- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
905-906

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laibach - Laicus - Laidaur - Laigle l. l'Aigle - Laihela. 1. Socken - Laihela. 2. Friherreskap - Lainé, Joseph Henri Joachim - Lainez, Jacobo - Laing. 1. Malcolm L. - Laing. 2. Samuel L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

floden Laibach, 11 km. ofvanför dess förening
med Save, samt vid järnvägen mellan Wien och
Trieste. 36,547 inv. (1900), 83 proc. slovener, 15
proc. tyskar. L. består af den egentliga staden och
8 förstäder samt eger en katedral i italiensk stil
jämte 10 andra kyrkor, det furstliga Auerspergska
palatset, ett gammalt kastell på Schlossberg,
hvilket till 1895 begagnades till fängelse, samt
de vanliga byggnaderna i en provinshufvudstad och
ett biskopssäte. I L. finnas 2 gymnasier, högre
realskola, lärar- och lärarinneseminarium, teologisk
läroanstalt, handelsskola, konstindustriskola,
studiebibliotek (60,000 bd) och provinsmuseum
(Rudolfinum). Folkspråket är slovenska, men de
högre klasserna tala tyska eller italienska. Jämte
vanliga stadsnäringar eger L. flera större
industriella anläggningar, dels i staden själf,
dels i närmaste omgifning. I den närliggande, till
större delen utdikade Laibachmossen har man påträffat
pålbyggnader. L. är medelpunkten för den nationella
slovenska rörelsen, har en slovensk teater och flera
sällskap för främjande af vetenskap och litteratur
på slovenska. Stadsstyrelsen är helt slovensk. –
L. uppges ha under Karl den stores tid blifvit
uppbyggdt på samma plats, som förut intagits
af det af Attila och senare åter af avarerna
förstörda Amona l. Æmona. Omkr. 1200 kom det till
hertigarna af Krain och vardt stad 1261. 1461
blef det biskopssäte. 17 mars 1797 och 3 juni 1809
intogs staden af fransmännen samt var från okt. 1809
till 1813 säte för franske generalguvernören öfver
Illyriska provinserna. I jan.–maj 1821 hölls i L. en
kongress, som besöktes af kejsarna i Österrike och
Ryssland, konungen af Bägge Sicilierna, hertigen
af Modena samt fullmäktige från Preussen, Frankrike,
Storbritannien, Sardinien och de andra italienska
staterna. Denna kongress hade till ändamål att
genom gemensamma rådplägningar trygga Italiens lugn
och återställa sakernas gamla ordning i Neapel och
på Sicilien. Följden af de på kongressen fattade
besluten, hvilka i folkrätten införde rättigheten
till väpnad intervention i en af partier upprörd
grannstats inre angelägenheter, var upphäfvandet af
den liberala författningen i Neapel genom österrikiska
trupper. L. hemsöktes svårt af jordskalf 14 april
1895 och 15 juli 1897. (J. F. N.)

Laicus (pl. läici), lat. (grek. laikofs, hörande till
folket, af laofs, folk), som ej tillhör det andliga
ståndet, lekman; olärd, oinvigd.

Laidaur (L a i t a u r e), fjällsjö i Lilla Luleälfs
flodområde, 40 km. n. ö. om Kvikkjokk, 498 m. ö. h.,
ansedd för att vara en af Lapplands vackraste sjöar
trots sitt lergrumliga vatten, som genom ett stort
deltaområde ditföres af Rapaädno från fjälltrakterna
v. om Sarjektjåkko. Sjön, på hvars västra och norra
sida ligga fjällen Pårtcvare, Kåttok-kaise, Pellorippe
(af mer än 2;000 m. höjd) samt den egendomligt
formade Nammats (ett kubiskt jätteblock, 826 m.),
har aflopp till den från Sär j ek kommande Smailaädno
1. Blackälfven, som längre ned bildar det vackra
10 m. höga Passé kårtje (Heliga fallet), innan den
faller ut i Skalkajaur. Wbg.

Laigle 1. TAigle [lägl], stad i franska dep. Orne
(Normandie), vid Rillc. 4,426 inv. (1901; som kommun
5.205 inv.). Klensmide.

Lärhela. 1. Socken af Korsholms härad och domsaga,
Vasa län, Finland. Areal 801 kvkm. Befolkningen,
finsk, 7,792 pers. (1908). Kon si stor i ellt

pastorat af l:a kl., Åbo ärkestift, Vasa öfre
prosteri. Finsk folkhögskola. - 2. Friherreskap,
som 22 dec. 1651 förlänades åt riksrådet och
presidenten i Bergsamtet K. Bonde, omfattade
L. socken, 1145/e mtl. Efter Bondes död erhöllo
hans söner 20 maj 1652 till länets förbättring
Malaks socken i Österbotten, 777/i2 mtl. Vid samma
tillfälle gjordes den ganska märkliga bestämmelsen,
att L. socken skulle tillhöra den äldre brodern,
Gustaf, och hans länsarfvingar samt Malaks den yngre,
Krister, och hans arfsberättigade efterkommande. Båda
socknarna skulle likväl tillhopa bilda ett län,
och inkomsterna skulle därför delas lika mellan de
båda länsinnehaf-varna, så att den, som egde den
mera inkomstbringande socknen, skulle till den andre
afstå hälften af det belopp, hvarmed hans ränteuppbörd
öfversteg dennes. Om den ena linjen utdoge, skulle den
andra erhålla båda socknarna. Friherreskapet indrogs
till kronan på imind af 1680 års riksdagsbeslut.
~ 1. (A. G. F.) 2. G. F.*

Lainé [läné], Joseph Henri Joachim, vicomte,
fransk statsman, f. 1767 i Bordeaux, d. 1835,
var vid revolutionens början (1789) advokat i sin
födelsestad. Han valdes 1808 till medlem af Corps
législatif, där han visade en på denna tid ovanlig,
själfständighet. Fiende till despotismen, hyste
han föga sympati för kejsardömet. 1813 råkade han
i onåd hos Napoleon och måste draga sig tillbaka
till Bordeaux. Han hälsade med glädje Bourbonernas
återkomst, utnämndes då till prefekt i Bordeaux och
var president för 1814 års deputeradekammare. Under
de "hundra dagarna" tog han sin tillflykt
till Holland. Efter sin återkomst blef han åter
president för deputeradekammaren. 1816 -18 var han
inrikesminister och utnämndes 1823 till pär. Som
deputerad, minister och pär försvarade han med
vältalighet och talang parlamentarismens grundsatser
och den moderata liberalismen. E. w.

Lainez. Jacobo, jesuitgeneral. Se Laynez.

Laing [léT’nJ, skotsk släkt från
Orkneyöarna. 1. Malcolm L., historiker, f. 1762,
d. 1818, blef 1785 advokat i Edinburgh, men eenade sig
snart förnämligast åt historiska studier. Hans History
of Scotland from Ihe union of the crowns to the union
of the Ungdoms (1800) är stilistiskt underhaltig, men
vittnar om grundliga forskningar; i dess 2:a uppl. (4
bd, 1804) är intagen en vidlyftig utredning af Maria
Stuarts förhållande till mordet på Darnley. L. var
1807-12 (liberal) underhusledamot för Orkneyöarna.

2. S a m u e l L., den föregåendes broder,
skriftställare, f. 1780, d. 1868, deltog 1805-09 i
kriget på Pyreneiska halfön, organiserade från 1818
sillfisket på Orkneyöarna och företog på 1830-talet
långvariga resor i de nordiska länderna. Han har
skildrat dem i Journal of a residence in Noricay
during the years 183&, 1830 and 1S36 (1836) och A tour
in Siveden in 1838 (1839). Det förstnämnda arbetet
innehåller en panegyrik öfver de norske bönderna; i
det senare uppträder L. häftigt mot den svensknorska
unionen och det präst- och adelsvälde han ansåg
råda i Sverige, hvars befolkning han betraktade som
"den mest omoraliska i Europa". Skriften framkallade
ett genmäle af svensk-norske ministern i London,
M. Björnstjerna ("Ön the moral state and political
union of Sweden and Norway", 1840), hvarpå L. skarpt
replikerade i förordet till Notes of

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free