- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
895-896

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagus. 2. Jakob Johan Vilhelm L. - Lagus. 3. Robert Erik L. - Lagus. 4. Vilhelm Gabriel L. d. y. - Lagus. 5. Ernst Vilhelm L. - Lagutskottet - Lagvadd sak - Lagvis eld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

895

Lagutskottet-Lagvis eld

896

Erik Laxman, hans lefnad, resor, forskningar och
brefvexling (1880), som utgör 34:e delen af Finska
vet. socrs "Bidrag", meddelas alla tillgängliga
upplysningar om denne naturvetenskaplige forskares
öden. 1884 utkom Skalden Johan Henrik Kellgrens finska
lefnadsminnen, innehållande nya upplysningar om
förhållandena vid Åbo universitet och i Stockholms
litterära värld under slutet af 1700-talet. Af
värde för forskarna är Anonyme författare i äldre
årgångar af Åbo tidningar och Författarne i Allmän
litteraturtidning 1803 (i Finska vet. soc:s "Bidrag",
1871-75). I akademiska program behandlade L. ämnen
från det finska universitetets historia. Under en
lång följd af år egnade han sig åt att återupprätta
Åbo universitets genom Åbo brand 1827 förstörda
matrikel och framlade resultatet i Åbo universitets
studentmatrikel ånyo upprättad (I, II, 1889-95,
suppl. 1906; i "Skrifter utg. af Sv. Litt. sällsk. i
Finland", XI), ett i biografiskt hänseende värderikt
verk- 1904 offentliggjorde han ett memoarverk Från
pojkåren och gymnasiet. Jfr en minnesteckning af
C. Synnerberg i Svenska litt. sällsk:s i Finland
"Minnesskrift" 1910.

3. Rob ert E rik L., den föregåendes broder,
juridisk skriftställare, f. 12 maj 1827 i
Åbo, d. 25 febr. 1863 i Montpellier, blef student i
Helsingfors 1845, filos, kandidat 1850 och filos,
magister s. å. Därefter egnade han sig någon
tid åt skol-mannaverksamhct, men inträdde snart
i juridiska fakulteten, blef juris kandidat 1855,
juris licentiat 1859, docent i civillagfarenhet
och romersk rätt 1860 samt juris doktor s. å.
Jämte akademiska afhand-lingar, bland hvilka
må nämnas Om oäkta barns rättsförhållande till
familjen (1858) och Ulkast till revision af läran
om naturliga barns rätt från ståndpunkten af nu
gällande lagar (1859), utgaf han Juridiska,
af handlingar och uppsatser (4 hftn, 1859 -61)
och Juridiskt album (4 hftn, 1861-62), innehållande
flera värdefulla uppsatser, bl. a. Om Gamla Finlands
rättsliga förhållanden vid reunionen 1811.

4. Vilhelm Gabriel L. d. y., den föregåendes
broder, skolman och skriftställare, f. 7
april 1837, d. 8 juni 1896 på Hyvinge,
blef student 1855, filos, kandidat 1858 och
filos, magister och doktor 1860, efter
det han publicerat .en afhandling om Gustaf
III och lians tidehvarf, uppfattade af poesien.
Han utnämndes till kollega i historia vid Borgå högre
elementarskola 1859 och till lektor i grekiska vid
Viborgs gymnasium (senare lyceum) 1874 och tog af
sked 1891. L:s litterära verksamhet började med
publikationen af i romantisk ton hållna lyriska
och episka sånger. Smärre dikter utkommo 1856.
Den episk-romantiska berättelsen Rid dar Unos söner,
som erhöll Svenska akad:s andra pris, utkom 1864.
Baco och Romanser (1865) afsluta denna period af L:s
diktarskap. Sedermera egnade han sig åt dramatisk
diktning. De historiska skådespelen Klubbhöfdingen
och Drottning Filippa utkommo 1869 och 1875.
Hans senare, i realistisk stil hållna skådespel: En
julafton i Tobolsk, I natten och Den nye adjunkten
ha visserligen blifvit uppförda på scenen, men
icke publicerade. Äfven som prosaisk författare
utvecklade L. betydande verksamhet. Hans
föreläsningar öfver Den finsk-svenska litteraturens
utveckling (2 hftn, 1866-67) meddela -nya upplysningar
om Finlands svenska litteratur från Åbo akademis
grundläggning till Runebergs fram-

trädande. Till samma område hör Bidrag till kännedom
af Finlands tillfällighetspocsi under Frihets-liden
(1867, i Finska vet. soc:s "Bidrag"). I den svenska
pressens i Finland arbete tog L. verksam del,
hufvudsakligen som redaktör för den af honom uppsatta
tidningen "östra Finland" (sedan 1875). Under sina
sista år var han sysselsatt med forskning om Viborg
och började utgifva Ur Viborgs historia (2 hftn,
1893-95).

5. Ernst Vilhelm L., son till L. 2, skolman,
författare, f. 7 jan. 1859 i Helsingfors, student
1877, filos. mag. 1882, föreståndare för Privata
svenska flickskolan i Helsingfors sedan 1892, har
publicerat ett antal läroböcker för undervisning
i svenska språket samt med ifver egnat sig åt att
samla och utge den svenska allmogens i Finland
sånger, sagor m. m. Han utgaf 1887 och 1893 del I
och II af Nyländska folkvisor (samlingen "Nyland"
III, V). Som medlem af Svenska litt.-sällskrs i
Finland styrelse sedan 1891 öfvertog han ledningen
af sällskapets folkloristiska arbete och föreslog
1908 utgifvandet af dess folkloristiska samlingar
under namn af "Finlands svenska folkdiktning",
hvilken eventuella seriopublikation ställdes under
hans ledning. Bland hans publikationer i sällskapets
skrifter märkas Mikael Chorcei Valda dikter med en
lefnadsteckning (1901) och samma skalds "Bref, tal
och andra skrifter" (1903). Han är grundläggare (1900)
och föreståndare för sällskapets "Runebergsbibliotek".
1-5. M. G. S.

Lagutskottet är det femte af riksdagens ständiga
utskott och har enligt R. 0. § 42, sådan dess
lydelse bestämdes 1909, att meddela utlåtanden
och afgifva förslag med anledning af de, såsom
icke tillhörande annat utskotts behandling, från
kamrarna dit hänvisade frågorna om stiftande,
ändring, förklaring eller upphäfvande af civil-,
kriminal- och kyrkolag liksom ock af andra lagar och
författningar, som stiftas af konung och riksdag
gemensamt. Genom 1909 års formulering af nämnda §
har lagutskottets befogenhet undergått åtskilliga
förändringar. Å ena sidan har åtskilliga lagfrågors
förberedande behandling, som förut helt eller delvis
tillhört lagutskottet, förlagts till konstitutions-,
banko- och jordbruksutskotten; å andra sidan har
utskottets rätt att göra sådana ändringar och tillägg
i till detsamma remitterade förslag, som ej innebära
omläggning af dessas principer, uttryckligare än
förut stadgats, och har till dess förmån afgjorts
den omtvistade frågan, huruvida motioner, som
begära förslag af K. M:t till lagar, som tillhöra
lagutskottets handläggning, böra remitteras till
detta eller tillfälligt utskott. Till lagutskottet
kunna äfven hänvisas förslag om administrativa
förordningar, som genom k. proposition enl. R. F. §
89 öfverlämnas till riksdagens handläggning. -
Utom befattningen med lagfrågor har utskottet
sig ålagdt att granska justitieombudsmannens
afgifna redogörelse äfvensom hans ämbetsdiarier och
registratur samt till riksdagen inkomma med utlåtande
däröfver. (Se Justitieombudsman.) - Lagutskottet
består af 16 ledamöter, 8 från hvardera kammaren.
S. B.

Lagvadd sak, jur., numera mindre brukligt
uttryck för tvistemål, som genom lagligen
erlagdt vad (se d. o.) från underrätt
bragts under hösre domstols pröfning.
C. G. Bj.

Lagvis eld, artill, kallas vid artilleriet
sådan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free