- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
869-870

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagkommissionen - Lagkommittén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

869

Lag ko m mitte n

870

borde jämkas till öfverensstämmelse med de under
senare tider utgångna stadgar och förordningar
samt att en konungabalk blefve författad. Grefve
Cronhielm anbefalldes 1724 att gå i författning om
verkställighet af ständernas beslut. Nya fullmakter
för nio kommissionsmedlemmar utfärdades s. å.,
och till riksdagen 1726 hade lagkommissionen
genomgått och rättat giftermåls-, ärfda- och
jordabalkarna. Eiksdagsbeslutet vid denna riksdag
innehöll, att med lagverket borde så skyndas,
att lagen kunde på följande riksdag företagas till
öfverseende och stadfästelse. 1727-29 fortsattes
granskningen af de efterföljande balkarna, och under

1730 skedde en sista granskning af samtliga
balkar, hvarvid brottmålsbalkarna sammanslogos
till en gemensam balk, missgärningsbalken.
Vid riksdagen

1731 granskades och antogos af ständerna
giftermåls-, ärfda-, jorda-, byggninga- samt
missgärnings-balkarna, hvarefter vid 1734 års
riksdag ständerna antogo straffbalken, utsöknings-,
handels- och rättegångsbalkarna samt slutligen de
af lagkommissionen, med anledning af ständernas
anmärkningar och beslut under denna och föregående
riksdag, utarbetade förändrade förslag till
vissa stadganden i lagen. Lagkommissionen
införde därefter de af ständerna beslutna
ändringarna i förslaget och ombesörjde lagens
tryckning. I skrifvelse 14 febr. 1736 anmälde
kommissionen, att lagen då var på trycket alldeles
färdig. - Eftervärldens omdöme om det arbete,
som lagkommissionen sålunda efter nära femtioårig
verksamhet fick afsluta, har i allmänhet utfallit
synnerligen gynnsamt. Lagverket har djupa rötter i
äldre svensk lagstiftning och har till följd däraf
i vissa grundläggande delar - företrädesvis inom
privaträttens område - kunnat länge bevara sin
lifskraft. Lagbuden äro framställda i en enkel,
praktisk och allmänfatt-lig form. En berömd
språkforskare har uttalat det omdöme, att lagen är
"utan jämförelse det största konststycke i stilistisk
väg, hvilket svenska språket på flera sekler har att
uppvisa". - Efter fullbordandet af 1734 års lag
fortfor ändock lagkommissionens verksamhet,
åtminstone intill 1784, under hvilken tid
kommissionen afgaf betänkande i de till densamma
remitterade frågor angående lagförklaringar och
nya författningar. Lagkommissionen upplifvades
28 aug. 1792, så som den varit inrättad före
sitt upphörande, och riksdrotset blef dess ordf.
Sedan lagkommissionen utarbetat den s. k. 1807 års
lagsamling, blef den 1808 upplöst.

De äldre lagkommissionernas förslag finnas tryckta i
"Åtgärder för lagförbättringen 1633-1665. Urkunder
samlade af C. J. Wahlberg" (i Uppsala universitets
årsskrift 1877 och 1878). Lagkommissionens
förslag, sådant det framlades vid 1731 års
riksdag, finnes tryckt tillika med ständernas
vid förslagets granskning vid riksdagarna 1731
och 1734 framställda anmärkningar under titel:
"Lagcommis-sionens förslag till Sveriges rikes lag
af år 1734" (1841). En fullständig f ramställning,
af lagkommissionens verksamhet intill antagandet af
1734 års lag finnes intagen i "Bidrag till svenska
lagstiftningens historia från slutet af sextonde
århundradet till stad-fästelsen af 1734 års lag" ai
J. A. Posse. Jfr ock K. J. Schlyter, "Juridiska af
handlingar", 2:a h. (1879). - De från lagkommissionens
verksamhet 1686-1736 i behåll varande handlingarna -
kommissionens protokoll, de tid efter annan utarbetade
förslagen till särskilda balkar, de granskande myn-

digheternas utlåtanden samt riksdagshandlingarna
ang. lagens antagande - ha utgifvits af V. Sjögren
under titel "Förarbetena till Sveriges rikes lag", 8
bd (1900-09). L. A.*

Lagkommittén. Vid riksdagen 1809-10 afgaf lagutskottet
(l april 1810) ett betänkande ang. lagarnas
urskiljande, förenkling och förbättring, hvari
utskottet förordade, att en kommitté af sakkunniga
män måtte förordnas att arbeta på lagars och
författningars redaktion och förenkling, att denna
kommittés arbeten måtte bli af trycket utgifna som
projekt för att åt allmänheten öppna tillfälle för
påminnelser och anmärkningar samt att kommittén
borde taga dessa påminnelser i öfvervägande för att
inkomma med fullbordadt betänkande och förslag till
K. M:t och nästa lagtima riksdag. Med anledning af
denna lagutskottets framställning beslöto rikets
ständer en skrifvelse till K. M:t med anhållan, att
en lagkommitté måtte tillförordnas. Sedan 1810 års
riksdag i Örebro anslagit medel till den ifrågasatta
kommittén, förordnades af K. M:t 9 nov. 1810 en
sådan med justitiestatsministern som ordf. för att
föreslå, på hvad sätt rikets ständers önskan bäst
kunde uppfyllas, hvad som egentligen borde utgöra
föremål för den blifvande lagkommitténs granskning
samt af huru många och af hvilka ledamöter densamma
borde komma att bestå. I öfverensstämmelse med hvad
af denna förberedande kommitté blifvit föreslaget,
fastställde K. M:t som allmänna principer, hvilka
skulle vid arbetet följas, bl. a. att lagkommitténs
arbeten skulle inskränkas till ny allmän civil- och
kriminallag samt att 1734 års lag i anseende till
sin yttre form och indelning skulle följas. Antalet
af ledamöter, hvilka egentligen skulle lägga hand
vid arbetet, bestämdes till fem, men därjämte
skulle några andra för sakkännedom utmärkta
ämbetsmän i Stockholm förordnas att deltaga i
den blifvande kommittén, såväl då förberedande
öfver-läggningar som då arbetets granskning kunde
vara i fråga. Till ordf. i lagkommittén utnämndes
1811 dåv. justitiestatsministern grefve F. Gyllenborg
och till granskande ledamöter statsrådet friherre
M. Rosenblad, två justitieråd, justitiekanslern,
justitieombudsmannen, ett hofrättsråd, tre ledamöter
i kollegier och två andra ämbetsmän. Till arbetande
ledamöter utsagos fem personer, bland dem assessorn
0. Zenius och advokafcfiskalen P. Staaff. Den
förberedande kommittén hade ansett, att lagkommitténs
förslag till ändringar och förbättringar i lagen
skulle kunna vara utarbetadt och i tryck färdigt
till slutet af juni 1813. Emellertid visade sig denna
beräkning, såsom naturligt var, h. o. h. felaktig.

1811-14 var lagkommittén hufvudsakligen sysselsatt med
granskningen af ett af kommitténs ledamot professor
L. G. Rabenius framlagdt förslag till missgärnings-
och straff balk, byggdt på grundvalen af den gamla
missgärningsbalken. Detta förslag blef dock ej gilladt
af kommitténs flertal. 1814 afgingo tre bland de
arbetande ledamöter, som vid lagkommitténs förordnande
insatts däri, och som arbetande ledamöter inträdde
händshöfdingen J. G. Eichert, sedermera den mest
inflytelserike af kommitténs ledamöter, samt juris
adjunkten i Uppsala A. E. Afzelius (Zenius och Staaff
kvarstodo). Sedan granskningen af giftermålsbalken
inom lagkommittén börjats under sistnämnda år,
utkommo på trycket förslag till Giftermålsbalk 1815
och till Handclsbalk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free