Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 929-930 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lamaism

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lamaism

930

mössor" i motsats mot "rödmössor". Men då folket ej
ville undvara magi, är det än i dag sed att låta en
"rödmössa" bo i klostret och utföra dessa konster. Han
får vara gift. För att emellertid

Fig. 1. Grupp af maskerade lamaer vid ett religiöst festspel. (Efter Sven Hedin.)

stärka hierarkien utbildade man läran om en
återfödelse af buddistiska intelligenser i de
förnämligare munkarna. Denna lära förklaras därmed,
att en bodhisatva har makt att antaga kroppslig
gestalt för att "af medlidande med de lefvande
väsendena"

Fig. 2. "Påfven" Taschi-lama, 1907. (Efter S. Hedin.)

befordra religionens framgång. Detta återfödande
anses tillgå så att, när den människa, i hvilken
en bodhisatva är inkarnerad, dör, uppenbarar sig
efter en viss tid samma bodhisatva i ett nyfödt barn,
som det naturligtvis är prästerskapets sak att finna
reda på. Sådana återfödelser förekomma talrikt inom
munkämbetena. De mest bekanta äro dock
dalai-lama (af mong. talai, haf, såsom uttryck för
oändlig makt), hvilkens egentliga titel är
gyal-ba



("segrare") och som är inkarnationen af bodhisatva,
Padmapåni, och t a s c h i -1 a m a, äfven kallad
p an-t sch c n ("lärd") och i Europa känd äfven
under namnet bo g d o-lam a, som är inkarnationen af
Padmapånis andlige fader Amitåbha. Legendariskt anses
de äfven vara inkarnationer af Tsong-kha-pas båda
älsklingslärjungar. Dessa båda påfvar ha teoretiskt
samma rang, ehuru dalai-lama, därigenom att han har
den politiska makten, faktiskt har större betydelse,
äfven om tibetanerna efter dalai-lanias flykt för
engelsmännen 1904 måhända vänta mera för religionen
af taschi-lama. Dalai-lama har sitt residens i ett
kloster (fig. 3) på berget Potala i Lha-sa och
taschi-lama i Taschi-lunpo ("välsig-nclseberg",
fig. 4). Den senare har af Hedin lifligt skildrats
i "Transhimalaya" (I, sid. 443 ff.). Det finnes
äfven kvinnliga inkarnationer, liksom det finnes
nunnekloster i Tibet. Den andra dalai-lama i
ordningen inrättade åt sig ett sorts kollegium
af framstående andliga, som ha civilförvaltningen
om hand. Från 1750 står dalai-lama i fullständigt
beroende af den kinesiske ge-santen i Kina, som mer
än en gång förstått, att det är lättare att få sin
vilja fram, om dalai-lama är ett barn, och handlat
därefter. Själfva utväljandet tillgick urspr, så,
att laman före sin död förutsade, i hvilket barn han
skulle åtcrfödas. Men efter 1792 har det i allmänhet
försiggått genom lottning eller på något annat sätt,
hvarigenom den kinesiske gesantcn kunde vara säker
om att få honom ur en lämplig familj. Valet af ,den
siste dalai-lama (1875) tillgick på följande sätt. Det
förkunnades, att endast en verkligen sedligt ren munk
skulle kunna få oraklet. Det gällde då först att1
finna denne.. Sedan, han blifvit funnen, erhöll han
uppenbarelse, på hvilken plats barnet skulle vara, och
efter sju dagars meditation fick han ingifvelse-att
gå till en sjö. Där såg han i vattenspegeln den
återfödde med sina föräldrar så tydligt, att del sedan
ej var någon konst att igenkänna dem i en rik familj
i närheten. - Den lamaistiska kyrkoorganisationens
likhet med den katolska har ofta framhållits. Och
onekligen finnas likheter i bägges kloster med
deras munkar, i rosenkransar, helgon, reliker,
fastor, dop m. m. Den lamaistiska gudstjänstens
höjdpunkt bildar sakramcntsfirandet på vissa dagar
i månaden. Det består i välsignande och utdelande
af det heliga vattnet och sädesoffret. De förnämsta
kyrkliga festerna äro nyårsfesten i början af febr.,
festen till firande af Buddhas män-niskoblifvande
i början på sommaren samt festen till helgande af
vattnet omkr. början af sept. De nyfödda barnen
döpas. Ett kultföremål är den s. k. bönesnurran, ett
slags snurra, i hvilken man inlägger remsor med därpå
skrifna böner och som man därefter medelst rörelse
af handen sätter i svängning för att få bönerna så
fort genomgångna som möjligt. Ännu bekvämare är att
konstruera snurran så, att den kan drifvas som en
vattenkvarn, eller att skrifva bönerna på flaggor,
som vinden sätter i rörelse.

Den tibetanska religiösa litteraturen är mycket
omfattande och består af två hufvuddclar, kanon med
kommentar (hufvudsakligen öfv. från sanskrit) och
lärda verk af lamaer. Kanon med kommentar utgöres af
Kand jur ("det öfversatta ordet", nämligen. Ruddhas)
och Tand jur ("den öfversatta läran"), det förra en
samling arbeten med 1,000 titlar, som

15 b. 30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>