- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
921-922

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lalande, Joseph Jérôme Lefrançois de - Lalandeska priset - Lalanne, Marie Ludovic Chrétien - Lalanne, François Antoine Maxime - Lalin - Lalin, Lars Samuel - Lalique, René - Lalitavistara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

921

Lalandeska priset-Lalitavistara

922

bestämning af månparallaxcn korresponderande
iakttagelserna. Sedan L. därefter ett år praktiserat i
sin hemort, återvände han till Paris, där Lacaille då
befann sig, och egnade därefter hela sin verksamhet
åt astronomien. Sedan 1753 tillhörde han Aca-démie
des sciences, blef 1761 professor vid College de
Francc och sedermera dessutom ständig direktor för
observatoriet vid Écolc militaire. L:s verksamhet
för astronomien var mycket fruktbringande. Genom de
systematiska iakttagelser af fixstjärnpositioner,
som lian anordnade vid Écolc militaire, lämnade han
materialet till den utmärkta stjärnförteckningen
"Catalogue of 47,390 stars" (1847), hvilken på
bekostnad af British association publicerades
af Baily och utgör en bearbetning af L:s egna i
hans Histoire céieste francaise (1801) meddelade
resultat. Större betydelse tillkommer honom måhända
dock genom hans 1764 utgifna Traité d’aslronomic
(3:e uppl. 1792), som blef den första och för lång
tid enda fullständiga astronomiska läroboken och
genom hvilken författaren blef uppfostrare af flera
generationers astronomer, särskildt af män sådana som
Gauss och Bcsscl. I dessa arbeten ligger tyngdpunkten
af L:s f. ö. mångsidiga verksamhet. Särskildt deltog
han lifligt i förberedelserna till iakttagandet af
Venus-passagen 1769, och jämte Clairauts är hans namn
förbundet med den första noggranna förutberäknin-gen
af en komets (den Halleyskas) återkomst. K- B.

Lalandeska priset [-läMska], pris, som utdelas af
Franska vet. akad. för astronomiska arbeten. Det
instiftades 1802 af J. J. L. de Lalande (se denne).

Lalanne [la,la/n], Marie Ludovic Chré-tien, fransk
lärd, f. 1815 i Paris, d. där 1898, var bibliotekarie
vid Institutet och offentliggjorde ett oerhördt stort
antal arkivariska, kulturhistoriska och bibliografiska
arbeten, ofta under titeln Curiosités de . . . Mycket
användt är hans Dictionnaire histo-rique de France
(1872).

Lalanne [lala’n]. F r a n c o i s Antoinc
Maxim e, fransk tecknare och gravör, f. 1827,
d. 1886, var lärjunge af Gigoux i Paris och
utförde raderingar för "Gazette des beaux-arts"
och andra konst-publikationer, vidare utsikter af
Paris, vyer af franska slott och cftcrbildningar
efter Pynacker, Euis-dael, van Goyen, Constable,
Troyon m. fl. Han utgaf en bok om raderingar
(1862) och en om kolteckningar (1869).
G-gN.

Lalin, stad i spanska prov. Pontevedra (Galicien)
i en bergig trakt. 16,238 inv. (1900). J. F. N.

Lalin, Lars Samuel, operatextförfattare, musiker,
f. 1729. cl. 15 dec. 1785 i Stockholm, var från midtcn
af 1700-talet sånglärare i Stockholm. Samtidigt
inträdde han på ämbetsmannabanan. L. författade
ett par operor, som räknas för de första svenska,
hvad texten vidkommer. Syrinx, eller tlien uti
wass föricandlade icaltunymphen, föreställ uti
en opera comiquc uppfördes första gången i maj
1747, med musik efter Handel, Graun och organisten
Ohl, trycktes s. å. (nya uppl. 1748 och 1770) och
bibehöll sig länge på den stockholmska spellistan. En
uppgift tillägger emellertid skådespelaren P. Lindahl
författarskapet. Obestridligen åter har L. skrif-vit
Den straffade f orm ät enheten, eller Arachne
för-randlad til en spindel, äfvenledes opera comiquc
i 3 "öppningar", första gången uppförd i dec. 1750
och tryckt strax efteråt. Ingendera eger något högre
poetiskt värde, men båda utmärkas af en nätt upp-

finning och en sångbar text. L., som allt
ifrigare egnade sig åt musikens utöfning, blef
1762 ka-mmar-musikus och fick 1764 hofsekreterares
titel. Genom k. bref erhöll han 1765 tillstånd
att inrätta biljard i Stockholm, mot förbindelse
"att göra en utrikes resa för att samla nya och
utsökta musikaliska arbeten, tjänliga både för
kyrkan och teatern, konserter och andra högtidliga
tillfällen", hvilken musik sedan kostnadsfritt skulle
tillhandahållas "alla akademier och gymnasier i
riket’-’. Eesan räckte omkr. 21/? år, och skörden af
musik var betydlig, i synnerhet hvad sångkompositioner
angår. L. ställde sig sedan i spetsen för de
s. k. kavaljerskonserterna på Eiddarhuset, som voro
mycket omtyckta och där prof af den införda musiken
meddelades. 1770 fick han k. privilegium för sig
själf och sina arf vingar att i 40 år, bredvid
sin biljard, idka kaffehusEäring i Stockholm. Det
är väl hans verksamhet under den närmaste tiden
Ehrensvärds yttrande gäller, att han "förnötte
sin tid med riksdagsgriller, höll bondklubbar och
slutade sin politiska carriére på gäldstugan". I
alla händelser anställdes han 1773 som den nybildade
k. teaterns sångmästare samt som skådespelare. För
denna scen skref han s. å. den "heroiska baletten"
A ds och Galathea (hvars musik han äfven ordnade),
allbekant genom Hallmans lustiga parodi "Casper och
Dorotea". L:s vittra bana var därmed lyktad. Han
brukades sedan endast till att "lämpa orden" efter
musiken i en del under de följande tio åren gifna
operor samt som arrangör af musik vid åtskilliga
tillfällen. L. blef 1771 led. af Mus. akad. och
lärare i sång vid dess undervisningsverk. Sin
befattning vid k. teatern frånträdde han 1783. -
Hans son Johan Samuel L., f. 1769, d. 1796, var
1785-95 aktör och sångare vid k. operan i Stockholm,
-rn.*

Lalique [lali’k], E ene, fransk konstnär, f. 1860 i Ay
(Marne), började som tecknare i juvelerarbran-schcn,
uppsatte 1885 egen ateljé, är en af samtidens mästare
i konstnärlig behandling af guld, emalj och ädla
stenar och en af de ypperste representanterna
för "Tart nouveau". Hans verksamhet har varit
banbrytande. Med dristig personlig fantasi,
raffinerad stilkänsla och smak, ingående kunskap
om gammal konst, särskildt Egyptens, Greklands och
Italiens, och grundlig skicklighet i allt hvad till
handtverkct hör har han sökt dels nya dekorativa
element i djur- och växtvärlden, dels kombinationer af
nya material, exempelvis horn och agat. Han har fört
polykrom dekoration och framför allt emalj-tekniken
till en ny uppblomstring. De smycken han utfört -
kammar, nålar, hängsmycken, armband o. d. - tillhöra
samtidens mest förfinade konst. Han har äfven utfört
broderimönster, möbler, kronor, balkonger af järnsmide
och har komponerat portarna till sitt hotell i
Paris. Arbeten af L. finnas i Luxembourgmuseet,
i Musée des arts dé-coratifs m. fl. samlingar.
G-g N.

Lalitavistara 1. Lalitavistarapuräna (eg. "puräna
af Ijuflig utförlighet") är ett af blandad prosa och
vers bestående indiskt litteraturverk, som har till
uppgift att skildra Buddhas heroiska lefnåds-lopp
som Bodhisatva från hans nedstigande på jorden till
den tid, då han efter att ha besegrat sina fiender
utropar lagens (dharmas) konungadöme. Det gäller som
kanonisk skrift bland de nordlige buddisterna i Nepal
och tillhörde urspr, den sekt ’’grupp) bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free