- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
863-864

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagersvärd, Johan Klas - Lagervall, Jakob Fredrik - Lageröl - Lages vuodna - Lagfara - Lagfaren - Lagfart - Lagfartsbevis - Lagfartsbok - Lagfartsprotokoll - Lagfors - Lagfölja - Lagföra - Lagförklaring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

G. G. Wrangel (d. 1795), att komma till rätta med den
beryktade A. F. Munck, som lefde i landsflykt i
Italien och hotade med att göra afslöjanden om den
k. familjen m. m. L. kvarstannade i Italien som
chargé d’affaires (efter en tid med kansliråds
titel) och slutligen som ministerresident ända
till sin död. Ätten utgick troligen med L.

L. S.

Lagervall, Jakob Fredrik, finsk skriftställare,
f. 19 juli 1787 i Kontiolaks socken i östra Finland,
d. 7 nov. 1865, tjänade som sergeant vid karelska
jägarna, då 1808 års krig utbröt, och var med i
flera af de mest betydande fältslagen. Sedan han
efter fredsslutet tjänat sig upp till kapten, erhöll
han 1830 af sked från krigstjänsten med majors rang
och lefde därefter som landtbrukare. 1832 inlämnade
L. till Finska litteratursällskapet ett på runometer
författadt femaktssorgcspel, benämndt Ruumilinna,
ett försök att efterbilda och i Finland lokalisera
Shaksperes "Macbeth". Arbetet prisbelönades icke, men
utgaf s 1834 på L:s eget förlag. Det saknar poetiskt
värde, men är dock märkligt som ett första försök i
sitt slag. L:s öfriga dels på finska, dels på svenska
författade dramer och poetiska berättelser äro föga
betydande. I "Suomi" 1866 ingår hans En karelsk
jägares sorgliga minnen.

M. G. S.

Lageröl. Se Öl.

Lages vuodna. Se Laksefjord.

Lagfara. Se Lagfart.

Lagfaren, förfaren i lagkunskap, särskildt
(i åtskilliga författningar) person, som
aflagt sådan akademisk examen, som medför
behörighet till domarbefattning, d. v. s. juris
kandidatexamen eller (den numera afskaffade)
examen till rättegångsverken ("hofrättsexamen").

C. G. Bj.

Lagfart, jur., ett inskrifvande af fastighetsförvärf
i domstols protokoll. Den nu gällande svenska rättens
lagfart härstammar från de offcntlighotsåtgärder vid
fastighetsköp, som redan i våra äldsta rättsböcker
voro föreskrifna, afseende medverkan vid krpet
från domstolens sida (se Fasta, Fastebref,
Inteckning, sp. 753, Köpebref och Uppbud). 1734 års
lag påbjöd vid fastighetsköp ett lagfartsförfarande,
som bestod af (i regel) tre uppbud å häradsting
eller rådstuga samt därpå, sedan under viss tid
bördsanspråk (se Bördsrätt) afvaktats,
utfärdande af fastebref (äfven kalladt
jordabref). I hufvudsak är detta alltjämt gällande
rätt i Finland. Det nuv. svenska lagfarts-institutet
är genom k. förordn. 16 juni 1875 regleradt
på väsentligen följande sätt. Hvarje förvärf af
eganderätt till fast egendom, äfven om den åtkommits
som fideikommiss, skall lagfaras. Egaren skall inom
viss tid efter sitt förvärf söka larjfait hos den
underrätt, inom hvars område egendomen är bolagen,
och därvid uppvisa sin fångeshandling, hvilken
offentligen uppläses, samt styrka, att fångesmannen
jämväl för sin del behörigcn åtkommit egendomen och
själf vunnit lagfart å densamma. I vissa fall skall
därjämte stadgad stämpelafgift erläggas. Företes ej
behörig fångcshandling, skall ansökningen om lagfart
af slås i underlåtenhet att styrka fångesmannens
åtkomst eller lagfart föranleder däremot, att
lagfartsansökningen förklaras hulanåe, d. v. s. kan
sedermera, efter det bristen afhjälpts, fullföljas med
bibehållen tidsprioritct från den dag, då ansökningen
först gjordes. Så snart nyssberörda förutsättningar
för lagfarten uppfyllts, besluter rätten att meddela
(bevilja) lagfart och inskrifver detta i det enkom
för sådana ärenden förda s. k. lagfartsprotokollet,
hvarjämte anteckning göres i fastighetsboken
(se Fastighetsbok, sp 1431) och ett
särskildt bevis (lagfartsbevis) utfärdas till
fastighets-egaren. Förteckningar på beviljade
lagfarter offentliggöras i länskungörelserna. Ett
af hufvudsyftena med lagfartsväsendet är
nämligen offentlighet i de förhållanden, som röra
eganderätt till fastigheter; ett annat är att bereda
fastighetsegare större trygghet (särskildt gentemot
andra personer, som kunna härleda egna anspråk på
fastigheten från samme fångcsman). Emellertid tryggar
lagfarten ingalunda fullständigt mot främmande
anspråk; tvärtom heter det, att "utan hinder af
lagfart må talan å fång lagligen pröfvas". Först
tjuguårig häfd (se Häfd) efter lagfarten
utesluter sådan talan. Däremot har det "införande
i grundboken", som i främmande, särskildt tyska,
rättssystem motsvarar vår lagfart, mera vidtgående
verkningar i fråga om uteslutande af andras emot
grundbokens innehåll stridande rättigheter. Enligt
Lagberedningens 31 dec. 1907 af-gifna förslag till
jordabalk, II (tr. 1908), skulle den svenska rätten
komma att i någon ringa mån närma sig det tyska
systemet, särskildt genom förläggandet af lagfartens
tyngdpunkt till inskrifvandet i fastig-hetsboken,
i st. f. att denna nu egentligen är allenast ett
register till protokollet. – Frälseränta betraktas
rättsligen som fast egendom, och förvärf däraf skall
alltså lagfaras (jfr Frälseränta, sp. 34,
och Inteckning, sp. 752). Ang. lagfart å enskild
järnväg se Inteckning, sp. 755, och Järnväg, sp. 433.

C. G. Bj.

Lagfartsbevis, jur. Se Fastebref, sp. 1428, och Lagfart.

Lagfartsbok, den fastighctsbok, som enligt 1875
års lagstiftning föres som bihang till protokollen,
sönderfaller i två afdelningar, af hvilka den ena
hänför sig till lagfartsprotokollet, den andra
till inteckningsprotokollct. De särskilda böckerna
benämnas därför lagfartsbok och inteckningsbok.

I. Afz.

Lagfartsprotokoll. Se Lagfart.

Lagfors, f. d. järnbruk i Västernorrlands län,
Ljustorps socken. Samhället, som förr räknats som en
bruksförsamling, hade 132 inv. 1809.

Lagfölja, jur., lagfara, lagfora.

Lagföra, åtala vid domstol för brott.

Lagförklaring, jur, en autentisk, d. v. s. med
lagstiftarens auktoritet gifven och därför för
framtiden till efterrättelse gällande, tolkning
af ett lagstadgande, som gifvit anledning till
olika meningar rörande dess rätta tillämpning vid
rättsbestämnineen. I visst afseende ter sig väl
den autentiska lagförklaringen som en utläggning
af lagens stadganden; men den stannar ej vid att
draga logiska slutföljder af lagbudet och att för
dessa begagna de hjälpmedel, snm sammanställandet
af flera lagbud och lagens historiska utveckling
kunna crbjudr (jfr Lagtolkning). Ty under
det att logiska och vetenskapliga slutledningar ej
erhålla någon annan giltighet än den, som betingas af
kraften hos tolkarens bevisföring, och, åtminstone
i Sverige, jämväl domstols eller annan myndighets
tillämpning af lagstadgandet å ett föreliggande
rättsfall har giltighet endast med hänsyn till detta
(jfr Prejudikat), hvaremot själfva lagstadgandet
fortfarande orubbadt eger bestånd samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:13 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free