500-talet
till följd af den betydande trävaruexport, som
då egde rum från norska hamnar till England och
Holland. Borgare, som egde näringsrättigheter
i någon af de större privilegierade städerna,
slogo sig med anledning af denna export ned vid
uthamnarna ("Ud-liggeiborgere"). De små samhällen,
som där upp-stodo, fingo endast utföra varor till
utländska hamnar, medan städerna däremot hade rätt
både att lasta och att lossa. Åtskilliga försök,
som från städernas sida gjordes att undertrycka
ladestederne, misslyckades. Efter 1814 och i
synnerhet efter den nya handelslagstiftningen
(1842) är skillnaden mellan städer ("kjöbstscder")
och ladesteder mycket obetydlig. Den visar sig
hufvudsakligen endast i vissa jud"ciella och
administrativa förhållanden. Då t. ex. städerna hvar
för sig eller flera tillsammans välja stortingsmän,
utse ladestederne representanter gemensamt med
kringliggande landsbygd. O. A. ö.

Ladgerd, nord. myt., en hos Saxo Grammaticus omtalad
norsk sköldmö, Ragnar Lodbroks första älskade, som
senare bistod honom i strid. Th. W.*

Ladgunn (isl. Hlaftgufir), med tillnamnet
S v a n-h v i t, nord. myt., en valkyrja,
som omtalas i Volundarkvida. Hon var
gift med Volunds broder Slagfinn.
Th. W.»

Ladies [léYdis], eng., plur. af lady (se d. o.).

Ladikije (El-L., Latakia), stad
i turkiska vilajetet Beirut (Syrien), vid
Medelhafvet, midt emot Cypern, och omkr. 120
km. n. om Tarabolus (Tripoli). L. har en liten
igengrundad hamn, åtskilliga ruiner från forntiden,
flera europeiska konsulat och omkr. 22,000 inv.,
hvaraf omkr. 6,600 ortodoxa greker, med biskop,
1,600 gregorianska armenier, 1,200 maroniter, 300
rom. katoliker och 300 protestanter. Amerikaner
ha där en missionsstation. Handeln omfattar
hufvudsakligen export af den i trakten odlade
ryktbara tobakssorten, Latakiatobak, samt silke,
lakritsrot och badsvamp. L. är forntidens
Laodikeia vid hafvet (Laodicea ad mare).
(J. F. N.)

Ladino [-di’nå; eg. "latin"], ett blandspråk med
spansk grundval, hvilket är befryndadt med judetyska
(se d. o.) och bildats af judar i Spanien. Det har
spridts åt många håll, särskildt på
Balkanhalfön.

Ladinos [-dirnås]. sp., eg. "latiner", i Mexico och

Central-Amerika använd benämning på afkomlingar af
hvita män och indianska kvinnor.

Ladinska språket. Se Kätoromanska språket.

Ladis, badort i Tyrolen, i öfre Inndalen, 1,190
m. ö. h. Svafvelkälla. Högre upp ligger badorten

0 b l a d i s, 1,386 m. ö. h., med
surbrunn. Ladisläus. Se V l a d i si a v.

Ladmirault [lamirå], Louis René Paul de, fransk
general, f. 1808, d. 1898, tjänade i Algeriet från
1831 till 1852 och steg därunder till brigad-general
(1848). Under italienska kriget 1859 förde han 2:a
divisionen vid l:a armékåren och utmärkte sig vid
Melegnano (8 juni) och Solfcrino (24 juni), där han
blef svårt sårad. 1866 utnämndes han till senator och
fick 1867 befälet öfver 2:a armékåren (Lille). Vid
krigets utbrott 1870 ställdes han i.spetsen för 4:e
armékåren, som kom att tillhöra marskalk Bazaincs
armé, med hvilken han deltog

1 slagen vid Metz och i fästningens dagtingan
(okt. 1870). Efter att ända till krigets slut ha
varit i tysk krigsfångenskap fick han befälet
Öfver l:a armékåren af Vcrsaillesarmén, med
hvilken kår han 22 maj 1871 trängde in i Paris och
kastade kommu-nardcrna tillbaka ända till Montmartre,
hvarigenom upproret kufvades. 1871-78 var L.
guvernör i Paris. I det politiska lifvet deltog
han sedan 1876 som vald medlem af senaten, där
han slöt sig till högern och flera gånger af denna
utsågs till vicepresident samt 1879 af vänstern
insattes på samma plats. 1891 lämnade han senaten.
C. O. N.

Lado [-då], förr hufvudort i egyptiska
Ekvatorial-provinsen vid Hvita Nilen (5° n. br.),
grundadt af Gordon i st. f. Gondokoro, men 1885 af
Emin Pascha utbytt mot Wadelai. Det var jämte ett
stort kringliggande område mellan Nilen och 30° ö. lgd
utarrenderadt till Kongostaten (1894) för att bereda
den tillträde till Nilen. 1906 bestämdes arrendetiden
till Leopold II:s lifstid, hvarför området efter hans
död (sommaren 1910) återföll till Sudan. Det skall
nu förenas med Uganda. J- F- N.

Ladoga. 1. (Fi. Laatokka) Europas största insjö,
belägen i nordvästra Ryssland mellan guv. S:t
Petersburg, Olonets och Viborg, har en längd i
n. och s. af 208 km., en bredd af 126 km. samt en
areal af 18,129 kvkm. Sjöns östra och södra stränder
äro låga och delvis sumpiga, de norra och västra
lågbergiga samt rika på vikar och öar. Störst af de
senare äro Valamo och Konevits, båda med ryktbara
kloster af samma namn. Djupet är växlande, i södra
delen icke öfver 100 m., men i nordvästra delen 223
m. Höjden öfver Finska viken är 5 m. Icke mindre
än ett sjuttital åar och floder mynnar ut i L.,
medförande vatten från otaliga mindre sjöar, som
ligga omkring L. De största tillflödena äro Volchov
från limen, Sjass och Pasja från småsjöar och träsk
i guv. Novgorod, Svir från Oncga och Vuoksen från
Saimavattnen. Sjöns enda aflopp är Neva, som flyter
från sjöns sydvästra hörn till Finska viken. L:s
vatten är mycket rent och kallt samt i en ständig,
roterande rörelse längs västra stranden från n. till
s. och längs östra från s. till n. Sjön börjar
tillfrysa i okt., men först omkr, slutet af december
äro de djupare ställena isbelagda, och isen börjar gå
upp i slutet af mars. Vegetationen längs stränderna
är fattig; de ofantliga skogar, som förr betäckte dem,
äro nu nästan försvunna. Sjöns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free