Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagae, Jules - Laga fardag - Laga fasta - Laga fång - Laga förfall - Laga försvar - Lagaholm - Laga hus - Laga häfd. 1. jur. - Laga häfd. 2. jur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Laga fardag- Laga häfd
816
fiskare (marmor), monumentala grupper
som De //yra lifsåldrarna (i botaniska
trädgården i Bruxelles), Belgien upplager den
franska hären 1.S70 (i Char-lerois park),
monument öfver slaget vid Korlrijk m. m.
G-s N-
Laga fardag, jur. Se F a r d a g, sp. 1380.
Laga fasta, jur. Se Fasta.
Laga fång (latjha fång-, lat. Justus li’tulus),
jur., är i svensk rätt benämningen pä lagligcn
erkända sätt att förvärf va egendom. I denna
betydelse förekommer "laga fång" såväl i våra äldsta
rättsböcker (Västg. L., Östg. L., Landslagarna)
som äfven i nu gällande lag, dock endast i fråga
om förvärf af eganderätt till fast egendom (j o
r d a f å n g). I 1734 års lag, Jordab. kap. l §
l, uppräknas flera slags fång: arf, skifte, köp,
gåfva etc. Uppräkningen är dock icke uttömmande. -
Såsom "laga fång" i svensk rätt blifvit användt,
sättes i motsats därtill sådan handling, hvarigenom en
person utan särskild rättsgrund bcmäktigar sig annans
fastighet eller del däraf. Exempelvis må anföras olaga
intaga, hvarmed förstås, att en jordegarc egenmäktigt
inhägnar eller eljest tillegnar sig grannes mark eller
del af samfälld, ännu oskiftad jord. Se Besittning
och Universalsuccession. A. W.
Laga förfall, jur. Se Förfall.
Laga försvar, jur. Se Lösdrifvare.
Lagahclm. Se Laholm.
Laga hus, admin. I vidsträckt betydelse kan därmed
förstås alla hus, som någon är efter lag skyldig att
uppbygga och underhålla, då under denna benämning
skulle komma sådana hus, som det tillhör socknar
och härad att för vissa allmänna ändamål uppföra,
såsom kyrka, tingshus, häkte. I inskränkt och
egentlig mening förstås därmed sådana hus, hvilka
anses nödvändiga för jordbrukets bedrifvande
på en gård och hvilka den, som af egaren till
brukande emottagit denna gård, är efter lag eller
af tal skyldig att bygga och underhålla. Se vidare
Byggnadsskyldighet. Hvad beträffar den stora mängd
af jordegendomar, som äro utarrenderade, bestämmes
arrendatorns nybyggnadsskyldighet genom kontrakt. Se
Lag om nyttjanderätt till fast egendom 14 juni
1907 och k. kung. ang. förvaltningen af kronans
jordbruksdomäner 4 juni 1908. Th. R. (A. A.)
Laga häfd, jur. 1. Förvärf vande af orubblig
eganderätt till fastighet genom fortsatt oklandrad
besittning under en viss längre tid. Se H ä f
d. - 2. Jordegendoms lagenliga vidmakthållande och
vårdande. I äldre tider var det jämväl skattebonden
ålagdt att enligt lagens föreskrifter "vårda hus, åker
och äng". Men genom k. förordn. 21 febr. 1789 erhöll
skattebonden samma själfständiga förfoganderätt öfver
sin egendom, som tillförene var tillerkänd frälsemän
med afseende på frälsejord. Därefter har den rättsliga
skyldigheten att väl vårda hus, åker och äng ålegat
endast åbo å kronans eller allmänna inrättningars
hemman, boställsinnehafvare och arrendator. Hvad
angår de under ständig åborätt upplåtna kronans eller
allmänna inrättningars hemman äfvensom boställen,
åligger det innehafva-ren att sin åker väl hlifda och
o-öda, ängar rödja och vårda samt vidmakthålla nödiga
diken och nödigt stängsel. (Byggningab. kap. 6 §§ l
och 4, jfr kap. 27 § 4 samt lag om dikning m. m. 20
juni 1879.) För häfdens betryggande ha under senare
tid flera bestämmelser meddelats. Sålunda är genom
lag om nyttjanderätt till fast egendom 14 juni 1907
stadgadt bl. a., att det åligger arrendatorn att väl
häfda jorden samt vårda och underhålla byggnader och
öfriga fastighetens tillhörigheter, så -att icke något
under arrendetiden försämras. Beträffande särskildt
förvaltningen af kronans jordbruksdomäner är genom
k. kung. 4 juni 1908 stadgadt, att det skall åläggas
arrendatorn att i alla afseenden väl häfda och i god
växtkraft hålla egendomens åker och äng samt uppföra
och underhålla erforderlig stängsel och hägnad;
han skall ock tillförbindas att städse i fullgodt
stånd underhålla vid egendomen befintliga byggnader
och anläggningar samt hans byggnadsskyldighet,
därest nybyggnad anses erforderlig, före cgendonicns
utarrendcring i afseende på byggnadernas beskaffenhet
och kostnaden därför noggrant bestämmas och i
arrendekontraktet anges.
För Nedan-Siljans, Ofvan-Siljans och Väster-Dals
fögderier samt Envikens och Svärdsjö socknar i
Kopparbergs län, för Ofvanåkers, Voxna, Los, Färila,
Kamsjö och Hassela socknar samt Hamra kapellag i
Gäfleborgs län, äfvensom för de fyra nordligaste
länen är genom lag 25 juni 1909 stadgadt att,
där å fastighet på landet, tillhörig bolag eller
förening för ekonomisk verksamhet, åker och äng
finnas i den omfattning, att själfständigt jordbruk
därå kan idkas, uppsikt skall hållas däröfver,
att jordbruket å fastigheten icke nedlägges eller
att egor och byggnader eljest så vanvårdas, att
jordbrukets vidmakthållande därigenom äfventyras, och
gäller detta stadgande äfven fastighet, som tillhör
å fastigheten ej mantalsskrifven enskild person,
hvilken besitter densamma hufvudsakligen för att
tillgodogöra sig skogsafkastningen. För att hålla
uppsikt öfver lagens efterlefnad tillsätter konungen
för hvarje län en jordbrukskommission, bestående
af ordförande och två ledamöter. Är fastigheten
utarrenderad och omfattar densamma inrösningsjord
till en vidd af minst fyra hektar, skall enligt lag 25
juni 1909 jorden väl häfdas, trädgård, åker och äng,
beteshagar, hägna der, diken, vägar, broar, brunnar,
vattenledningar och andra inrättningar i ett efter
ortens sed behörigt skick underhållas och vårdas.
Äfven i fråga om laga häfd å skog och skogsmark
ha under senare tid åtskilliga bestämmelser
meddelats. Hvad först kronoparkerna angår, skola
de bibehållas oförminskade samt behandlas efter
sådana på vetenskapliga regler grundade, för olika
ort-förhållanden lämpade hushållningsplaner, som afse
skogens framtida bestånd och högsta afkastning; och
detta stadgande gäller äfven för kronan tillhöriga
flygsandsfält samt för häradsallmänningar. Å skogar
och hagmarker, tillhörande kronans utarrenderade
jordbruksdomäner, boställsskogar samt skogar å
allmänna inrättningars hemman, som icke innehafvas
med stadgad åborätt, skall regelbunden hushållning
införas och skogsindelning ega rum. Skog å krono-sarnt
allmänna inrättningars hemman, som innehafvas med
stadgad åborätt, må, därest icke for något fall
särskilda föreskrifter annat förmå, endast till
husbehof af åbon användas. Å här ofvan omnämnda skogar
äfvensom å skogar på kronohemmans eller krononybyggens
områden, kronoöfverloppsmar-ker, oafvittrade skogar
och sågverkens mot skogsränta utbrutna områden i
de sex norra länen må af verkning ske endast efter
utsyning. (K. förordn, ang. hushållningen med de
allmännna skogarna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
