- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
899-900

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lahmann, Johann Heinrich - Lahmannska underkläderna - Lahn - Laholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

899

Lahmannska underkläderna-Laholm

900

"naturenligt lefnadssätt" såväl i diet som
i bad . och kroppsrörelser. En af hans stora
förtjänster är införandet af de s. k. Lahmannska
underkläderna (se d. o.). Han utgaf flera populära
vetenskapliga arbeten (åtskilliga öfv. till svenska).
Ln.

Lahmannska underkläderna, ett af doktor Lah-inann
(se d. o.) infördt slag af underkläder. Villkoret
för en rationell underklädnad är, att själfva
väfnadens maskor äro så luckra, att de kunna
rymma en tillräcklig mängd luft. Genom dennas
t förmåga att afpassa sig efter ytterluftens
värmeförhållanden skyddas huden emot skarpa
temperaturväxlingar. Ylledräkten, den s. k. Jäg
erska dräkten, svarar ej mot dessa betingelser,
ty ylletråden krymper under tvättningen, och efter
några tvättningar förloras väfnadens elasticitet,
och dess förmåga att i maskorna innesluta luft blir
mycket ringa. Ylletråden har hos somliga personer ett
retande inflytande på huden. För att undvika dessa
olägenheter lät Lahmann konstruera sin väfnad af den
-mjukaste, finaste egyptiska bomull. Den hopfiltas
ej efter tvättning; den smyger sig mjukt efter
kroppen och är mycket hållbar. Den äkta Lahmannska
underklädnaden tillverkas endast af Heinzelmann i
Eeutlingen. En mängd cfterapningar finnas (äfven i
Sverige) i handeln af mer eller mindre värde; de ha
alla det felet, att råvaran är af sämre kvalitet än
den äkta Lahmannska. Hufvuddepån i Sverige för det
Lahmannska fabrikatet finnes hos Berendt & C:o,
Stockholm. Ln. Lahmanns växtnärsaltextrakt. Se
Hemliga medel.

Lähn, biflod fr. h. till Rhen, mellan Taunus i s. och
Westerwald in., upprinner i Rothaarbergen på 602
m. höjd ö. h., flyter i östlig, sydlig och sydvästlig
riktning samt mynnar ut i Rhen vid Lahn-stein. Längd
218 km. L. är segelbar från Giessen, 145 km. Dess
delvis mycket trånga dal är rik på naturskönheter.
(J. F. N.)

Laholm, stad i Hallands län, vid Lagaåns södra
strand, 8 km. från åns utlopp i Laholmsbukten af
Kattegatt. Staden har formen af en fyrkant med
afrundade hörn och omslutes på två sidor af Lagan,
som jämte de många trädgårdarna i staden förlänar
denna ett täckt utseende trots de krokiga gatorna,
oansenliga byggnaderna (nästan utan undantag uppförda
af tegel, men i allmänhet blott en våning höga)
och kala om-gifningarna. Allmänna byggnader äro
kyrkan (se fig. 2), uppförd i början af 1800-talet,
utom tornet, som kvarstår från gamla kyrkan och
är uppfördt i Kristian IV:s stil, det vid torget
belägna rådhuset (fig. 3), hvilket nyligen ombyggts
i en stil, som erinrar om uppländska herrgårdar,
och folkskolehuset. Två stenbroar föra öfver ån,
som där omsluter den s. k. Slottsholmen, med rester
af den forna befästningen (se nedan). Söderut
begränsas staden af en liten vacker park med ett
nykterhetstivoli. Staden har eget elektricitetsverk,
till hvilket fall i ån lämnar kraft, samt

Fig. 1. Laholms vapen.

vattenledning. Stadens hela areal är 986 har, hvaraf
stadsplanen upptager omkr. 19 har. Stadens jord är
satt till 9 m ti. Sammanlagda taxeringsvärdet för
fastigheter uppgick 1910 till 2,315,400 kr., hvaraf

Fig. 2. Kyrkan i Laholm.

633,000 kr. för jordbruksfastighet. Den taxerade
inkomsten af kapital och arbete belöpte sig till
661,846 kr. S. å. var folkmängden 1,932 och hade på
de sista 20 åren ökats med 421,4 proc. Den var 834
pers. 1805, 1,102 år 1850 och 1,382 år 1870. Antalet
handlande uppgick 1910 till 30 med en betjäning af
59 pers. och en uppskattad inkomst af

Fig. 3. Badhuset i Laholm.

handelsrörelsen af 83,685 kr. Handelsrörelsen
afser blott stadens och den kringliggande traktens
behof. Någon storindustri finnes ej. Af mindre
industriella anläggningar märkas tegelbruk,
mekanisk reparationsverkstad, garfveri, snickeri
m. m. Deras hela antal var 1909 10 med 75 arbetare
och ett tillverkningsvärde af 164,177 kr. Förr
sysselsatte sig befolkningen med tillverkning af
vadmal och stickade yllevaror som husslöjd, en
kvarlefva från en ännu äldre industri i tröjor och
strumpor, som levererade bl. a. strumpor till armén i
Pommerska kriget. "Hemslöjdsföreningen" förlägger och
försäljer stickylle, hvilket som hemslöjd tillverkas i
kringliggande socknar. Antalet handtverkare var 1910
61 med 47 arbetare och en för bevillning uppskattad
inkomst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free