- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
875-876

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagmandsret - Lagmansdöme - Lagmansered - Lagmansgärd - Lagmanshästar - Lagmansränta - Lagmansrätt - Lagmansskyld - Lagmansting - Lagmanstingsgästningsfond - Lagmansö - Lagny - Lago

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Borgarting og Agder, Gula- og Frostating,
Haalogaland. Hvarje lagdömme omfattar flera
(tills. 16) lagskipningsområden, lagsogne. I
hvarje lagsogn särskildt håller lagmanden
ting, lagmandsting, 2-6 gånger årligen,
och på detta ting dömer lagmandsretten, som
består af två af delningar: "retten", lagmanden
och 2 bland landets domare utom Höjesteret af
konungen årligen utsedda bisittare, hvilka tre
utöfva själfva jurisdiktionen, och lagretten, en
jury, som afgör faktum och består af 10 medlemmar,
lagrettemænd, hvilka inom sig välja ordf., som för
"retten" uppläser juryns utlåtande. Lagrettemændene
väljas af kommunalstyrelserna så, att för hela
lagsognet antalet blir 50 gånger så stort som
antalet lagmandsting per år. Af de valde uttagas för
hvart ting 26. Af dessa bildas lagretten för hvarje
särskildt mål så, att 10 komma att sitta i lagretten,
sedan de öfriga dels uteslutits af parterna, dels
utlottats. O. A. Ö.

Lagmansdöme. Se Lagman, Lagmansrätt, Lagmansting
och Lagsaga.

Lagmansered, socken i Älfsborgs län, Bjärke
härad. 5,426 har. 891 inv. (1909). Annex till Stora
Mellby, Skara stift, Väne kontrakt.

Lagmansgärd, kam. Se Lagmansskyld.

Lagmanshästar, kam. Se Fodring.

Lagmansränta, kam. Se Häradshöfdingeränta.

Lagmansrätt, jur., fordom landtdomstol i andra instans
(mellan häradsrätt och hofrätt). Redan i allmänna
stadslagen (midten af 1300-talet) inskränktes
lagmansrättens verksamhet till landsbygden. Där
sökte man emellertid länge lagmansrätten både som
första och andra instans. Och ehuru man försökte
att inskärpa en bestämd instansordning genom flera
stadgar (1493, 1593, 1598), var det först efter
införandet af hofrätten och utfärdandet af 1614 års
rättegångsprocess, som lagmansrättens egenskap af
andra instans någorlunda iakttogs. Karl XII ville
1718 med sönderdelande af lagsagorna och afskaffande
af häradsrätterna göra lagmansrätten till första
och enda instans på landet under hofrätterna, men
1719 återinfördes den gamla ordningen. Genom 1734
års lag (Rätteg. balkens 3 kap.) blef lagmansrättens
kompetens, som på 1600-talet väsentligen begränsats,
på följande sätt bestämd: vid lagmansrätt skulle
upptagas endast tvistemål, som vädjats från
häradsrätt; med brottmål egde däremot lagmansrätten
i allmänhet ej att taga befattning; endast smärre
brott, som förefallit under pågående lagmansting
eller sammanhängde med anhängiggjordt tvistemål, kunde
upptagas af lagmansrätten. Urspr, bestod lagmansrätten
af lagmannen och hela tingsmenigheten, men småningom
trädde i den senares ställe lagmansnämnden. Enligt
1734 års lag skulle denna bestå af 12 nämndemän från
lagsagans häradsrätter; på lagmannens anmodan kunde
dock äfven några lagfarna män få sitta i rätten,
men utan befogenhet att med lagman och nämnd taga
del i domslutet. Om lagmansrätternas arkiv se Arkiv,
sp. 1494. Lagmansrätterna upphäfdes i Sverige 1849 och
i Finland 1868. Om lagmansrätt i Norge se Lagmandsret.
Jfr Lagman, Lagmansting, Lagsaga och Nämnd.
S. B.

Lagmansskyld, Lagmansgärd, kam., en uråldrig, allmogen
åliggande utskyld till lagmannens underhåll, erlades
mest i spannmål och var ingalunda
obetydlig. För Västergötland t. ex. anses
lagmansgärden på 1600-talet ha motsvarat värdet af
3,000 tnr spannmål. Vid lagmansinstitutionens
indragning förlorade den sin betydelse
och delade sedan grundskatternas öden.
Kbg.

Lagmansting, jur., ting, som hölls under lagmannens
ledning och där lagmansrätt dömde. Urspr, höllos
dessa ting för hela landskapet och kallades därför
i äldre lagarna vanligast landsting (se
d. o.). Lagmansting hölls därjämte redan enligt
Magnus Erikssons landslag (midten af 1300-talet)
en gång om året i hvarje härad inom lagsagan. Erik
af Pommern föreskref genom en stadga 1413, att
lagmanstingen skulle ersättas med räfsteting (se
d. o.) för hela landskapet. Kristofers landslag
af 1442 bibehöll emellertid lagmanstinget, men
förlade det uteslutande till lagsagans härad: det
skulle hållas minst en gång om året i hvart och ett
af dessa. Enligt 1614 års rättegångsordinantie
inskränktes tiden till hvart tredje år. Genom
senare bestämmelser bortföllo lagmanstingen i de
särskilda häraden, och det föreskrefs blott, att ett
lagmansting skulle hållas i lagsagan hvart annat
(1668 års stadganden) eller hvarje år (1680 års
föreskrift). Enligt 1734 års lag skulle lagmansting
i lagsagan hållas en gång om året - i regel "emellan
Bärtels och Michels dag" (24 aug.-29 sept.). Tinget
skulle pålysas tre månader förut, hvarjämte K. M:ts
befallningshafvande skulle underrättas om dagen för
dess hållande. Vid tinget skulle kronofogde eller
länsman vara tillstädes. I "Sv. fornskriftssällskapets
handlingar" n:r 132 (1907) finnes "Uplands
lagmansdombok 1490-1494" intagen. Jfr Lagman,
Lagmansrätt, Lagsaga och Räfsteting. Om det
nuv. norska lagmanstinget se Lagmandsret.
K. H. B. (S. B.)

Lagmanstingsgästningsfond, kam. Se
Tingsgästningspenningar.

Lagmansö, 2 mtl säteri i Södermanlands län,
Vadsbro socken, med den på 1770-talet uppförda
tvåvåningshufvudbyggnaden på en halfö (förr ö)
i sjön Långhalsen. Det utgör hufvudgården inom ett
fideikommiss inom friherrliga släkten Falkenberg,
hvilket omfattar sammanlagdt 25 1/4 mtl inom Vadsbro,
Bettna, Blacksta, Lerbo, Björkviks och St. Malms
socknar, tax. till 641,600 kr. (1909), samt sågar
och kvarnar i Bettna och Vadsbro socknar m. m.,
tax. till 37,300 kr. L. tillhörde under förra
hälften af 1300-talet riksrådet Sigge Magnusson
af Vinstorpasläkten, som egde äfven en mängd
andra gårdar i Södermanland, sedermera genom arf
medlemmar af släkterna Posse, Sparre, Sture och
Oxenstierna m. fl., kom i slutet af 1600-talet till
släkten Falkenberg och gjordes af landshöfdingen
frih. Gabriel Falkenberg 1774 till fideikommiss
därigenom, att fideikommissrätten öfverflyttades till
L. från Odensviholm i Kalmar län. Nuv. innehafvare
är kammarherre frih. K. G. Falkenberg.

Lagny [lanji’], stad i franska dep. Seine-et-Marne,
vid vänstra stranden af Marne, 28 km. ö. om
Paris. 5,283 inv. (1901). Tillverkning
af läder och penslar; alabasterbrott.
(J. F. N.)

Lago [la’gå], it. (af lat. lacus), sjö, insjö. -
L. Ceresio [tjerersiå]. Se Luganosjön. -
L. d’Ansante. Se Ariano. - L. del Fusaro
[fosarå]. Se Fusaro. - L. de Poopo [pååpå]. Se
Aullagas. - L. de Santa Anna, källan till
Amasonfloden (se d. o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free