Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lakritsrot - Laksa dwipa - Laksefjord - Lakselv - Lakselvdalen - Lakselvtinderne - Laksevaag - Lakshmi - Laksmanasena - Laksmi - Laktacidas - Laktagol - Laktalbumin - Laktam - Laktas - Laktat - Laktation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
017
Laksa dwipa-Laktation
918
täckes genom lakritsens upplösning i kallt vatten, då
mjölet återstår jämte andra främmande ämnen. Svårare
upptäckt är förfalskning med dextrin, gummi eller
gelatin. Lakrits ingår i en stor mängd af svenska
farmakopéns preparat. Så kallad e n-g e l s k l a k
r i t s är formad till smala^ penntjocka, glänsande
stänger, med tillsats af stärkelse och dextrin. Sämre
lakrits har ofta en vidbränd smak. Lakrits är ett af
allmänheten ofta anlitadt medel mot katarrer i strupe
och lungor. O- T. S. (G. L-m. C. G. S.)
Laksa dwipa [läk j a-].. Se Lakkadiverna.
Laksefjord (lapp. Lages vuodna), en af de största
fjordarna i Finnmarkens amt (Norge), sträcker sig
från Norra ishafvet mellan Svserholtklubben och
halfön Spierta njarga i v. samt Nordkyn och halfön
Tjörgos njarga i ö. in mot s. till Vadnaes i Lebesby
socken. Af dess sidoarmar märkas Kjölle-fjord, som
går in mot Finkirken, och Eidsfjord, hvilken af det
smala Hopseidet skiljes från Hopsfjord och Tanafjord.
O- A. ö.
Lakselv (lapp. Levnjokka), älf i Västra Finnmarken
(Norge), upprinner på östra sidan af Vou-riduoddur
och löper i en båge först mot s., sedan mot ö. och
n. samt faller ut i Porsangcrfjord vid Lakselvens
kapell. Längd 56 km. Nederbördsområde 530 kvkm.
. O. A. ö.
Lakselvdalen, glest befolkad dalsträcka i
Lyngcn, Tromsö amt, karakteristisk genom det vilda
snötäckta fjällpartiet Lakselvtinderne, hvilka sedda
från v. förtona som en lån<r svart, lodrät vägg,
hvaröfver reser sig ett 10-tal spetsiga, höga tinnar.
O. A. ö.
Lakselvtinderne. Se Lakselvdalen.
Laksevaag [-våg], tätt befolkad plats (1,571
inv. 1901) i Asko härad, Nordhordlands fögderi,
Söndre .Bergenhus amt, Norge.
Lakshmi. Se Laksmi.
Laksmanasena. regent i G a u d a (se d. o.).
Laksmi (Lakshmi), eg. "den med lyckobådan-.de
tecken försedda (gudinnan)", 1. C r i, ind. myt.,
är personifikation af lycka och skönhet, men äfven
af yttre anseende, makt och rikedom. 1. Enligt
"Atharvaveda", där denna personifikation framträder
tidigast, födas 100 Laksmiser tillsammans med hvarje
människa, somliga olycksbringande, hvilka .medelst
trollformler uppmanas att uppsöka fienderna, andra
lyckobringande, hvilka inbjudas att stanna. I andra
vediska skrifter, såsom "Täittirlya Sam-Tiitä", sägas
Cri och Laksmi vara Prajäpatis eller Adityas (solens)
två hustrur. Å andra sidan -säges skönhetsgudinnan
framkomma ur Prajäpati eller ur Brahmans tanke eller
ur den gyllene lotusblomman på Visnus panna. -
2. I den national-.episka litteraturen, såsom
"Mahäbhärata", "Eämä-yana" och "Puräna"-versionerna,
betecknar L. Trangavärdigheten, är furstens
genius (fursten kallas med en kenning "Laksmis
gemål"). Hon identifieras *med allt hvad godt och
Ijuft heter. Många olika legender om hennes ursprung
och öden kursera. Enligt "Eämäyana" steg hon (liksom
Afrodite) upp ur hafvets skum i full skönhet med
en lotus i handen .vid det tillfälle, då ambrosian
kärnades ur hafvet iamrtamanthana): eller hon
tänktes vid sin födelse sittande på en lotusblomma;
häraf hennes namn P ad ma (padma = "lotus") eller
Ksiräbdhi-t anayä ("dotter af mjölkhafvet"). Hon säges
också vara en dotter af den fornåldrige elddyrkaren
Bhrgu med Khyati. Hon anges som maka åt Visnu och
moder till Kärna (kärleken). - 3. I den egentliga
visnuisinen är L. tänkt såväl personligt som Visnus
gemål som ock mera filosofiskt som cakti, "kraft",
eller mäyä, "trolldomsgåfva", eller som prakrti,
"naturen". Hon kallas "världens moder" liksom Visnu
dess fader. I och med Visnus inkarnationer (av alar
a) inkarneras L. som P a d m ä, A d i t i, Sitä, E u
k m i n i, Eädhä o. s. v. Det är som Sitä, "fåran",
L. i "Eämäyana" (enligt en annan version) sägas ha
födts genom ^sin egen vilja fram ur ett skönt åkerfält
öppnadt* af plogen. Inom sekterna intar hon en något
olika ställning alltefter Visnuinkarnationernas
förhållande till det absoluta. Inom civaitiska
sekter förekommer L. om ock underordnad Durgä
(Qivas gemål). Äfven hos Jäina är hon föremål för
dyrkan. Festen D’ipäU (i okt.) firas alltefter sekten
till ära för L. eller Durgä. Kon är helgad åt L.,
och lotusblomman är hennes symbol. - I konsten
framställes L. som idealet af kvinnlig fägring,
mest klädd i en lätt dräkt med kroppen blottad
från halsen till nafveln, prunkande i de skönaste
smycken med en lotusblomma i ena handen (se fig. å
pl. I till art. B i l d h u g-garkonst). Hon sägcs
visserligen vara fyrarmad, men af bildas dock
nästan uteslutande med två armar. Understundom
afbildas hon förenad med Visnu i en kropp med
ett kvinno- och ett manshufvud. Se bl. a. Barth,
"Ecligions of India", Hopkins, "Ee-ligions of
India", och Muir, "Original sanskrit texts", IV:
K. F. J.
Laktacidäs (af lat. lac, mjölk, och arcidus,
sur), kem., ett enzym (se d. o.), genom hvilket
mjölksyra (acidum lacticum) sönderdelas i
alkohol och kolsyra och som torde finnas
i sådana organismer, som åstadkomma denna
sönderdelning. Så länge man trodde, att mjölksyra
är en mellanprodukt vid den alkoholiska jäsningen,
antogs en laktacidas förekomma i jästcellerna.
H. E.
Laktagol [-gal, af lat. lac, mjölk], näringspreparat,
ett fint, gult, i vatten lösligt pulver, som
framställes ur mjöl af bomullsfrö. Det består
väsentligen af ägghvita, bl. a. af ett egendomligt
ägghvite-ämne, s. k. edeslin. Medlet uppges öka
mjölkaf-söndringen hos ammande kvinnor. Dosen
är 3-4 teskedar (10-12 gr.) på dagen.
C. G. S.
Laktalbumln, fysiol, kem. Se M j ö l k och Ä g g-h
v i t a.
Laktäm (af lat. lac, mjölk), kem., inre anhydrid af
en alifatisk y-aminosyra, t. ex. y-aminosmörsyra,
eller en aromatisk ortoaminosyra, t. ex. orto-amino-m
an delsyra, hvars läktarn är dioxindol. Bildningen
af en läktarn är analog med bildningen af en lakton
och framgår af formeln:
Ho O CHo . CH,. CH2 . CO ~r~^ CH2 . CH2 . CH2
. CO
OHI
NII-
y-aminosmörsyra
y-aminosmörsyrans läktarn.
Läktas (af lat. lac, mjölk), kem. Se Enzym.
Laktät (af lat. lac, mjölk), kem., salter af
mjölksyran (acidum lacticum}.
Laktation (af lat. lac, mjölk), mjölkafsöndring,
digifning. - Laktationsperiod, den efter en
förlossning följande tid, under hvilken från kvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
