- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
901-902

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laholm - Laholmen - Laholms kontrakt - Laholms landsförsamling - Lahontansjön - Lahore, 1. Division i Indien - Lahore, 2. Distrikt - Lahore, 3. Stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af 50,305 kr. Det betydande laxfisket i Lagan
tillhör dels staten, dels enskilda personer. Genom
åns uppgrundning har all egentlig sjöfart
upphört. En motorbåt går sommartiden mellan L. och
Mellby strand, där ett nytt hafsbad med den allra
härligaste sandgrund uppväxt. Staden har 3-klassig
samskola, sparbank (sedan 1857), afdelningskontor
af A.-b. Göteborgs bank och A.-b. Ängelholms
landtmannabank, sjukhus, stadsläkare och apotek. I
staden utges tidningen "Sydhalland" (3 ggr i
veckan). Genom Västkustbanan står L. i förbindelse med
det svenska järnvägsnätet. Stadens tillgångar uppgingo
vid 1910 års slut till 358,802 kr. och skulder till
17,775 kr. Per bevillningskrona utdebiterades 3 kr. I
kyrkligt hänseende bildar L. med landsförsamlingen
ett regalt pastorat i Laholms kontrakt, Göteborgs
stift. För val till Andra kammaren ingår L. i Hallands
läns valkrets. – När staden (under medeltiden kallad
Lagaholm) fått sina privilegier, känner man icke. De
omtalas i en kungl. resolution af 4 dec. 1679
som i "urminnes tid undfångna" och förnyades 14
jan. 1571. L. omtalas redan på 1200-talet som köpstad
och var skyddad af ett på den nu s. k. Slottsholmen
uppfördt slott, där 1316–18 riddaren Eskil Krake var
höfding. 1278 slöts i L. fred mellan Magnus Ladulås
och Erik Klipping, då Magnus som säkerhet för den
skuld, i hvilken han stod till danske konungen för
förut lämnad hjälp, öfverlät åt honom Lödöse slott
med tillhörande område. Då firades ock där bröllop
med Magnus’ son Birger och Eriks dotter Märta. Före
1399 innehades Laholms slott af Margaretas gunstling
Abraham Brodersson och sedermera af Abrahams måg Peter
Niklisson af Skedala till dennes död, 1421, hvarefter
det lämnades till en tysk fogde, som af Engelbrekt
förmåddes att utrymma detsamma 1436. Ur strategisk
synpunkt var stadens läge af ganska stor betydelse,
enär den genom slottet behärskade öfvergången öfver
Lagan äfvensom de vägar, som därifrån leda dels
söderut, till Skåne, dels mot n. ö. till Småland
("Lagastigen"). Också led staden svårt under de
ständiga gränskrigen. Den uppbrändes 1507 af Åke Tott,
1534, under grefvefejden, af Jakob Bagge, 1565,
under Nordiska sjuårskriget, af Klas Kristersson
Horn. En eldsvåda lade 1636 staden i aska. Slottet
nedbrann 1637, men återuppbyggdes af Kristian IV och
belägrades af svenskarna under G. Horn 2–14 maj 1644,
då kommendanten dagtingade, hvarefter slottet omgafs
med en bastionerad femhörning med betäckt väg och
ett par utanverk, enligt Örnehufwuds dessein. Ett
par brohufvud utfördes 1652. Slottet kallades då
Lillienburg efter riksrådet grefve A. Lillies grefskap
Lillienborg, i hvilket Laholms kungsladugård ingick. I
aug. 1657 belägrades L. förgäfves af danskarna. 1658
reparerades båda broskansarna och 1660–61 de öfriga
verken. 1677 förskansade sig general Ulfsparre
med en del rytteri vid L., men sedan fingo slott
och befästningar, såsom "mera skade- än gagneliga",
förfalla, och en mängd sten bortfördes. Ännu synas
dock några lämningar af de gamla murarna. 1811
förstördes en stor del af staden genom vådeld.
V. W. A. L. W:son M.

Laholmen, hög holme strax väster om Strömstad (se
d. o.).

Laholms kontrakt, i Göteborgs stift, omfattar de
elfva pastoraten Bredared; Enslöf; Snöstorp och
Trönninge; Eldsberga och Tönnersjö; Laholms stads- och
landsförsamlingar; Veinge och Tjärby; Knäred;
Renneslöf och Ysby; Östra Karup och Skummeslöf;
Hasslöf och Våxtorp; Hishult, hvars annex, Fagerhult,
dock hör till Norra Åsbo kontrakt af Lunds stift.
1,581 kvkm. 33,784 inv. (1909).

Laholms landsförsamling, Hallands län, Höks
härad. 7,580 har. 2,103 inv. (1909). Annex till
Laholms stad, Göteborgs stift, Laholms kontrakt.

Lahontansjön [laåtã’-], geol. Se
Bonnevillesjön.

Lahore, Lahor [lāhå’ə]. 1. Division i kejsardömet
Indien, prov. Punjab, längs högra stranden af
Sutlej från Himalaya till Multan. har en areal af
44,429 kvkm. 5,598,463 inv. (1901). Det är en torr
alluvialslätt, som nästan saknar träd och genomskäres
af floderna Ravi och Sutlej, Bari-Doabkanalen
samt den numera torra Bias’ flodbädd. Chenab
flyter på nordvästra gränsen, mellan L. och Kawal
Pindi. Folkspråket är punjabi; de högre klasserna tala
urdu (hindustani). Divisionen omfattar distrikten
L., Amritsar, Montgomery, Sialkot, Gujranwala och
Gurdaspur. – 2. Distrikt i nämnda division, har
en areal af 9,593 kvkm. 1,162,109 inv. (1901). –
3. Hufvudstad i ofvannämnda division och distrikt
samt i hela det af engelsmännen 1849 eröfrade Punjab,
ligger nära vänstra stranden af Ravi, omgifven af de
härligaste trädgårdar och parker samt murar, hvilka,
förr ända till 11 m. höga, 1852 nedbragtes till 4–6
m. höjd. Jämte förstäder och den i s. ö. liggande
garnisonsorten Mian Mir 202,964 inv. (1901), hvaraf
5,558 kristna, 119,601 muhammedaner och 70,196
hinduer. Staden har trånga och smutsiga gator,
men utmärker sig genom vacker byggnadsstil hos
boningshusen (med platta

illustration placeholder
Sikhfursten Randjit Singhs mausolé i Lahore.


tak) och har många praktbyggnader från förflutna
tider, bl. a. den af Aurangzib 1673–80 byggda
stora moskén Jama Maschid, det af Jahangir
1622–27 uppförda Khwabgah ("sofvande palatset") samt
Moti Maschid ("pärlmoskén"), som begagnats till
skattkammare. Till de berömdaste anläggningarna
hör Schah Jahans trädgård, kallad Shalamar
("glädjens boning"), som består af tre stora terrasser
med tills. 450 springbrunnar. Omkr. 8 km. s. ö. från
L. ligger Mian Mir, där trupperna (med undantag af
en liten garnison i stadens citadell) äro förlagda
och där ämbetslokalerna samt de flesta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free