- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
777-778

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ladugårdsgärdet - Ladugårdsgödsel - Ladugårdshemman - Ladugårdslandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strax utanför Ladugårdslands tull, utgör en del af
k. Djurgården (se d. o. och kartan därtill). Det
begagnades redan i början af 1700-talet som
exercisplats för garnisonsregementena i Stockholm samt
utvidgades något under Gustaf III och Gustaf IV Adolf,
men det är egentligen genom Karl XIV Johans
åtgärder, som det erhållit sin nuv. stora
utsträckning. På hans tid var det ofta manöverfält
för hela arméfördelningar, men är nu vapenöfningsplats
för de i Stockholm förlagda trupperna: Svea
och Göta lifgarden, Lifgardet till häst, Lifregementets
dragoner, Svea artilleriregemente,
Positionsartilleriregementet och Svea ingenjörkår, hvilka alla
utom den sistnämnda ha sina kaserner där, det
förstnämnda äfven garnisonskyrka (Gustaf-Adolfskyrkan).
På det s. k. Drottningberget vid L:s östra sida
lät Karl XIV Johan uppföra en paviljong, den s. k.
Borgen. Det som öfningsfält begagnade området har
en areal af omkr. 150 har. Enär fältet ej längre
anses tillräckligt stort som öfningsfält, har nytt
sådant inköpts i Spånga och Järfälla socknar n. v. om
Stockholm med betydligt större areal, och beslut har
fattats att till beredande af inkomster för staten
sälja delar af L. till byggnadstomter. Se därom
Djurgården, sp. 576.

illustration placeholder

Ladugårdsgärdet, sedt från luftballong. Vattendraget
t. v. är Lilla Värtan (med Värtahamnen), det
t. h. Djurgårdsbrunnsviken. De kvadratiska
etablissemangen äro: t. v. Lifgardets till häst
kasern (vid Sturevägen) och Svea artilleriregementes
(vid Valhallavägen), det större t. h.
Svea och Göta lifgardens kaserner (vid Linnégatan)
och därbortom vid viken Lifregementets dragoners.

Ladugårdsgödsel. Se Kreatursgödsel.

Ladugårdshemman, kam., frälsehemman, som i
äldre tider sammanslagits med säterier som
afvelsgårdar. För att betraktas som ladugårdshemman
måste frälsehemmanen ligga inom samma socken som
säteriet och på högst 1/2 mils afstånd från detta.
Ladugårdshemmanen erhöllo enahanda skattefrihet
som säterierna, undantagandes rå- och rörsfriheten,
och räknades till "ypperliga frälset". Utom
dessa "frälseladugårdar" l. säteriladugårdar
finnas i landet kungsladugårdar (se Kungsgård).
Kbg.

Ladugårdslandet var tidigare namnet för Stockholms
nordöstra stadsdel, med upprinnelse från de två
kungsladugårdar, som anlades på k. Djurgården (den ena
vid nuv. Skogsinstitutet, den andra i norra delen),
bildade af förut till Klara kloster hörande
hemman och lägenheter. Af dessa ladugårdars egoområde
blefvo de delar, som lågo närmast staden, afsöndrade
genom donationer till Stockholms stad 1639 och
1670. Inemot midten af 1600-talet började trakten
bebyggas, sedan Stockholms magistrat genom drottning
Kristinas öppna bref och privilegium
5 mars 1640 erhållit rättighet att sälja tomter
därstädes med villkor, att detta skedde med
företrädesrätt för kronans sjöfolk. 23 sept. 1663
befallde förmyndarregeringen, att en del af de då
återstående ladugårdsegorna närmast staden skulle
utskiftas till "K. M:ts och rikets trogne män och
råd, på det de dem med sirliga och förnäma lusthus
samt träd- och örtagårdar skola bepryda och bebygga",
hvilket medgifvande begagnades af flera och gifvit
upphof till gatunamn, sådana som Gref Magni- och
Grefgatan. Bebyggandet af L. fortgick sedan, ehuru
företrädesvis med mindre, oansenliga hus, och sedan,
omkr. midten af 1870-talet, egde en synnerligen
liflig nybyggnadsverksamhet rum därstädes, hvarigenom
denna stadsdel i fråga om byggnadernas storlek
och inredning samt gatornas bredd öfverträffade
stadens öfriga delar. Arkitekturen blef dock mindre
tilltalande ("Ladugårdslandsstil"). Särskildt
storartade te sig emellertid från senare tid de
breda, trädplanterade Birger Jarls gata, stadsdelens
gräns i v., Strandvägen utmed Nybroviken, Narvavägen
längst i ö., Karlavägens esplanad samt Valhallavägen,
gräns i n. mot k. Djurgården. Frånsedt Humlegården
(med k. biblioteket), Fredrikshof, de beslutade men
ännu ej uppförda byggnaderna för Nobelinstitutet och
Krigshögskolan, Artilleri- och ingenjörhögskolan,
några andra läroanstalter (Högre lärarinneseminariet,
Högre realläroverket å Östermalm och
folkskolor), den nya dramatiska teatern, kungl. stallet,
Stockholms läns cellfängelse, upptages
stadsdelen af enskilda hus; särskildt märkes den s. k.
Villastaden närmast n. om Humlegården,
hvilken efter sin anläggning på 1870-talet snart
förlorade sin karaktär af villastad. Enligt beslut
af stadsfullmäktige 16 juni 1885 fick stadsdelen
namnet Östermalm. Efter att förut ha utgjort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free