Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagerberg. 5. Sven Karl Pontus L. - Lagerbjelke, svensk adlig ätt - Lagerbjelke. 1. Axel L. - Lagerbjelke. 2. Johan Gustaf L. - Lagerbjelke. 3. Gustaf L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagerbjelke
832
historia (1904), Frimiirarebarnhusets i
Göteborg 150-års historia (1906), Anders Nilsons
kulturhistoriska samlingar (s. å.), Göteborgs
Ciceronen (s. å.), Äl-terna Lagerbergs anherrar
(1910) och Bidrag till bc-lysninflsredskapens
hisloria (s. å.). 1. A. B. B. (L. S.) 2. L-S-
3. (H. J-dt.) 4-5. K.W-g. Lagerbjelke, svensk adlig
ätt, härstammar från fältskären Benedikt Fistulator
(namnet betyder troligen "böldbehandlare"), som i
början af 1600-talet inflyttade till Göteborg. Dennes
sonson, dåv. öfverinspcktoren öfver stora sjötullarna
i Blekinge Johan Eugenius Fistulator (d. 1732)
adlades 1698 med namnet L. (En annan sonson af
Benedikt F., Josua F., adlades s. å. med namnet
Stiernblad.) Ioh. E. L:s son Axel L. (se nedan
L. 1) blef 1766 friherre, och dennes son J o h
a n G u s t a f L. (se L. 2) fick 1809 greflig
värdighet, enl. R. F. § 37. Äfven den sistnämndes
yngre son Gustaf L. (se L. 3) blef grefve (1821),
men tog ej introduktion. På ofvannämnde Joh. E. L:s
adliga namn och nummer adopterades 1715 hans broder
amiralitctskaptenen Frans Fistulator (denna gren af
ätten utgick på svärdssidan 1828) och halfbroder,
kaptenen Rutger Fistulator (f. 1688, d. 1762),
från hvilken den nu lefvande adliga grenen af ätten
härstammar. (C. M. St-k.)
1. Axel L. (se ofvan), friherre, sjömilitär,
riksråd, f. 17 juli 1703 i Karlskrona, d. 20
maj 1782 å Älfsjö i Stockholms län, blef 1721
löjtnant och s. å. kapten vid örlogsflottan samt
tillbragte flera år i utländsk sjötjänst, hvarvid
han under tjänstgöring å ett holländskt skepp
blef tillfångatagen i Söder-hafvet af spanjorerna.
Sedan han hållits i tretton månaders svår fångenskap
i Lima, fördes han till Panama, men lyckades
undkomma därifrån och återvände hem till Sverige.
1741 var L. fartygschef under kriget med Ryssland,
befordrades därefter raskt samt utnämndes 1757
till led. af Amiralitctskolle-gium och 1758 till
vice amiral. 1748 och 1755 var L. vice landshöfding
i Blekinge. 1757-60 tjänstgjorde han som eskaderchef
i Östersjön. 1760 och 1761 uppfördes han å förslag
till riksråd samt utnämndes därtill 1765. L.
hade icke tagit någon framstående del i det
politiska lifvet, men han var en trofast anhängare
af det yngre mösspartiet och röstade inom rådet
utan meningsskiljaktighet med majoriteten af sina
ämbetsbröder. Han delade därför också 1769 deras öde
att afsättas från rådsämbetet. Under följande riksdag
erbjöds honom att återinträda i rådet, men han afböjde
denna heder. 1766 hade L. upphöjts i friherrligt
stånd. Af egendomen Älfsjö i Brännkyrka socken,
Stockholms län, jämte Stufsta i grannsocknen Huddinge
bildade han (1778) ett fideikommiss för sin ätt.
(1908 öfverflyttades fideikommissegenskapen för
tre mantal Stufsta, som försåldes, på fasta egendomen
n:r 7 kv. Atlas i Stockholm.)
2. Johan Gustaf L., den föregåendes son, grefve,
sjömilitär, förvaltningsorganisatör, f. 22 maj 1745
i Karlskrona, d. 16 okt/ 1812 i Stockholm. Han
blef 1762 löjtnant vid örlogsflottan,
gjorde några år senare en resa till Kanton med
ett af svenska Ostindiska kompaniets skepp och var
1772 -73 deltagare i den svenska expeditionen till
Ma-rokkos och Algeriets farvatten. L., som ej kom
att under krig föra något befäl, befordrades
till allt hftero irrader inom sjövapnct och blef
från år 1779
använd äfven i en mängd civila uppdrag samt
ådagalade därvid stor arbetskraft och administrativ
förmåga. Bl. a. utarbetade han 1784 års reglemente
för Allmänna änkc- och pupillkassan, af hvilkens
förvaltningsdirektion han sedan förblef led. Han
var vice ordf. och därefter ordf. i den 178<c -93
fungerande särskilda direktionen öfver Allmänna
magasinsinrättningen, 1789-92 ordf. i diskontverket
för diskontering af Riksgäldskontorets sedlar samt
1792-1810 ordf. i Riksgäldskontorct, hvarmed följde
ordförandeskapet i Riks-gäldsdiskontverket ocli i
Generalassistanskonto-ret. Under kriget 1788
-90 förestod L chefs- J- G- Lagerbjelke.
Efter me-
ämbetet vid Stockholms-eskadern af arméns flotta
samt blef 1790 ord. chef för nämnda eskader,
1793 konteramiral och s. å. vice amiral. 1794, då
storamiralsämbetet för arméns flotta inrättades,
förordnades L. till dess vice ordf. och utarbetade
reglementen för arméns flotta, såväl rörande
taktiken som förvaltningen. 1797 blef han chef
för Arméns flotta och ordf. i den kommitté,
som i stor-amiralsäm betets ställe sattes till
öfverstyrelse för skärgårdsflottans förvaltning,
hvarefter nya författningar rörande lotsväsendet
utarbetades under L:s ledning. S. .å. utnämndes
han till ordf. i kommittén för organisationen af
krigsakademien vid Karlberg samt uppgjorde själf
reglemente och stat för denna inrättning. 1802
utnämndes L. till amiral i flottorna och 1803 till
chef för Förvaltningen af sjöärendena. 1796 hade
L. blifvit medlem af Statsberedningen; 1808 blef
han led. af den kungl. beredning, som förordnadcs i
konseljens ställe, och efter revolutionen 13 mars 1809
inkallades han i riksföreståndarens konselj. Kort
efter sedan denna blifvit upplöst till följd af
den nya regeringsformens antagande (6 juni s. å.),
utnämndes L. till öfveramiral och erhöll greflig
värdighet. 1811 lämnade han militärtjänsten och
utnämndes till president i Kammarrätten. - L. stiftade
1771 nuv. örlogsmannasällskapet i Karlskrona, blef vid
Svenska krigsmannasällskapets (nuv. Krigsvet. akad:s)
stiftande 1796 dess hedersled, och kallades 1804 till
medlem af Vet. akad.
3. G u s t a f L., den föregåendes son, grefve,
statsman, f. 22 mars 1777, d. 24 maj 1837 i
Stockholm, ingick 1793, efter studier i Uppsala,
i Kanslikollegium samt började 1796 tjänstgöra
i utrikesexpeditionen, där han tidigt ådagalade
egenskaper, som tillförsäkrade honom snabb
befordran. Redan vid 27 års ålder (1804) utnämndes
han till statssekreterare, åtföljde Gustaf IV Adolf på
hans långvariga tyska resa (1803-05) som föredragande
af alla regcringsärenden och hade samtidigt det ganska
besvärliga uppdraget att sköta det resande hofvets
hela ekonomi. Hans rika sällskapsgåfvor gjorde honom
tillika till själfskrifven ledare af nöjeslifvet vid
såväl Gustaf IV Adolfs som hertig Karls hof. 1805 blef
han led. af Rikets ärendens allmänna beredning, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
