- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
909-910

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lais, två forn-grekiska hetärer - Laisjev - Laisser aller, Laisser faire, l. Laisser passer - Laisses - Laistrygoner - Lais älf - Laitaure - Laitila - Laivanlinna - Laja - Lajarte, Théodore Édouard Dufaure de - Lajeunesse, M. L. C. E. Se Albani. - La Jonquière, Jacques de Taffanel - Lak, Lack, Lakh - Lak. 1. Folkstam - Lak. 2. Språk - Lakanal, Joseph - Lakarpit - Lake

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där några kvinnor af afundsjuka slogo ihjäl henne i
Afrodites tempel. Båda dessa hetärer voro ryktbara
såväl för sin skönhet som för de oerhörda summor,
hvilka de afpressade sina tillbedjare.
A. M. A.

Laisjev, kretsstad i ryska guv. Kazan, vid
Kama. 5,439 inv. (1897). Viktigt som transportplats
för de till Nizjnij-Novgorod gående sibiriska
varorna.

Laisser aller [lāsē allē], Laisser faire [fär]
l. Laisser passer [passē], fr., låta gå, låta saken
ha sin gång utan att göra någonting för att leda
densamma i en annan riktning. "Laissez faire, laissez
passer" var fysiokraternas (se d. o.) statsekonomiska
grundsats. Jfr äfven Gournay.

Laisses [lä’s], fr. Se Franska litteraturen, sp. 1193
och 1194.

Laistrygöner (grek. AaioTQvyoveg,
lat. Lcestry-tjönes), enl. -Homeros ett jättelikt,
människoätande sagofolk, till hvars land Odysseus
under sina irrfärder blef vinddrifven. Han förlorade
där alla sina .skepp, så när som på ett enda,
och en stor del af sina följesmän, hvilka blefvo
offer för laistry gon ernås .glupskhet. Skalden
synes ha tänkt sig laistry go-nernas land som
beläget i den fjärran västern. Huruvida man i
omnämnandet af de korta nätterna bör se någon
anspelning på förhållandena i den höga norden, torde
vara tvifvelaktigt. Af senare grekiska författare
förlägges laistrygonernas hemvist till Sicilien i
närheten af Leontinoi och af romarna till södra
kuststräckan af Latium i närheten af Formise.
A. M. A.

Lais älf, biflod fr. vänster till Vindelälfven
i Lappland, upprinner i närheten af Nasafjället
ur en sjö, Svangtjärn, som ligger på själfva
riksgränsen, 860 m. ö. h., omges i sitt öfversta
lopp af 1,300–1,500 m. höga fjäll samt genomlöper
flera sjöar, af hvilka Stor-Laisan (424 m. ö. h.) är
den sista och största. Efter utloppet ur denna sjö
upptar den fr. h. bifloden Dellikälfven och faller
slutligen efter ett sydöstligt och sydligt lopp
ut i Stor-Vindeln ej långt från Sorsele kyrka. 5
km. nedanför Adolfströms nedlagda hytta bildar älfven
den i två afsatser delade Gautoforsen (6,8 m.) och
5 km. längre ned Märkeforsen, 28,7 m.

Laitaure. Se Laidaur.

Laitila, finsk socken. Se Letala.

Laivanlinna, af Gustaf IV Adolf 1804 gifvet namn på
Varkaus (se d. o.).
L. W:son M.

Laja, biflod fr. h. till Biobio i Chile, har sin
källa i sjön Laja, n. ö. om vulkanen Antuco,
och bildar de öfver 30 m. höga Laja-fallen, "Chiles
Niagara".

Lajarte [laJa’rt], Théodorc Édouard D u-iaure de,
fransk musiker, f. 1826 i Bordeaux, .d. 1890 i Paris,
från 1873 bibliotekarie vid Stora operans arkiv i
Paris, komponerade komiska operor, marscher m. m.,
men blef mera känd som musik-skriftställare. Viktigt
är hans Bibliotliéque musi-cale du thédtre de V
Opera (1876-79), en kommenterad katalog öfver alla
på Parisoperan uppförda stycken. Han utgaf "Airs
a danser, de Lulli a Mé-Iml" och i klaverutdrag
"Chefs-d’oeuvre classiques .de 1’opéra francais" samt
skref Traité de composi-tion musicale (jämte Bisson;
1881), PetiU encyclo-pédie musicale (2 bd, 1881-83)
m. m. A. L.*

Lajeunesse [lajönä’s], M. L. C. E. Se Alba n i.

La Jonquiére [jlkiär], Jacques de Täflan el, markis,
fransk sjömilitär, f. 1680, d. 1753,

tjänstgjorde öfver ett hälft århundrade, deltog under
Duguay Trouin i Eio de Janeiros belägring 1711 och
var 1744 amiral Courts flaggkapten i sjöslaget vid
Toulon. I sjöslaget vid Finisterre 1747 underhöll
han med endast 6 linjeskepp en hårdnackad strid rnot
17 engelska skepp under amiralerna Anson och Warren
och väckte genom sin lysande tapperhet motståndarnas
beundran. Vid sin död var han "lieutenant general
des armées navales de France" och generalguvernör
i Canada. H. W-1.

Läk, Lack, L ak h (eng. lac), indisk beteckning för
talet 100,000, således l läk rupier = 100,000 rupier.

Läk. 1. Folkstam. ScLesgcr. - 2. Språk. Se Kaukasiska
språk. sp. 1323.

Lakana K Joseph, fransk lärd och politiker,
f. 1762 i Serrcs (dep. Ariége), d. 1845 i Paris,
var vid revolutionens utbrott präst och lärare
i filosofi i Moulins, satt 1792-95 som medlem
i National-konventet och verkade där som ordf. i
allmänna undervisningsutskottet högst förtjänstfullt
i bildningens intresse. Det är till stor del honom
Frankrike har att tacka för bevarande af Jardin du
roi och dess förvandling till ett Museum d’histoire
naturelle (se Jardin des plantes), för inrättandet
af normalskolorna och Institutet. L. var 1795-99
led. af de Femhundrades råd, var därefter lärare
och en tid under kejsardömet generalinspektör öfver
mått och vikt, men måste efter restaurationen
som "kungamördare" emigrera till Amerika, där
han blef president för universitetet i New
Orleans. 1833 återvände han till Frankrike.
(V. S-g.)

Lakarplt, petrogr., en dioritliknande bergart,
väsentligen bestående af ett egendomligt
natronrikt hornblände, albit, mikroklin och
rosenbuschit, understundom äfven af egirin,
nefelin och pektolit. Bergarten är hittills
känd endast från ett litet område söder om
Lakarps gård i ödcshögs socken, Östergötlands
län, efter hvilken den erhållit sitt namn.
A. G-n.

illustration placeholder

Lake, Lota vulgaris Cuv., zool., en till torskfamiljen
hörande art, närbesläktad med långan, är den enda
sötvattensarten af torskfamiljen samt
förekommer i hela norra och mellersta Europa till norra
Italien samt i Nord-Amerika och norra Asien. I
Skandinavien förekommer laken ganska allmänt ända upp
i Finnmarken i såväl insjöar som älfvar. Det är en
glupsk roffisk, som städse uppehåller sig nära bottnen
och ofta på djupt vatten. Vid leken, som försiggår
från midten af dec. till början af febr., växlande
efter olika förhållanden, söker laken gärna grus- och
sandbotten, ofta grundbankar eller s. k. "lakåsar",
stundom ute på tämligen djupt vatten. Laken har liten,
men mycket talrik rom, uppskattad till mera än en
million romkorn hos en medelstor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free