- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
907-908

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laing. 2. Samuel L. - Laing. 3. Samuel L. - Laing, Alexander Gordon - Laing, David - Lainio älf - Laios - Laird - Lairesse, Gerard de - Lais. Se Lai och Franska litteraturen, sp. 1196 - Lais, fordom riddarslott - Lais, stad i Palestina. Se Dan - Lais, två forn-grekiska hetärer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

907

Laing-Lais

908

a traveller (1842, en reseskildring från Preussen
m. fl. länder). L. utgaf 1844 i 3 bd en öfv. af
Hcimskringla (reviderad uppl. af R. B. Anderson,
4 bd, 1889), som utgjorde det första försöket att
på engelska tolka vikingatidens nordiska kultur
och utgjorde hufvudkällan för Garlyles "Early kings
of Norway".

3. Samuel L., den föregåendes son, skriftställare
och järnvägsadministr.ator, f. 1812, d. 1897,
var 1842-46 sekreterare för järnvägsdepartementet
i Boaid of trade och inlade stora förtjänster om
de engelska järnvägarnas utveckling både på denna
post och. sedermera som verkställande direktör för
London, Brighton and South coast railway (1846 -52
och 1867-94). L. satt i underhuset 1852-57, 1859,
1865-68 och 1872-85, tillhörde det liberala partiet
och var juni 1859-april 1860 finans-sekreterare
vid skattkammaren i Palmerstons andra ministär samt
därefter någon tid finansminister i Indien och medlem
af vicekonungens råd. På ålderdomen gjorde han sig
vida känd som författare till en rad lättlästa och
mycket spridda populariserande sammanfattningar
af Darwins, Huxleys och Spencers evolutionistiska
åskådning: Modern science and modern thoiHjht (1885,
reviderad uppl. af E. Glodd med L:s biografi, 1903;
"Vår tids vetande och tänkande", med cfterskrift
af Viktor Rydberg, 1890), Antiquity of man (1891),
Human origins (1892; rev. uppl. af E. Glodd, 1903)
m. fi. 1-3. V. S-g.

Laing [IcVpJ, Alexander Gordon, skotsk
upptäcktsresande, f. 27 dec. 1793 i Edinburgh,
tjänstgjorde som officer i engelska armén, särskildt i
Västindien och Väst-Afrika, blef 1822 kapten, företog
s. å. en expedition från Sierra Leone till floden
Rokelles källor, bevistade 1823 års Ashantikrig
och företog efter en kortare vistelse i England,
på uppdrag af kolonialministern lord Bathurst,
1825 en expedition från Tripolis genom Sahara med
Tim-buktu och Nigers källor som mål. L. lämnade
Tripolis 16 juli 1825 i sällskap med en arabisk
scheik, Babani. Resan gick genom tuaregernas land;
plundrad och illa sårad på vägen vid ett öfverfall
af en tuaregstam, anlände L. först 18 aug. 1826
till Timbuktu och var den förste europé, som nådde
denna stad. Efter något mer än en månads vistelse
där under personlig lifsfara fortsatte L. resan, men
mördades några dagar senare, troligen 26 sept. 1826,
af araber i sitt tält på anstiftan af scheik Babani,
som under hela resan varit i hemlig korrespondens med
tripolitanska ämbetsmän om L:s förehafvanden. Sina
tidigare västafrikanska resor hade L. skildrat
i Trarcls in Timmannee, Kooranko and Soolima,
countries in Western A.frica (1825, tysk öfv. 1826).
" V. S-g.

Laing [Wn,], D a v i d, skotsk bokkännare,
f. 1793, d. 1878, var först bokhandlare och från
1837 bibliotekstjänstcman i Edinburgh och egde
utomordentlig kännedom om Skottlands äldre litteratur
och konst. L. besörjde titgifvandet af Dunbars,
John Knox’ och Baillies arbeten m. m. Efter L:s död
skingrades på auktion hans ofantliga egna boksamling,
hvarvid många sällsynta arbeten betingade oerhörda
pris; sin manuskriptsamling hade han däremot skänkt-
till Edinburghs universitet. Se Stevenson, "Notices
of D. L." (1878).

Lainio älf, biflod fr. vänster till Torne älf i Lule
lappmark, Norrbottens län, bildas genom föreningen
af två källfloder, Rostoeno från Rostojaur (681
m. ö. h.) samt Taavaeno från Kiepmajärvi (631
m. ö. h.) och några andra sjöar vid riksgränsen. Af
dess tillflöden är det största Saankijoki från ett
vattenrikt område på vattenskillnaden mellan L. och
Muonio älfvars områden. Efter ett mot s. ö. riktadt
lopp af 210 km. förenar sig älfven vid Palokorva
på 187 m. höjd med Torne älf, sedan den några
km. högre upp sändt en bifurkation till denna
älf. Dess vattenområde beräknas till 6,300 kvkm.,
något större än Lagans. Vid älfven ligger ungefär
under 68° n. br. Lannavaara barnhem, bekostadt af
Lapska missionens vänner. På ömse sidor om gränsen
mellan Jukkasjärvi och Pajala socknar bildar älfven
två forsar, Tanikurkio öfre och omedelbart nedanför
Tanikurkio nedre, den förra fallande 8 m. på 1,7 km.,
den senare 14 m. på 5,5 km.
Wbg.

La i OS (grek. Aäiog), sagokonung i det forngre-kiska
Tebe, son af Labdakos och fader till Oidipus (se
d. o.).

Laird [lä;rd], den skotska formen för eng. lord,
herre, godscjrare, adelsman. Se Lord.

Lairesse [lärä’ss], Gerard de, holländsk målare,
f. 11 sept. 1640 i Liége, d. 21 juli 1711 i
Amsterdam, var lärjunge af sin fader, Renier L.,
samt af Bertholet Flémalle. Vid unga år reste L. till
Holland, verkade i ’s Hertogenbosch och Utrecht samt i
Haag, där han 1684 namnes som medlem af målargillet,
men förnämligast i Amsterdam, där han utförde många
taflor och etsningar. Han hade särskildt utbildat sig
under inflytande af Nicolas Pous-sin; och oaktadt
han öfvade alla arter af måleri, hade han dock en
afgjord förkärlek för mytologiska och historiska
ämnen med monumental arkitektur. 1690 blef han
blind, och då han därför ej vidare kunde måla,
företog han sig att hålla enskilda föredrag och
samtal öfver konsten. Dessa föredrag samlades och
utgafvos af hans son i två verk: Eerste grondlegging
der teekenkunst och Het groot schilder-loek, hvilka
allmänt värderades. L:s målningar träffas i de flesta
museer. Nationalmuseum har två: "Akilles igenkänd
i Lykomedes’ hof" och "Akilles spelande lyra inför
Patroklos". De beteckna, liksom hans målningar
i allmänhet, det holländska måleriets begynnande
förfall. C. R, N. (O. G-g.)

Lais [lä]. Se L a i och Franska litteraturen,
sp. 1196.

Lais, fordom riddarslott i nordöstra Livland,
kretsen Dorpat, nära estländska gränsen, intogs
af svenskarna 1600 under Peder Stolpe och 1621,
hvarefter detsamma underhölls, men 1634 ansågs det
mindre viktigt och skulle raseras; 1644 bestämdes
dock, att L. skulle konserveras, och först 1682
befalldes dess nedbrytande. I och omkring L. låg
Karl XII med sin här i vinterkvarter dec. 1700–maj
1701. L. är nu Livlands största och vackraste ruin.
L. W:son M.

Lais, stad i Palestina. Se Dan.

Lais (grek. Aaig}, namn på två berömda forn-grekiska
hetärer (se d. o.). Den äldre lefde under
peloponnesiska kriget (431-404 f. Kr.) i Korint och
räknade bland sina många beundrare äfven filosofen
Aristippos. Den yngre, född i Hykkara på Sicilien,
kom vid sju års ålder till Korint, där målaren Apelles
skall ha varit den förste, som fäste uppmärksamhet
vid hennes gryende fägring. Hon följde sedermera en
viss Hippolochos eller Hippostratos till Tessalien,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free