Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lake - Lake, eng., sjö. - Lake, Gerard - Lakeba-öarna - Lake Charles - Lakedaimon - Lakediverna - Lakegods - Lakej - Lake-poets - Lake-school - Lake superior - Lakh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hona. Laken är ganska seglifvad. Från sin
nära släkting i saltsjön, långan, skiljes den
bl. a. genom saknaden af större tänder. Tänderna
äro nämligen samtliga små och tättsittande såväl i
käkarna som i gommen. Kroppsformen är långsträckt,
hufvudet platt. Färgen är ofvan marmorerad af svart,
gult och grönt, med enstaka, större, mörka fläckar,
undertill ljusare, hvitaktig. Längden är 30–60 cm. och
däröfver. Vikten uppges kunna uppgå till 10 kg. och
däröfver; i allmänhet går den ej öfver 2–3 kg. Laken
räknas till våra läckraste insjöfiskar.
R. L.*
Lake [lei’k], eng. (af lat. lacus), sjö.
– L. Apopka [əpå’pkə]. Se Florida, sp. 630.
– L. Bonneville [bå’nvil]. Se Bonneville-sjön.
– L. Eyre [ai’ə]. Se Eyre.
– L. George [dʃå’dʃ]. Se Florida, sp. 630.
– L. Lahontan [laåtã’]. Se Bonneville-sjön.
– L. of woods [əv ωu’ds], "skogssjön",
stor oregelbunden insjö i Nord-Amerika på gränsen
mellan Minnesota, Manitoba och Ontario. Omkr. 4,000
kvkm. Största tillflödet är Rainy river, dess aflopp
är Winnipeg.
– L. superior. Se Lake superior.
Lake [löYk], G er ar d, viscount L., brittisk
härförare, f. 27 juli 1744, d. 20 febr. 1808,
härstammade från Jakob I:s statssekreterare (1616-19)
sir Thomas L. (f. omkr. 1567, d. 1630), deltog
som öfverstelöjtnant i kriget i Nord-Amerika under
lord Cornwallis, hvarvid han 1781 tillfångatogs af
amerikanerna vid Yorktown, och som generalmajor
i kriget mot Frankrike 1793. L. blef 1798 högste
befälhafvare på Irland, slog där de upproriske vid
Yinegar hill i grefsk. Wexford (12 juni s. å.) och
stred sedan som underbefälhafvare under lord
Cornwallis mot den franska invasionshären, hvars
befälhafvare, general Humbert, kapitulerade för
L. vid Ballinamuck (8 sept. s. å.). 1801 sändes
L. till Indien och tog där synnerligen verksam del
i kriget mot maratterna (från aug. 1803). Han intog
(4 sept.) maharajans af Gwalior fasta stödjepunkt
Alyghur och intågade 11 sept. i Delhi, där "stora
Mogul", schah Alam, hälsade honom som befriare från
marat-ternas öfvervälde. Dessa L:s segrar ökade det
brittiska väldet i Indien med området mellan Ganges
och Jumna, som maharajan af Gwalior förut slagit
under sig. Vid generalguvernören lord Wellesleys sida
stred L. därpå mot maratterna vid Assaye (28 sept.),
intog efter 8 dagars belägring Agra (17 okt.) och
förberedde genom sin vackra seger vid Les-warree
(l nov.) lord Wellesleys hela kriget afgörande
seger vid Argaum (29 nov.). L., som 1802 utnämnts
till general, hedrades nu af parlamentet med en
tacksägelseresolution och upphöjdes 1804 till peer
(baron L. of Delhi and Leswarree). S. å. deltog han
i Wellesleys fälttåg mot Holkar af Indore och slöt
detta i dec. 1805 genom en fördelaktig fred; på
t. f. generalguvernören sir G. Barlows befallning
återlämnades dock kort därpå de af L. gjorda
er-öfringarna. Han blef 1806 högste befälhafvare öfver
de engelska trupperna i Indien, återvände hem 1807
och upphöjdes s. å. till viscount. L. var en af de
mest framstående härförare England egt i Indien och
ingaf genom sitt orubbliga lugn äfven i de farligaste
lägen soldaterna obegränsadt förtroende. Jfr Malleson,
"Decisive battlcs of India" (1883). T. S-g.
Lakeba-öarna. Se Fidji-öarna, sp. 164.
Lake Charles [lei’k tʃā’ls], stad i nordamerikanska
staten Louisiana, vid floden Calcasieu, som några
km. nedanför faller ut i strandsjön Calcasieu. 6,680
inv. (1900). Sågverk och riskvarnar.
J. F. N.
Lakedaimon, grek. Se Lakonien och Sparta.
Lakediverna. Se Lakkadiverna.
Lakegods, en gemensam benämning för all
rå, nedsaltad föda, som förvaras under
saltlake i slutna eller öppna kärl.
L. H.*
Lakej (fr. laquais), livréklädd betjänt.
Lake-poets [lei’k påu’its], benämning på de
engelske skalder, hvilka räknas till the lake-school
("sjöskolan"), ett namn, som uppfanns af "Edinburgh
review". Jfr Engelska litteraturen,
sp. 565.
Lake-school [lei’k skō’l], "sjöskolan", engelsk
skaldegrupp. Se Engelska litteraturen, sp. 565,
och Lake-poets.
Lake superior [lei’k sjōpiə’riə] l. Öfre sjön, den
västligaste och högst belägna af de fem Kanadiska
sjöarna i Nord-Amerika, den största sötvattenssjö på
jorden, ligger mellan Canada samt unionsstaterna
Minnesota, Wisconsin och Michigan. Sjön har en
areal af omkr. 81,400 kvkm. (15 gånger större än
Vänern), längden i ö. och v. utgör nära 625 km.,
största bredden 260 km., största djupet 308 m. i den
djupare östra delen, 270 m. i den västra, höjden öfver
hafvet omkr. 183 m. Större delen af vattenytan tillhör
Förenta staterna, men nära 2/3 af nederbördsområdet
(124,500 kvkm.) tillhöra Canada. Med Huron, som
ligger 6 m. lägre, står L. i förbindelse medelst S:t
Mary’s river. Emedan flera forsar, Saults de S:te
Marie, hämma segelfarten på en sträcka af 3 km.,
har Förenta staternas regering anlagt sidokanaler,
så att L. nu är ända från hafvet tillgänglig för
fartyg. L. ligger nära vattenskillnaden mellan
Hudsons vik och Mississippi samt mottar inga större
tillflöden, men väl hundratals mindre åar. Störst äro
S:t Louis river i västligaste viken och Nipigon river
på norra sidan, från Nipigonsjön. Nämnda S:t Louis är
skild från Mississippi genom en mycket låg och smal
vattendelare, och Hudsons viks vattenområde närmar sig
medelst Albany river L. på 6,5 km. afstånd. Kusterna
äro, i synnerhet i n., rika på fjordar och vikar,
klippiga, branta, på flera ställen ända till 400
m. höga. Af vikarna äro Duluthviken (Fond du Lac) och
Keweenaw bay, ö. om Keweenaw-halfön, de viktigaste;
de märkligaste öarna äro Apostle islands utanför
Bayfield-halfön, Isle royale i nordvästra och
Michipicoten i nordöstra delen af sjön. Vikarna med
framför liggande öar erbjuda fartygen skydd under de
häftiga stormar, som uppröra sjöns klara och ovanligt
kalla vatten. Af synnerlig vikt äro stenkols- och
malmtillgångarna vid sjön, särskildt dess outtömliga
kopparmalmlager, hvilka göra södra stranden af L. till
ett af de rikaste koppardistrikt på jorden. Sjön
upptäcktes 1641 af de franske missionärerna Raymbault
och Jogues. Den första stadigvarande missionsstationen
anlades 1668 vid Saults de S:te Marie, där 1671 en
stor församling af missionärer och franska ämbetsmän
från Canada tog sjön och dess omgifning formligen
i besittning för Frankrike. Förekomsten af koppar
var redan 1659 bekant för jesuiterna, men först 1845
kom bergverksdriften regelbundet i gång, hvarefter
trakterna kring sjön började bebyggas och blefvo
närmare kända.
(J. F. N.)
Lakh. Se Läk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
